Litet språk ger nyckel till stora frågor

04 sep 2015 08:00
Lördagen den 5 september 2015 kl 10.15 disputerar Solveig Malmsten med avhandlingen ” Dativ i modern färöiska: en fallstudie i grammatisk förändring” i Ihresalen, Engelska parken, Uppsala universitet.

Färöiska talas av högst 70 000 personer i världen och är därmed det minsta nordiska språket, men ändå en guldgruva för studier i språkförändring. Bland de nordiska språken finns annars två ytterpoler: Isländskan å ena sidan är häpnadsväckande konservativ, med få skillnader mellan medeltidens och nutidens språkstruktur. Danskan, norskan och svenskan å andra sidan har förändrats kraftigt under de senaste 800 åren, inte minst grammatiskt. Färöiskan intar en intressant mellanposition, med en språkstruktur som är på samma gång ålderdomlig och modern.

De fem språken bör enligt gängse teorier huvudsakligen följa samma utvecklingsgång, även om förändringstakten kan variera. Dagens färingar förväntas alltså ändra sina grammatiska preferenser i samma riktning som medeltidens svenskar. Gör de det? Denna avhandling testar förutsägelsen genom att granska ett fall av grammatisk variation i dagens färöiska och jämföra bilden med kända förändringar i andra varieteter av nordiska språk.

Undersökningen riktar in sig på ungdomars skriftliga språkbruk, representerat genom examensuppsatser från det färöiska gymnasiet under perioden 1940–1999. Själva studieobjektet är kasuset dativ, en böjningsform på bland annat substantiv och adjektiv som förväntas bli mindre vanlig i färöiskan över tid.

Studien bekräftar att det pågår en förändring i bruket av dativ i modern färöiska och att det finns vissa paralleller mellan dessa tendenser och historiska förändringar på norskt och svenskt område. Men överensstämmelsen är långt ifrån total: Tvärtemot tidigare hypoteser ökar snarast dativens frekvens och antal användningsområden.

Resultatet gör troligt att en eventuell gemensam förändringstendens bland besläktade språk kan hejdas av omvälvningar i samhället där ett visst språk används. För färöiskans del har det rimligen varit avgörande att språket under 1900-talet har etablerats som skriftspråk och blivit samhällsbärande, samt att språkplaneringen har varit mycket aktiv och puristisk. I och med att dativ kan uppfattas som ett konservativt drag används formen flitigast och mest normenligt i tidsperioder och i genrer som präglas av ett puristiskt ideal. Dativ i färöiskan tycks alltså, inte minst bland ungdomar, vara på väg att få nytt liv som en markör för hög och formell stil.

Studien visar värdet av att studera variation i autentiskt språkbruk som komplement till övergripande teorier. Den understryker att språkförändring är ett fascinerande komplext fenomen där också till synes små språk kan bidra med synnerligen relevant information.

Publicerad