Målet är framstående, relevant forskning och ökat samarbete

08 mar 2016 10:37
Ett nytt forskningscentra inom hälsa och välfärd har startats på Högskolan Dalarna. RICH – Reproductive, Infant and Child Health – ska möjliggöra en bra nationell och internationell forskning och öka samarbetet mellan forskare

RICH är en tvärvetenskaplig forskargrupp som fokuserar på olika metoder att förbättra den reproduktiva hälsan samt barn och ungdomars hälsa i Dalarna, nationellt och internationellt.

– Både här på Högskolan och inom Landstinget Dalarna finns många forskningsprojekt kopplade till det här området. Därför såg vi att det var lämpligt att dra igång ett forskningscentrum, säger Renée Flacking, docent i omvårdnad och studierektor för forskarutbildningen.

Syftet med RICH är att bedriva en bra forskning, både nationellt och internationellt. Forskningscentrat ska också öka samarbetet mellan forskare på Högskolan Dalarna, i Landstinget Dalarna och i regionen.

– Nu får vi möjlighet att samla oss så vi kan forska tillsammans, och även i samarbete med patienter och personal, berättat Renée. Genom att öka samverkan kan vi producera bra forskning. Forskningen inom RICH spänner från barns hälsa i den somaliska befolkningen till graviditet, förlossning och nyfödda. Mitt eget forskningsområde är neonatalvård och till viss del även ungdomars hälsa.

– Det roliga med RICH är att det är tvärvetenskapligt, fortsätter Renée. Det betyder att alla möjliga discipliner inom vården – barnmorskor, barnsjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och socionomer för att nämna några, är inblandade. Det gör att vi får nya perspektiv och vi forskare hittar nya ingångar som ger bättre forskning. Inte bara konstruktioner på ett papper.

Målet med forskningscentrat är att få till en framstående och relevant forskning.

– I forskningscentrat kan vi stötta varandra i arbetet, berättar Renée. Meningen är inte att vi ska sitta och ha möten, vi kommer att ordna seminarier om till exempel barn med kroniska sjukdomar, beteendeproblem och relationer mellan föräldrar och barn.  För mig är det otroligt viktigt att forskning leder till resultat, som till exempel att vi har utvecklat och utvärderat ett föräldrastöd till somaliska föräldrar i Borlänge kommun vilket visar väldigt goda effekter på barns hälsa. Och eftersom resultaten är så positiva så kan man fortsätta att ge detta stöd och att man gör det på vetenskaplig grund. Just det projektet, Ladnaan – att må bra, är ett bra exempel på hur tre ämnen på Högskolan Dalarna samverkar med en extern part såsom Socialtjänsten i Borlänge.

Renée Flacking berättar att Högskolan Dalarna och forskningscentrat RICH står som värd för en stor internationell konferens i augusti i år. Det är sjunde året som konferensen ”Nutrition and Nurture in Infancy and Childhood” genomförs och första gången som den arrangeras i Sverige.

– Vi kommer att gästas av både nationella och internationella talare. Vi räknar med att mellan 250 och 300 personer kommer att delta på konferensen och det är folk från i stort sett hela världen. Det är många som vill ta del av nya kunskaper som kommer att presenteras.

Renée Flacking har en bakgrund som barnsjuksköterska och har jobbat länge inom neonatalvård. Hon har varit vårdutvecklare på barnkliniken vid Landstinget Dalarna. För tillfället håller hon igång sex doktorander, fyra i Sverige, en i Norge och en i England. Hon är ofta anlitad som talare på internationella konferenser och dessutom är hon lite av en talesperson när det gäller amning.

– Jag vill inte påstå att jag är någon kändis men när det är frågor som handlar om amning så brukar media höra av sig till mig. De googlar väl.

En karriär som forskare ser Renée Flacking som både spännande och viktig.

– Jag lämnade en fantastisk klinik på Falu lasarett men såg möjligheterna med forskning. Högskolan Dalarna gav mig de bästa möjligheterna och det är jag väldigt tacksam för.

Hon är dessutom inblandad i ytterligare ett spännande projekt.

– Tillsammans med Fiona Dykes är jag redaktör för en bok som precis har släppts, berättar hon entusiastiskt. Den heter ”Ethnographic research in maternal and child health”. Där har författare från hela världen bidragit med varsitt kapitel. Verkligen ett intressant uppdrag.

Text: Tina Sjöström

Publicerad