Det som skrämmer mest är oförutsägbarheten

19 jan 2016 21:02
Ett panelsamtal med titeln ”Terror och rädsla” lockade under tisdagen besökare till Högskolans bibliotek för att under ledning av Tomas Axelsson diskutera hur vi ska kunna förstå terrorhandlingar och hur rädsla påverkar våra handlingar

Samtalet inleddes av vicerektor Andrew Casson som beskrev sin egen syn på den nuvarande situationen i världen.

– Det här är en av vår tids mest pressade frågor. Det finns behov i samhället i stort att prata om vad som händer, därför har vi samlat lärare och studenter till den här diskussionen. Enligt forskning har vi aldrig levt i ett så fredligt samhälle som nu, ändå står vi här. Det som skrämmer oss mest är oförutsägbarheten om och när en terrorhandling kan ske och den grymhet som terrorister visar. Avsikten är att skapa misstänksamhet, rädslan är den mäktigaste av alla politiska vapen. En rädd och hämndlysten befolkning kan gå med på nästan vad som helst.

I panelen deltog Nakheel Sharaya, studentkårsordförande, Anna Parkhouse, statsvetare, Mohammad Anoushfar, student och Torsten Hylén, islamhistoriker. Tomas Axelsson betonade att ingen av dem är experter i frågan men att de vill öppna för samtal och diskussion.

Panelen inledde med att kort presentera sig och hur de ser på problemet med terror och rädsla.

Nakheel Sharaya: Den här frågan berör alla, speciellt nu med de flyktingströmmar vi ser. Många av oss känner rädsla för det okända men vi får inte glömma den rädsla de asylsökande känner inför att återvända till sitt hemland.

Anna Parkhouse: Ett av problemen är att vi nu lever i två politiska system, parallellt med det svenska har vi ett system på övernationell nivå att förhålla oss till, EU. Dessa system är inte synkade. Nedmonterade gränser skapar rädsla och nationalistiska strömningar på grund av bristande kontroll.

Mohammad Anoushfar: Efter dåden i Paris började vi känna en större rädsla även i Sverige. Jag tänker speciellt på en händelse i tunnelbanan i Stockholm där en man med arabiskt utseende blev uttittad och ombedd att visa innehållet i sin väska. Utpekade människor har svårare att känna sig accepterade, vilket kan skapa motsättningar.

Torsten Hylén: Ofta är det inte en religiös ideologi som driver människor till extrema handlingar utan möjligtvis längtan till ett paradis med religiös identitet. Det handlar om att tillhöra en grupp. Många aktiva kan inte mycket om islam. Engagemang med IS börjar ofta med att man vill göra något för muslimer i världen. Många aktiva kan däremot inte mycket om islam.

Samtalet fortsatte med att Nakheel Sharaya beskrev hur rädslan blir påtaglig när terrorhandlingar kommer närmare.

– Terrorangrepp sker varje dag i Irak och Syrien men när det händer i Frankrike, Danmark eller här i Sverige så blir även vi rädda. Det blir på riktigt när det sker i vår närhet.

– Extremister tänker på en utopi och de vill ta sig dit till varje pris, fortsatte Mohammad Anoushfar. De känner sig utpekade, isolerade och söker en identitet. Dessutom är de ute efter snabba lösningar.

– Globaliseringen skapar ojämlikheter länder emellan men också inom länder, sa Anna Parkhouse. Rädslan som sprider sig när vi tittar misstänksamt på varandra. I Frankrike har man till exempel infört två typer av medborgarskap. De som har dubbelt medborgarskap, ett franskt och ett från någon av de forna kolonierna, ska kunna utvisas, trots att de är födda i Frankrike. Det betyder att 3,5 miljoner muslimer plötsligt är utvisningsbara. 

– Efter dåden i Paris var det första gången jag tänkte tankar som ”är det klokt att åka till Stockholm, är det klokt att besöka Centralen”, berättade Tomas Axelsson. Så har jag aldrig tänkt förut. Den kollektiva gas som sprids har även påverkat mig, min mentala bild av världen har ändrats.

Publiken var på hugget och ställde ett flertal genomtänkta frågor till panelen, det märks att ämnet berör och engagerar. Paneldeltagarna fick till slut avrunda samtalet med varsin kommentar.

Torsten Hylén: Alla religiösa ideologier kan bli extremistiska när de politiska förutsättningarna är ”de rätta” för gruppen.

Nakheel Sharaya: Jag förstår den rädsla folk känner, men jag tror det är viktigt att inte isolera sig utan ta kontakt med andra och bemöta rädslan. Först då kan vi vinna över de extrema grupperna.

Anna Parkhouse: Jag hoppas på fler diskussioner av det här slaget där vi kan prata om utmaningar i våra mångkulturella samhällen.

– Det här har varit ett rikt samtal och det är av de rika samtalen vi lär oss, avslutade Andrew Casson. 

Text och foto: Tina Sjöström

För er som missade panelsamtalet finns samtalet streamat: ”Terror och rädsla”

Publicerad