Forskningscirklar ska ge bättre kunskaper hos eleverna

22 jan 2016 09:19
Genom Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) har Högskolan Dalarna startat forskningscirklar på några förskolor och skolor runt om i länet. Syftet är att hitta förbättringspunkter för att hjälpa eleverna att utveckla sitt kunnande.

– Jag är jätteglad att få möjlighet att vara en del i detta arbete, säger Gunn Nyberg som leder en av forskningscirklarna.

Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) är Högskolan Dalarnas samverkansorgan för förskolor och skolor i ett 30-tal anslutna kommuner. I arbetsutskottet, som består av representanter från skolhuvudmän som är medlemmar och högskolans lärarutbildning, beslutade man att göra ett försök med forskningscirklar.

– Syftet med forskningscirklarna är att få igång det kollegiala lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet så att det vilar på den vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som skollagen kräver, berättar Eva-Lena Embretsen som är verksamhetsledare på PUD. Forskningsresultat visar att det som ger effekt i kvalitetsarbetet så att eleverna får en bättre skolgång är det kollegiala lärandet.

Åtta förskolor och skolor bedriver forskningscirklar under läsåret 2015/2016. I arbetet med att undersöka sin egen verksamhet och ta reda på vad som är bra och vad som kan bli bättre får de vetenskapligt stöd från högskolan.

– Forskningscirkeln bedrivs under ett läsår, berättar Eva-Lena vidare. Vi vet av erfarenhet att ett läsår är en kort tid men det är ett sätt att starta processen. För vår del ser vi gärna en fortsättning, både på de påbörjade cirklarna och att det startar nya. Men vi förstår också att det handlar om resurser, både i form av tid och pengar, hos skolhuvudmännen.

Gunn Nyberg, lektor i Idrotts- och hälsovetenskap, är forskningsledare i forskningscirkeln som startats vid Falu Frigymnasium.

– På den skolan är det 11 lärare som av sin rektor fått möjlighet – tid och resurser – att undersöka sin egen praktik och utveckla den, berättat hon. De har valt ett tema som handlar om hur de återkopplat till eleverna för att på bästa sätt hjälpa dem i sitt lärande. Tillsammans har vi hittat relevant litteratur och lärarna har diskuterat i mindre grupper. Till exempel har de pratat om vad det är i lärarens återkoppling som eleverna har nytta av och vad som kan vara till extra hjälp. Det som genomsyrar det här projektet är lärarnas entusiasm i frågan hur de ska kunna hjälpa eleverna ännu mer för att utveckla deras kunnande och nå uppsatta mål.

Fem gånger under läsåret träffar Gunn Nyberg lärarna i forskningscirkeln, mellan träffarna har de kontakt via epost.

– Min roll är att stödja dem i arbetet och ge råd när det gäller metodval och analyser. Forskningscirkeln är en kurs som ger lärarna 7,5 högskolepoäng i vid slutet av årskursen ska de skriva rapport och redovisa sitt resultat.

– Lärarna i forskningscirkeln representerar olika ämnen, berättar Gunn vidare. En fråga som vi diskuterat är vad kunnande i olika ämnen innebär, det är lätt att ta för givet att man talar om samma sak. Kunskaper i historia kan till exempel skilja sig mycket mot kunskaper i språk. Vad innebär det att vara historiskt medveten, ska eleven kunna tolka ett brev från 1800-talet och sätta det i ett sammanhang? Hur ska en text bedömas eller processen att planera och laga en måltid i hem- och konsumentkunskap, vad är det egentligen eleven kan och inte kan? Oavsett ämne blir jag helt fångad av diskussionen.

Gunn har själv jobbat som lärare i grundskolan under många år, innan hon började som lärarutbildare på högskolan.

– Jag gillar verkligen att rektorerna på de medverkande skolorna vill satsa på det här. De har avsatt tid och resurser för lärarna, beställt litteratur. De medverkande lärarna är ”på” och har skickat in förslag på hur de vill jobba och vilken metod de vill använda. De ligger till och med före min tidsplanering. Jag är jätteglad att få möjlighet att vara en del i detta, jag kan inte tänka mig någon mer meningsfull form av samverkan när det gäller lärarutbildning.

Text och foto: Tina Sjöström


Publicerad