Impact – från kunskap till praktisk tillämpning

23 feb 2017 14:53

Det blir allt vanligare att de som finansierar forskning redan på förhand vill veta vilka effekterna kan bli. Man kräver ofta en beskrivning av potentiella resultat och en plan för hur man som forskare arbetar kring att optimera forskningseffekterna. Detta är omdiskuterat och under tre dagar bjöd Högskolan Dalarna in Rose-Marie Barbeau och Nicol Keith från universitetet i Glasgow för att leda workshops i ämnet. Inbjudna var doktorander, forskare och högskolans ledning.

Under tiden 21-23 februari arrangerade Högskolan Dalarna workshops som gav deltagarna möjlighet att fördjupa sig i kartläggning av resultat och effekter av forskning. Högskolan Dalarna ingår i den internationella samverkansplattformen Accomplissh, vars syfte är att synliggöra betydelsen av humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning för att bidra till ett gott samhälle. Besöket från Skottland är en del av denna samverkan och projektet initierades av Jonas Stier, professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna. Jonas har länge haft planer på att anordna ett möte av det här slaget. Han bjöd Nicol Keith till Dalarna i höstas och diskussionerna gav mersmak. Därför bestämde man sig för att anordna de workshops som nu genomförts vid campus Falun.

- Termen Impact är inte helt okontroversiell bland oss forskare, säger Jonas Stier. Vi är inte alltid vana vid att se vårt arbete ur ett resultatinriktat perspektiv. Runt om i världen blir det här ämnet allt mer aktuellt och därför tror jag att även vi på Högskolan Dalarna behöver prata mer om det.  

Rose-Marie Barbeau arbetar som Research Impact Manager på Glasgow university. Hon berättar att Impact inte alls är dramatiskt eller omvälvande. Hon ser det som en naturlig del av forskningsarbetet att redan från start reflektera över vilka effekter forskningen kan komma att ha i praktisk tillämpning. Hon berättar att det blir allt vanligare att intressenter kräver att få veta vad forskningen slutligen ska leda till, inte minst de som ska finansiera den. Men hon framhåller också att en djupare reflektion kring de kommande effekterna också oftast får positiva effekter för själva forskningsresultaten.

- Många forskningsarbeten ger resultat som forskaren inte förutsåg eller planerade i starten. Det kan röra infrastruktur, verktyg och hjälpmedel som behöver utvecklas eller förbättras för den egentliga forskningen, men också mycket annat, säger Rose-Marie. Kan man som forskare identifiera dessa möjligheter tidigt i processen så blir möjligheterna till framgång både starkare och fler.

Nicol Keith är professor i molekylär onkologi vid universitetet i Glasgow. Han återkommer ofta till vikten av att se utanför sitt eget forskningsområde. Nicol menar att en viktig pusselbit för att se det större perspektivet i sin forskning är att kommunicera kring sitt arbete med forskare från andra områden. Men han påpekar också vikten av att interagera med intressenter utanför den akademiska världen och inte minst med människor som kommer att vara nära forskningsresultatens framtida tillämpning. Han använder begreppet co creation, samskapande. 

- Nya tankar och insikter uppstår i mötet med människor som har ett annat perspektiv på ditt arbete än du själv, berättar Nicol. Det handlar om att utbyta erfarenheter, lyssna och försöka förstå vad som händer därute. Vad gör människor där utanför? Vad gör de inte?

Rose-Marie Barbeau som coachar forskare i att identifiera effekter av sin forskning berättar att det ibland finns ett motstånd. En del av motståndet handlar om uppfattningen att man inte kan driva forskning för starkt mot resultat.

-  Men det är en missuppfattning, säger Rose-Marie. Det handlar inte om att jobba på ett helt annat sätt eller att tvingas forska resultatinriktat. Det handlar helt enkelt om att reflektera med en bredare blick över sitt arbete och beskriva de möjliga resultaten av forskningen, betonar hon.

Nicol och Rose-Marie är båda av den bestämda uppfattningen att det inte finns en färdig manual för den forskare som snabbt vill dokumentera och presentera effekterna av sin forskning. Rose-Marie hävdar att resultatet av att tänka mer ur ett impact-perspektiv är lika individuellt som själva forskningen, det går inte att ge några standardlösningar.

- Men det finns verktyg som fungerar, säger hon. Det handlar om att se sitt arbete mer ur ett utifrån och in-perspektiv. Börja med att definiera vilka som kommer att kunna ha nytta av effekterna från din forskning och fastställ vilka nyttorna är. Ställ dig sedan frågan om på vilka olika sätt du kan samverka med dem. Hitta till sist metoder för att kunna identifiera och mäta nyttan. Och framförallt – släpp in de som kommer att beröras av din forskning redan från start, avslutar Rose-Marie Barbeau.

Publicerad