Lars Rönnegård ny dekan vid Högskolan Dalarna

18 apr 2016 16:45
Sedan årsskiften är Lars Rönnegård utnämnd till dekan vid Högskolan Dalarna. Som dekan är han ansvarig för kvaliteten på högskolans utbildningar, men han jobbar också för att Högskolans många forskningsprojekt ska bli mer synliga.

Lars Rönnegård har jobbat vid Högskolan Dalarna sedan 2003 och är professor i statistik. Han har bland annat varit med och byggt upp magisterprogrammet i statistik, forskarutbildningen och ett tvåårigt masterprogram, Business Intelligence.

– Jag har alltid jobbat inom akademin. Jag doktorerade vid SLU i Uppsala där jag också är gästprofessor. Min avhandling handlade om renskötsel; hur mycket kalvarna vägde och vad det berodde på. Intresset för renskötsel och samer väcktes när jag pluggade vid Samernas Folkhögskola i Jokkmokk.

– När det gäller undervisning så jobbar jag just nu till största delen som lärare vid Business Intelligence och är handledare åt studenter som ska skriva sina uppsatser. Sen har jag ju numera också en hel del uppdrag som är kopplade till min roll som dekan. 

I Högskolans organisation finns ett antal nämnder som ansvarar för enskilda frågor eller områden. Den övergripande nämnden, Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) ansvarar för säkring och utveckling av kvalitet inom utbildning och forskning. UFN är kollegialt sammansatt och har en roll som motsvarar fakultetsnämnden vid ett universitet. Nämnden förslår en ordförande som då också blir dekan och den titeln innehar alltså Lars Rönnegård sedan årsskiftet.

– Jag delar på arbetsuppgifterna med Sara Irisdotter Aldenmyr som är prodekan. Hon har varit med ett tag och har bra erfarenheter, något som underlättar för mig som är ganska ny på posten.

Vad gör då en dekan?

– Den huvudsakliga uppgiften är att hålla koll på kvaliteten i undervisningen och forskarutbildningen, berättar Lars. Jag är också med och påverkar utformningen av vår strategi när det gäller forskning. Tillsammans med prorektor Marie Klingberg sitter jag i forskningsberedningen där vi beslutar om hur anslagen ska fördelas mellan våra sex forskningsprofiler. Sen är jag ordförande i bland annat anställningsförslagsutskottet, som ansvarar för anställningar och prövningar av personer som ska bli professor eller lektor, och i forskarutbildningsnämnden. Ytterligare en uppgift är att närvara vid högtider och då vara representant för lärarkåren.

Har arbetet i nämnderna förändrats något sedan du tillträdde som dekan?

– Jag har försökt få ledamöterna mer engagerade i själva beslutsprocessen. Det som är speciellt inom universitetsvärlden är att det är lärare som engagerar sig som ledamöter. Nämndorganisationen är viktig eftersom man har inflytande och kan påverka Högskolans verksamhet. Jag tror också på idén med effektiva möten så att de inte blir långa och utdragna i onödan. Min åsikt är att låta andra ta plats och då blir våra möten ofta mer effektiva.

Finns det något du tycker Högskolan kan bli bättre på?

– Ja, vi kan absolut bli bättre på att synas med vår forskning. Vi gör många spännande saker men är inte så duktiga på att förmedla vad vi gör till allmänheten. Internt måste vi bli mer medvetna om vad vi gör och varför vi bedriver viss forskning, då kan vi också förmedla detta mycket enklare. Sen vill jag säga att vi är duktiga på att forska tillsammans med intressenter i regionen – företag och offentliga aktörer som Trafikverket, Landstinget och kommuner. Det ska vi utveckla vidare.

Har du ett kul jobb?

– Ja, det tycker jag. Det är lätt att få överblick över vår verksamhet om man jämför med större universitet med flera fakulteter. Trots att jag bara jobbat tre månader som dekan har jag redan en bra uppfattning hur organisationen fungerar. Vi har en förhållandevis enkel struktur. Sen är det så klart roligt att få ta itu med viktiga frågor som gäller högskolans framtid. Dessutom har jag roliga och kompetenta medarbetare.

Text och foto: Tina Sjöström

Publicerad