Allt större efterfrågan på akademiskt utbildade tränare

17 mar 2016 16:29
Inför hösten 2016 slås våra två tidigare idrottstränarprogram ihop till ett tränarprogram. I det nya programmet kommer du att kunna profilera dig mot hälsoinriktad fysisk aktivitet eller tävlingsinriktad idrott.

De senaste åren har idrottstränarprogrammet bestått av två olika program, ett med inriktning mot hälsa och ett mot prestation. Trots de olika inriktningarna har utbildningarna i många avseenden varit lika. Därför har vi valt att utveckla ett enda tränarprogram där studenterna ändå väljer att fokusera på den inriktning som de vill satsa på.

– Oavsett om du vill utveckla ditt tränarskap mot hälsa eller mot prestation så är många grundläggande träningsprinciper gemensamma. Därför tror vi att ett gemensamt program kommer att gynna alla studenter, säger Frej Hallgren, universitetsadjunkt och programansvarig.

Det centrala i utbildningen är tre huvudområden; tränarskap, rörelsevetenskap och träningsvetenskap. Den viktigaste frågan är vad en tränare behöver kunna.

– En tränare behöver inte vara idrottskirurg eller dietist men behöver veta så pass mycket att han eller hon förstår när det är dags att ta hjälp av en specialist, säger Anders Henriksson, universitetsadjunkt och utvecklingsansvarig av tränarprogrammet tillsammans med Frej Hallgren. 

– Styrkan hos oss är att det är en generell tränarutbildning men som samtidigt erbjuder möjlighet till specialisering utifrån valt intresseområde. Studenterna fokuserar inte enbart på ”sin” idrott utan får inblick i väldigt många olika sporter. Miljön här på Lugnetområdet är perfekt eftersom vi har nära till väldigt många idrotter – friidrott, ishockey, skidåkning samt inomhussporter som innebandy, basket och handboll. Man behöver inte vara världsmästare själv inom en sport för att bli en bra tränare, det handlar om att lära sig se rörelsemönster. 

Något som gör tränarprogrammet vid Hög-skolan Dalarna unikt i Sverige är de verksamhetsförlagda projekten som studenterna kommer att delta i. Under en termin ska de göra praktik hos exempelvis en idrottsförening eller ett företag i hälso- eller träningsbranschen. Det blir ett ypperligt tillfälle att omsätta de teoretiska kunskaperna i handling. 

– Vi jobbar praktiskt genom hela utbildningen, säger Frej Hallgren. Vi håller just nu på att bygga upp en gymnastiksal. Där kommer vi att kunna integrera teori och praktik. Det blir ett bra komplement till friidrottshallen och studentlaboratoriet som redan finns här. Vi har en stark tro och en vision om att vi ska vara ledande inom tränarutbildning. 

Högskolan har sedan tidigare en vision om hållbart tränarskap – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Den sociala aspekten betyder att man även måste ta hand om sig själv. 

– Det har visat sig att ungefär 25 procent av alla elittränare bränner ut sig, berättar Anders. Det är något som vi på Högskolan Dalarna tagit fasta på. De som läser vid tränarprogrammet får lära sig hur de kan utöva hållbart tränarskap så att de inte blir utbrända själva, det är precis lika viktigt som att ingen av personerna de tränar blir skadade eller socialt utslagna. Hållbarhet är så mycket mer än att till exempel välja tåg till träning istället för bil. 

Arbetsmarknaden för akademiskt utbildade tränare är växande. Fler och fler börjar efterfråga akademisk kompetens, även inom idrottsrörelsen.

– I framtiden tror jag att tränarutbildade kommer att samarbeta mer med läkare och jobba preventivt. Läkare saknar ofta kompetens inom träning men de ordinerar ändå träning på recept, säger Frej. 

– För några år sedan var branscher inom idrotts- och fritidssektorn de snabbast växande. Till och med Riksidrottsförbundet, som är byggt på ideell verksamhet, börjar efterfråga akademiskt utbildade tränare. Ideella krafter kommer alltid att behöva finnas men i samarbete med akademisk kompetens, avslutar Anders Henriksson. 

Text och foto: Tina Sjöström

Publicerad