Spetsprojektet

Effektiva åtgärder mot luftföroreningar genom visualiserad ny kunskap

Projektet som var finansierat av AFA Försäkring och Högskolan Dalarna syftade till att kommunicera kunskap kring sambandet mellan luftföroreningar och specifika arbetssituationer. Målet var att skapa ett underlag till motivation och handlande för praktiska åtgärder mot luftföroreningar. På arbetsplatser kan en betydande del av exponeringen för luftföroreningar uppkomma under kort tid beroende på att den oftast varierar mycket kraftigt. I många fall kan mer en hälften av en daglig exponeringsdos förklaras av händelser som bara representerar kort tid. Informationen kring detta döljs helt vid konventionella yrkeshygieniska mätningar eftersom endast medelvärden för längre tidsavsnitt kan redovisas.

Projektet genomfördes i samverkan med parterna på arbetsmarknaden, och ett flertal prioriterade områden valdes för vidare arbete. PIMEX (PIcture Mix EXposure) – metoden var central i projektet. I metoden används direktvisande mätinstrument som gör det möjligt att detaljstudera exponeringsvariationen vid olika arbetsmoment. Genom att kombinera sådana med video enligt PIMEX-metoden är det möjligt att visa hur exponeringen varierat och orsakerna till detta. En fördel är att insatser för minskad exponering kan sättas in mer effektivt genom att fokusera på de mest belastande momenten. En annan fördel är den pedagogiska effekten i att se sambanden istället för att läsa om dem.

Resultaten analyserades och bearbetades till kortare eller längre videofilmer. Hur resultaten i form av videofilmer bäst kunde användas var en viktig del av projektet. Utveckling, utprovning och utvärdering skedde därför parallellt, interaktivt och fortlöpande under projektets gång. Samverkan med tilltänkta användare som exempelvis gymnasielärare och arbetsmiljöansvariga på företag var då centralt. Primära målgrupper inom projektet var läkemedels -, trä -, plast -, verkstads och stenindustrin, men också elever och studenter vid gymnasier och högskolor med aktuella inriktningar.

I projektets senare del har utvärderingar i form av intervjuer och enkäter genomförts för att se nyttan av insatserna.

En följejournalist är också knuten till projektet. Artiklar kring projektet publiceras bland annat på arbetsmiljoforskning.se. Resultat från projektet visades på Gilla Jobbet 2013 där en demonstration av PIMEX-metoden också genomfördes. 

Projektet avslutades december 2013

Producerade PIMEX-filmer 

PIMEX-mätningar har utförts vid träbearbetning på träindustrier och vid gymnasieskolor, inom stenindustrin, på en läkemedelsindustri, på en plastindustri samt i samband med svetsning.

Under respektive rubrik i menyn till vänster presenteras en utförlig beskrivning av PIMEX-filmerna. Här beskrivs vad som mätts, var, hur men också en kortare bakgrund kring de hälsorisker som är förknippade med de aktuella exponeringarna.

Samtliga PIMEX-filmer har producerats av Ing-Marie Andersson, Gunnar Rosén och Karl Gummesson, Högskolan Dalarna. Vi vill framföra vårt varma tack till lärare och elever i skolor samt personal och chefer vid de företag som så generöst medverkat till produktionen.

Toppars betydelse

Filmer från läkemedelsindustrin - Läkemedelsdamm

Varför läkemedelsdamm

Av naturliga skäl innehåller läkemedel biologiskt aktiva substanser. En grundförutsättning vid läkemedelstillverkning är därför att personalen måste skyddas från exponering. Vid tillverkning av tabletter kommer alltid läkemedelsdamm att finnas i luften. Skyddsåtgärder i form av noggranna rutiner och krav på skyddsdräkt är därför självklara. Trots skyddsdräkten är det angeläget att minimera spridning av damm i arbetsluften.

Använt mätinstrument

Det mätinstrument som användes för läkemedelsdamm var en TSI DustTrackII. Instrumentet bars i en ryggsäck av den som utförde aktuellt arbete. En mätsond var kopplad till instrumentet och prov togs utanför skyddsdräkten. Mätningen visar därmed den dammexponering som varit aktuell om inte skyddsdräkt används. Instrumentet reagerar sekundsnabbt på förändrad dammkoncentration.

Besökta arbetsplatser

Mätningar har utförts på ett större läkemedelsföretag. Aktuella arbetsprocesser var bland annat satsning och blandning av råvaror fölr tablettillverkning samt slagning av tabletter och förekommande rengöringsmoment.

Strategier för produktion av studiematerial baserat på PIMEX-filmer

Produktionen av PIMEX-filmer har skett i samråd med företagets arbetsmiljöingenjör och företagsläkare samt produktionsansvariga och personal på berörd avdelning. Utgångspunkten för produktionen var att PIMEX-filmerna skulle kunna användas dels för personalutbildning men också som underlag för diskussioner om förbättringsmöjligheter.

Koncentrationen av damm i luften varierar kraftigt vid hantering av substanser för tablettillverkning. Observera att skalan i graferna därför inte alltid är densamma. De tre första filmerna visar olika typer av förberedelsearbete i ett svävtorkrum. Den första filmen illustrerar ett par exempel på hantering av tömda säckar för substanser samt överföring av kemikalier mellan behållare (drums) via en sikt utan utsug. Den andra filmen visar också överföring av substanser mellan behållare via en sikt men nu med utsug. Därefter visas hantering av tömda säckar då utsug används. Den tredje filmen visar ett par exempel vid satsning med suglans. I filmen ”Hantering av påsar” vissas ytterligare ett par exempel på hur substanser från tömda påsar sprids då de tas omhand för att kastas.

Fyra filmer visar olika förberedande arbetsuppgifter i samband med satsning av substanser för tillverkning av läkemedel. I "Satsning 1" kan man tydligt se hur stor effekt utsuget på blandningstanken har. Att siktning orsakar betydande emission av damm, trots att utsug används framgår tydligt i "Satsning 2" medan "Satsning 4" tydligt illustrerar hur stor betydelse en bra placering av utsuget har. I ”Satsning 3” visas öppen satsning av substanser direkt i tank med utsug men också satsning via sikt utan utsug.

Filmen ”Tablettslagning” visar arbete kring maskinen då någon direkt hantering av substanser inte förekommer. I de fall då damm förekommer i luften beror det sannolikt på att ytor som berörs är belagda med damm men också vid hantering av färdiga tabletter. Den sista filmen visar ett par exempel från städning av tablettslagningsmaskinen.

 

Man i skyddsutrustning med metalltunnor Förberedelse svävtorkrum 1
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Förberedelse svävtorkrum 2
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Förberedelse svävtorkrum 3
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Hantering av påsar
Man i skyddsutrustning vid maskin Satsning 1
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Satsning 2
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Satsning 3
Man i skyddsutrustning vid metalltunna Satsning 4
 Man i skyddsutrustning vid maskin Tablettslagning
Man i skyddsutrustning vid maskin Städning

Filmer från tryckning på plast - Lösningsmedel

Varför lösningsmedel

Exponering för organiska lösningsmedel förekommer i många sammanhang trots stora insatser för att eliminera, minska användningen eller söka mindre farliga alternativ. Ett viktigt skäl att illustrera lösningsmedelsexponering i några olika sammanhang är att det finns goda möjligheter att minska exponeringen genom att arbeta klokt och använda bra hjälpmedel.
Organiska lösningsmedel är en stor grupp av kemiska ämnen som har det gemensamt att inandning av ångor från dem innebär hälsorisker av olika grad beroende på vilket lösningsmedel som är aktuellt. I Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Hygieniska gränsvärden” anges gränsvärden för ett stort antal lösningsmedel. Mer om riskerna beskrivs på i Arbetsmiljöverkets publikation Hygieniska gränsvärden.   

Använt mätinstrument

Det mätinstrument som användes för lösningsmedel var ett ljusspridningsinstrument  MiniRae 2000. Genom att instrumentet bars i en ryggsäck av den som utförde aktuellt arbete och en mätsond kopplad till instrumentet tog provet nära munnen registrerar den aktuella koncentrationen av aktuella lösningsmedel i andningsluften. Instrumentet reagerar sekundsnabbt på förändrad lösningsmedelskoncentration.

Besökta arbetsplatser

Mätningar har utförts på ett företag som tillverkar polyetenfilm som används till exempelvis plastkassar och förpackningsmaterial till hushållspapper och liknande.  På plastfilmen trycks företagsnamn, varunamn etc i större tryckpressar. Tryckfärgen innehåller olika typer av organiska lösningsmedel som trots utsug på tryckerimaskinerna sprids till arbetsluften och orsakar exponering. Lösningsmedel används också separat i stor omfattning för att späda tryckfärgen och för rengöring av tryckvalsar, andra maskindelar och verktyg.

Strategier för produktion av studiematerial baserat på PIMEX-filmer

Produktionen av PIMEX-filmer har skett i samråd med företagets huvudskyddsombud och produktionsansvariga. Utgångspunkten för produktionen var att PIMEX-filmerna skulle kunna användas dels för personalutbildning men också som underlag för diskussioner om förbättringsmöjligheter.  Efterson företaget hade flera liknande produktionsanläggningar på andra orter var syftet också att kunna använda filmerna där. Huvudskyddsombudet var dessutom regionalt skyddsombud och en avsikt var att han i den rollen skulle kunna använda filmerna.

I en av PIMEX-filmerna visas en operatör som övervakar tryckningen och genomför olika arbetsuppgifter. De övriga filmerna visar effekterna av att använda andningsskydd och hur valet av lösningsmedel för rengöring kan påverka risken i arbetet.

Man med skyddsutrustning vid maskin Användning av andningsskydd
Man framför maskin med bildskärm Övervakning av drift
Man vid maskin Olika rengöringsmedel

Filmer från träindustrin - Trädamm

Varför trädamm

Viktiga skäl till att trädamm valdes ut i spetsprojektet är att exponering för trädamm är mycket vanligt förekommande inom all typ av snickeriverksamhet som förekommer i exempelvis möbelindustrin men också vid mer hantverksmässig produktion. Inandning av trädamm innebär en hälsorisk vilket bland annat innebär att ett gränsvärde för yrkesmässig exponering finns fastlagt i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Hygieniska gränsvärden”.

Använt mätinstrument

Det mätinstrument som användes för trädamm var en TSI DustTrackII. Genom att instrumentet bars i en ryggsäck av den som utförde aktuellt arbete och en mätsond kopplad till instrumentet tog provet nära munnen registreras den aktuella koncentrationen av damm i andningsluften. Instrumentet reagerar sekundsnabbt på förändrad dammkoncentration.

Besökta arbetsplatser

Mätningar har utförts på tre olika snickerier. En tillverkar fönster, en trälist och en trappor. Dessutom har mätningar utförts vid två gymnasieskolor med träteknikutbildning. Valet av arbetsoperationer för mätning gjordes i samråd med chefer och personal på företagen samt med lärarna på gymnasieskolorna. Urvalet gjordes så att flertalet vanliga maskiner som används för träbearbetning kom att ingå.

Strategier för produktion av studiematerial baserat på PIMEX-filmer

Två olika strategier har tillämpats.  På snickeriet som tillverkade trappor fördes diskussioner med VD om lämpligaste form att använda materialet. Det resulterade i en enkel PowerPoint-presentation med PIMEX-filmer som användes av VD i samband med en utbildningsdag för personalen. Diskussionerna kring detta lades till grund för fortsatt planering av åtgärder mot dammexponering. På gymnasieskolorna diskuterades lämplig användning tillsammans med en grupp av lärare från tre gymnasier. Utgångspunkten var att förse lärarna med ett material som de själva ansåg skulle fungera i undervisningen. Lärare på gymnasieskolan i Falun och Leksand har kompletterat filmerna med frågor. Ett urval av filmerna ska användas i det internetbaserade "Maskinkörkortet"

Koncentrationen av damm i luften varierar kraftigt vid bearbetning av trä. Observera att skalan i graferna därför inte alltid är densamma. De fyra första filmerna visar den avgörande betydelsen av att använda utsug vid olika arbetsmoment. De tre exemplen därefter visar hur stor betydelse städmetoden kan ha. Filmen ”Verktygsvård” belyser vilken betydelse välskötta verktyg vid fräsning av karmvirke kan ha för hur mycket partiklar som sprids till arbetsluften. Sex exempel visar mängden trädamm från olika maskiner vid tillverkning av trappor. Filmen ”Bredbandputs – Karmvirke” vad som kan hända då tryckluft används för att ta bort löst damm från materialet efter bredbandputsning. Nästa tre filmer visar olika exempel från arbete vid CNC-maskiner. De åtta sista filmerna visar olika metoder vid slipning.

Man vid arbetsbänk

Handputsning

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk

Excenterslip

Filmfrågor 

Man vid arbetsbänk

Kantfräs

Filmfrågor

Man vid slipmaskin

Vertikalputs

Filmfrågor

Man vid slipmaskin

Vertikalputs städning

Filmfrågor

Två män vid maskin

Justersåg städning

Filmfrågor

Man med sopkvast

Städning golv

Filmfrågor

Man vid maskin

Verktygsvård

Filmfrågor

Man vid bandsåg

Bandsåg trappa 1

Man vid bandsåg

Bandsåg trappa 2

Man vid slipmaskin

Vertikalputs trappa 1

Man vid maskin

Vertikalputs trappa 2

Man vid arbetsbänk

Kantfräsning-trappa

Filmfrågor

Man vid slipmaskin

Bredbandputs-trappa

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk

Bredbandsputs-karmvirke

Filmfrågor

Man vid maskin

CNC-karmvirke

Filmfrågor

Man vid maskin

CNC-städning 1

Filmfrågor

Man vid maskin

CNC-städning 2

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk

Handslipning på Björk

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk

Maskinslipning på Björk

Filmfrågor

Hand som håller i en slipmaskin

Maskinslipning 1 på MDF

Filmfrågor

Man med handslip

Maskinslipning 2 på MDF

Man vid arbetsbänk

Handslipning på MDF

Filmfrågor

Hand med slipmaskin

Maskinslipning på Corian

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk

Handslipning på Corian

Filmfrågor

Man vid arbetsbänk som arbetar med en pall

Slipning på pall

Filmfrågor

   

Filmer från svetsning - Svetsrök

Varför svetsrök

Viktiga skäl till att svetsning valdes ut i spetsprojektet är att exponering för svetsrök är mycket vanligt förekommande inom verkstadsindustrin men också i flera andra branscher. Inandning av svetsrök innebär en hälsorisk vilket bland annat innebär att  gränsvärden för yrkesmässig exponering för till exempel metaller finns fastlagt i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Hygieniska gränsvärden”. Mer om riskerna med svetsrök finns på svetsaratt.se.

Använt mätinstrument

Det mätinstrument som användes för svetsrök var en TSI DustTrackII. Genom att instrumentet bars i en ryggsäck av den som utförde aktuellt arbete och en mätsond kopplad till instrumentet tog provet nära munnen registreras den aktuella koncentrationen av rök i andningsluften. Instrumentet reagerar sekundsnabbt på förändrad rökkoncentration.

Besökta arbetsplatser

Mätningar har utförts på en mekanisk industri utvald av Teknikföretagen. Företaget tillverkar allt från traversbanor och maskinkonstruktioner till avancerat bygg- och konstsmide. Valet av arbetsoperationer för mätning gjordes i samråd med ansvariga för innehållet i "svetsarätt".

Strategier för produktion av studiematerial baserat på PIMEX-filmer

Urvalet gjordes för att kunna ingå som kompletterande övningar i det internetbaserade materialet "svetsarätt". Diskussioner fördes med skyddsombudet om vilka olika arbetsmoment som förekom och vilka hjälpmedel som användes för att minska exponeringen för svetsrök. Bland annat filmades arbetsmoment som visade arbete med och utan utsug.

MIG-svetsning. De två första PIMEX-filmerna visar hur väl ett utsug integrerat i svetspistolen kan fånga in röken. Effekten av att använda friskluftshjälm visas i den tredje PIMEX-filmen och de tre sista illustrerar skillnaden då utsug med olika form används med utsuget i olika positioner.

Man som svetsar Svetspistol med utsug 1
Man som svetsar Svetspistol med utsug 2
Man som svetsar Friskluftshjälm
Man som svetsar Runt utsug
Man som svetsar Spaltutsug kort
Man som svetsar Spaltutsug långt

Filmer från stenindustrin - Stendamm

Varför stendamm

Viktiga skäl till att stendamm valdes ut i spetsprojektet är att exponering för stendamm är vanligt förekommande i stenbrott och inom stenhuggeribranschen. Beroende på vilket stenmaterial som bryts och bearbetas är riskerna olika. Kvarts kan medföra en potentiellt stor hälsorisk. Detta har medfört hårda regler kring åtgärder mot exponering inkluderande krav på regelbundna mätningar. Ett gränsvärde för yrkesmässig exponering finns fastlagt i Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Hygieniska gränsvärden”. Mer om riskerna med stendamm finns på www.av.se/teman/stendamm.

Använt mätinstrument

Det mätinstrument som användes för stendamm var en TSI DustTrackII. Instrumentet bars i en ryggsäck av den som utförde aktuellt arbete. En mätsond var kopplad till instrumentet och prov togs nära munnen. Mätningen visar därmed aktuell dammmedelsexponering. Instrumentet reagerar sekundsnabbt på förändrad dammkoncentration.

Besökta arbetsplatser

Mätningar har utförts på två stenbrott och tre stenhuggerier. I stenbrotten utvanns råmaterial som i stenhuggerierna bearbetades vidare till olika typer av prydnadssten samt sten för gatubeläggning. Valet av arbetsoperationer för mätning gjordes i samråd med representanter för Sveriges Stenindustriförbund och utbildningsansvarig vid Stenforsaskolans stenhuggarutbildning. Urvalet gjordes så att vanliga maskiner och arbetsoperationer som förekommer kom att ingå.

Strategier för produktion av studiematerial baserat på PIMEX-filmer

Ett studiematerial inriktat på arbetsmiljöfrågor avsett att användas på stenindustrier och vid utbildning av stentekniker. Materialet har utarbetats av Högskolan Dalarna i samarbete med representanter för Sveriges Stenindustriförbund.

Studiematerialet består av 14 korta videofilmer som producerats enligt PIMEX-metoden. I det här fallet innebär det de personer som medverkat i filmerna har burit ett mätinstrument som mäter halten av damm nära munnen. Det damm som registrerats är vad som kallas respirabelt vilket innebär att dammpartiklarna har en storlek som kan nå längst ned i lungorna. I de fall den medverkande personen använt andningsskydd har mätningen gjorts utanför detta.

I videofilmerna kan man följa hur dammhalten varierat vid de aktuella arbetena. I figuren nedan visas hur videofilmerna ser ut. Den röda stapeln tillvänster om bilden visar hela tiden det aktuella värdet. Kurvan till höger visar hur dammhalten varierat under det visade arbetet. Den gula markören rör sig över kurvan och visar var vi är för tillfället i videon.

Två grafer

De exempel på arbetsuppgifter som tagits med har valts ut i samråd med representanter för Sveriges Stenindustriförbund. Syftet har varit att få med ett antal typiska situationer och att dessa tillsammans skall illustrera betydelsen av bra arbetsmetoder, rätt användning av maskiner och ventilation etc.

I samtliga videofilmer ges kortfattade kommentarer till vad som visas och sker. I några fall har pilar eller andra symboler använts för att förtydliga. Där särskilda utsug för att fånga in damm förekommit har detta markerats med en röd pil.

Röd pil som pekar på man i industrimiljö

I några fall har det varit uppenbart att en viss situation är mer gynnsam än en annan har detta markerats med en grön ”avbockning” alternativt ett rött ”kryss”.

Två bilder med män i industrimiljö, den ena med grön bock, den andra med rött kryss

Videofilmerna

Innehållet i de 14 videofilmerna beskrivs kortfattat nedan. 

Video1, Krysshamring.

Först visas krysshamring utomhus under tak och därefter inomhus i en särskild arbetsbox försett med ett kraftigt utsug i boxens innervägg. Ett punktutsug finns också. Se enkel skiss över boxen nedan.

Skiss

Först är både punktutsug och utsuget i bakväggen avstängda. Sedan slås punktutsug på. Därefter också utsuget i bakväggen.

Video 2, Vinkelslipning och manuell flamning.

Först sker bearbetning med vinkelslip och därefter visas manuell flamning. Arbetet utförs i samma arbetsbox som i video 1. Se skiss ovan.

Video 3, Automatisk flamning.

Flamning av större plana ytor görs i en automatisk maskin där stenblocket matas fram på en bana. I anslutning till flamman finns ett utsug.

Video 4, Kapning av stenblock.

Videon visar kapning av stenblock. Normalt används vattenbegjutning av skivan. För att visa effekten av vattnet stängs det av en kortare stund.

Video 5, Borrning och vinkelslipning inomhus.

Arbetet utförs i en likadan arbetsbox som i Video 1. Se skissen ovan. Videon illustrerar hur dammet i vissa lägen ”fångas upp” av kroppen beroende på placering i förhållande till bearbetningen och luftströmmen.

Video 6, Manuell huggning.

Manuell huggning görs under tak i ett delvis slutet utrymme. Se skiss nedan. Inget utsug eller ventilation finns.  Luftflödet vid arbetsplatsen är därför okontrollerat.

Skiss

Video 7, Borrning på stort stenblock.

Ett större stenblock borras med en borrigg monterad på en grävmaskin. Dubbla borrar används. Vid varje borr finns utsug.

Video 8, Borrning och klyvning av stenblock utomhus.

Först manuell borrning utan utsug. Sedan linsågning med vattenbegjutning.

Video 9, Rengöring av berg.

Rengöring av berg. Först med tryckluft och sedan med vatten.

Video 10, Borrning och klyvning av stenblock under tak utomhus.

Arbetet utförs under ett skärmtak med en vägg.

Video 11, Våtkapning utomhus under tak.

Block kapas automatiskt till skivor med en vattenbegjuten klinga. Processen övervakas av en person. Lokalen har stora portar i motstående väggar. Först är ena porten stängd och den andra öppen. Sedan båda öppna. Se skiss.

Skiss

Video 12, Tillverkning av gatsten.

Tillverkning av gatsten görs vid två i huvudsak identiska maskiner. Gatstenen klipps ur tidigare tillverkade skivor. Arbetet utförs under ett skärmtak med en vägg. Båda maskinerna är försedda med utsug.

Video 13, Tillverkning av gatsten från block.

Arbetet utförs under ett skärmtak med en vägg.

Video 14, Kilning av stenblock under tak utomhus.

Arbetet utförs utomhus under tak. Se skiss nedan. Två olika borrar används. En standardmodell med utsug och en prototyp med förbättrat utsug. Då den senare används är stenens yta fuktig.

Skiss

Tack.

Ett varmt tack riktas till personal och ledning vid stenhuggerier och stenbrott i Bjärlöv, Emmaboda, Vånga och Ävja. Ett särskilt tack riktas till Mariette Karlsson Emmaboda Granit, Kjell Jönsson AP Sten samt Kai Marklin Sveriges Stenindustriförbund. Detta material har producerats med ekonomiskt bidrag från AFA Försäkring.

Produktion.

Gunnar Rosén, Ing-Marie Andersson och Karl Gummesson. Högskolan Dalarna.

Senast granskad:
Senast granskad: