Begreppet "caring" utforskat

02 okt 2013 16:20
Martin Salzmann-Erikson har i sin avhandling utforskat och beskrivit begreppet caring inom den psykiatriska intensivvården.

Han väljer att använda sig av det engelska ordet, som han tycker bäst beskriver vad det handlar om, och som närmast kan översättas med det svenska vårdande.

– Internationellt finns riktlinjer när det gäller intensiv psykiatri. Men kriterier för vård respektive in- och utskrivning saknas i Sverige och policydokument som finns är luddiga och föremål för diskussioner.

Slutet rum

Han vill med avhandlingen beskriva det som händer på psykiatriska intensivvårdsavdelningar; i regel ett slutet rum för de mest resurskrävande patienterna.

I en etnografisk fältstudie har han klädd i sjukhuskläder följt personalen på tre psykiatriska intensivvårdsavdelningar i landet. Som observatör har han studerat bland annat aktiviteter, målet med vården respektive personalens agerande.

Stabilitetskultur

Caring är inte bara knutet till vården. Begreppet förekommer även inom andra professioner som prästyrket och bland förskollärare. På Piva-enheter, det vill säga psykiatriska intensivvårdsenheter står caring för en stabilitetskultur, säger Martin Salzmann-Erikson.

– Inom caring gäller det att försöka hitta en stabilitet med balans mellan begreppen fixerat och ombytligt. På Piva-enheter bör det finnas utrymme för att patienterna kan fluktuera i sina symtom.

Han menar att det är viktigt att sträva efter minsta möjliga tvång och att personalen har ett såväl kulturellt som professionellt kunnande för de olika uttrycken hos respektive patient. Att det finns en sensibilitet för vilken typ av vård som krävs.

Viktiga kriterier

I sex olika punkter har han spaltat upp viktiga kriterier som bidrar till stabilitet inom den psykiatriska intensivvården. Det är dels övervakning och observation, dels att lugna ned patienterna, dels närvaro av personal.

Det är dels även utbyte av information mellan de olika personalgrupperna, dels att behålla säkerheten, dels att begränsa patienterna. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i att personalen modifierar miljön så att patienterna inte skadar sig. Men det kan också handla om att personalen inte bör ta alltför stor plats.

– Det gäller att gasa eller bromsa de här kriterierna efter patientens behov för stunden. Caring inom den intensiva psykiatrivården bör hela tiden sträva efter rytm och rörelse. Genom att följa de här sex kriterierna kan vården struktureras så att den inte blir orytmisk.

Personalen saknar språk

Martin Salzmann-Erikson menar att personalen inom den psykiatriska intensivvården i regel saknar ett språk för att kunna strukturera sitt arbete på optimalt sätt.

– Jag har med min avhandling försökt ge vårdpersonalen i det här dunkla hörnet inom psykiatrin ett verktyg för ett bättre omhändertagande av patienterna.

Martin Salzmann-Erikson disputerar 3 oktober.

Publicerad
Text:
Eva Cederquist