Högskolan Dalarna tilldelas 7,5 miljoner för forskning inom utbildningsvetenskap

08 nov 2016 08:57
Professor Monika Vinterek vid Högskolan Dalarna har tilldelats 7,5 miljoner kronor under tre år av Vetenskapsrådet för projektet ”Att läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker”.

I projektet deltar Mats Tegmark och Tarja Alatalo båda Högskolan Dalarna samt Mikael Winberg, Umeå universitet och Caroline Liberg, Uppsala universitet.

Att läsa eller inte läsa: en studie av grundskolans läspraktiker

Det finns många teorier om vad som ligger bakom det faktum att läsförståelsen bland svenska elever har försämrats, som internationella kunskapsmätningar har visat under en rad av år. Även resultaten i matematik och naturvetenskapliga ämnen har sjunkit, vilket till viss del kan kopplas samman med den försämrade läsförmågan. Många pekar på att fritidsläsandet har minskat i takt med skärmkulturens genomslag. Barn och ungas minskade läsning av dagspress lyfts också fram som en bidragande orsak till den försämrade förmågan att förstå och ta till sig innehållet i mer komplexa sakprosatexter. Frågan är dock om skolan har hängt med och anpassat sig till elevernas förändrade läsvanor. 

Få verkar fråga sig hur det faktiskt ser ut i skolan idag när det gäller läsning av längre sammanhängande texter som kräver mer än att minnas innehållet i faktarutor eller att förstå det huvudsakliga budskapet i korta YouTube-klipp. Samtidigt som vi vet att elevers socioekonomiska bakgrund blir alltmer avgörande för studieframgången, vet vi väldigt lite om vad det obligatoriska skolväsendet gör för att säkerställa att alla elever ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en god läsförmåga genom målmedveten träning. 

Denna studie avser därför att undersöka hur grundskolans läspraktiker faktiskt ser ut, det vill säga, vad lärare och elever gör när det gäller läsning av sammanhängande text.

I ett första steg görs en totalundersökning av omfattningen av elevers läsning av sammanhängande text inom ramen för grundskolans samtliga ämnen under en vanlig skoldag i årskurs 6 och 9 i en hel region. Motsvarande hur många sidor sammanhängande text, skönlitteratur såväl som sakprosa, läser eleverna inom ramen för skolarbetet? Vad är det som får dem att läsa och hur upplever de läsningen i de olika ämnena?

Ett urval av skolor och elevgrupper som utmärker sig genom att läsa eller inte läsa sammanhängande texter kommer sedan att följas upp genom en serie klassrumstudier som undersöker sambanden mellan skolans förutsättningar i form av personella, materiella och tidsmässiga resurser, lärarnas utformande och genomförande av undervisning, samt elevernas läsning och bearbetning av de lästa texterna.

Vad är det som gör att vissa elevgrupper i vissa skolor läser mer sammanhängande text än andra? Vad kännetecknar undervisningen i dessa skolor och hur lyckas lärarna motivera sina elever att läsa mer än andra inom ramen för grundskolans olika ämnen? Hur tar dessa elever sig an och behandlar de olika texterna? Hur ser den specifika relationen ut mellan lärares undervisande handlingar och elevernas läsning? 

Utmärkande för projektet är kombinationen av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Storskaliga enkätstudier och statistiska analyser kommer att resultera i en generell bild av omfattningen av, och motivationen för, elevers läsning inom ramen för hela skolarbetet. Med utgångspunkt i dessa resultat genomförs sedan uppföljande klassrumsobservationer och intervjuer, vilka analyseras kvalitativt såväl som kvantitativt, för att kunna ge en fördjupad förståelse för vilka de största utmaningarna är för skolorna och dess lärare – klasslärare såväl som ämneslärare – att säkerställa att alla elever får tillgång till en god läsundervisning som motiverar dem till att läsa. 

Projektet är tänkt att generera viktig kunskap om vad som utmärker läspraktikerna i de skolor och elevgrupper där man läser eller inte läser sammanhängande texter. Denna kunskap kommer att vara betydelsefull för såväl fortbildning av verksamma lärare som utbildning av nya lärare som förväntas kunna leda och motivera sina elever till läsning i skolans olika ämnen. I förlängningen är kunskapen således avgörande för alla de elever där skolan är den enda miljö i vilken de får möjlighet att utveckla en sådan läsförmåga som är en förutsättning inte bara för det fortsatta lärandet utan för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap.

Publicerad