Dalarna ett av de bästa länen på att behandla hjärtstopp

23 maj 2013 08:12
Anneli Strömsöe disputerar fredag 24 maj. I sin avhandling beskriver hon betydelsen av utbildning i hjärt-lungräddning. Forskningen visar att chansen att få hjärt- lungräddning innan ambulansens ankomst är större i glesbygd.

Anneli Strömsöe

Både när det gäller behandling av hjärtstopp och registrering av resultat till det kvalitetsregister som finns är Dalarna i topp, konstaterar Anneli Strömsöe.
Foto: Privat

Hennes studier sträcker sig i ett historiskt perspektiv från 1983, då den första kursen i hjärt-lungräddning hölls i landet, via 1992 då registreringen av hjärtstopp startade, fram till 2007. Under denna femtonårsperiod har antalet personer med hjärtstopp som fått hjärt-lungräddning före ambulansens ankomst ökat från 31 till 55 procent.

Två miljoner utbildade

Det skulle kunna vara ett kvitto på att personerna som utbildats i hjärt-lungräddning också ökat över tid, menar Anneli Strömsöe. Men det måste först fastställas i nya studier. Idag har cirka två miljoner invånare i Sverige utbildning i hjärt-lungräddning, något som numera genomförs på cirka en halvtimme mot tidigare tre timmar.

Anneli Strömsöe har tittat på kön och ålder på patienterna, utbildningen för dem som ingripit vid hjärtstoppet respektive ambulansens insats.

En viktig del i arbetet är registerforskning, dvs de kvalitetsregister som Sveriges Kommuner och Landsting grundat. Det finns såväl för- som nackdelar med registerforskningen, säger hon.

– Fördelarna är bland annat enorma databaser med fakta som insamlats under många år, medan en nackdel är att det är ett flertal personer som bidragit till registret, vilket ökar risken för skeva data. Vi försöker nu validera dessa för att se hur sanna datauppgifterna är.

Befolkningstäthet har betydelse

Hon har även studerat befolkningstäthetens betydelse för snabb hjälp i samband med hjärtstopp, om det i praktiken skiljer sig mellan tätort och landsbygd.

– Det visade sig att chansen till hjärt-lungräddning före ambulansens ankomst var större på glesbygden, framförallt i länen Norrbotten, Västerbotten och Dalarna. Där hade 75-80 procent av patienterna fått hjärt-lungräddning innan ambulansen kom jämfört med i snitt 65 procent i de tätbefolkade tre storstadsregionerna.

En tänkbar anledning, menar Anneli, är att avstånden till sjukhus är längre på landsbygden och att man därför många gånger förbereder sig genom att utbilda i hjärt-lungräddning.

– Kanske är befolkningen där också mer villig att hjälpa till, i en storstad är man ofta mer anonym. Vi tittar nu på hur stor andel av dem som hjälpte till med hjärt-lungräddningen som hade adekvat utbildning.

Det visade sig däremot inte finnas någon skillnad i överlevnad mellan grupperna, vilket för närvarande inte kan förklaras fullt ut, säger hon.

Ett av de bästa länen i landet

Anneli har även studerat hur vården fungerar på ambulansstationerna i Dalarna.

– Dalarna är ett av de bästa länen i landet alltifrån behandlingen av hjärtstopp till att rapportera in resultaten till kvalitetsregistret. Som land är Sverige också ett av de främsta länderna i världen med att presentera dessa registerdata.

Publicerad
Text:
Eva Cederquist
Foto:
Privat