Öppenhet mot familjemedlemmar viktigt vid vård av psykossjukdomar

21 mar 2012 16:13
Mats Ewertzon har i sin avhandling fokuserat på hur familjemedlemmar till personer med långvariga psykossjukdomar upplever att de bemöts av vårdpersonalen.

Mats Ewertzon

Han har även tittat på i vilken utsträckning familjemedlemmarna känner utanförskap i omvårdnaden av den sjuke.

Med utgångspunkt i kvalitativa respektive kvantitativa studier har han utvecklat ett frågeformulär där ett 70-tal anhöriga från hela landet fått beskriva sina upplevelser av bemötande och utanförskap.

– Och då handlar det inte om vilket bemötande som helst, utan om vissa bemötandeaspekter som är viktiga för att anhöriga ska kunna vara ett stöd i patientens vardag, säger Mats Ewertzon som är legitimerad sjuksköterska och i många år själv varit verksam inom den psykiatriska vården.

"Viktigt att familjemedlemmen blir sedd"

Öppenhet är en sådan bemötandeaspekt, det vill säga att vårdpersonalen är uppriktig med information om patientens hälsotillstånd.

– Det är viktigt att familjemedlemmen blir sedd, att det är en person som personalen lyssnar till och bekräftar. Det bör finnas en samverkansvilja i personalens bemötande, eftersom de anhörigas åsikt är viktig för dem.

Avhandlingen visar att många familjemedlemmar upplever en maktlöshet i vårdkontakterna och att de kan känna sig socialt isolerade. I många fall tycker de sig inte heller få ett bemötande som kännetecknas av öppenhet, bekräftelse och samverkan.

Många känner utanförskap

Mycket viktigt för familjemedlemmarna är det finns en kontinuitet på personalsidan. Kontinuiteten har betydelse för att de anhöriga kan gå in i en samverkan, att de kan uppleva öppenhet och bekräftelse, förklarar han.

– Vad som förvånade mig var att så många i studien uppgav att de har en känsla av utanförskap.

Mats Ewertzons avhandling har undersökt vårdpersonalens bemötande av familjemedlemmar, men bemötande är inte det enda som avgör om en anhörig känner utanförskap, säger han.

– Vissa patienter kanske inte vill att de anhöriga ska vara delaktiga. Det kan också finnas sekretesslagstiftning som kan inverka på personalens bemötande alternativt bero på vilket stöd i organisationen personalen har för att vara öppen och bekräfta de anhöriga.

Så upplever syskonen vården

Han har i en delstudie även undersökt hur syskon till personer med psykossjukdom upplever sin relation till vården. De här syskonen har stödinsatser i form av psykopedagogiska grupper med undervisning och erfarenhetsutbyte med andra personer i samma situation. Men även syskonen beskriver en känsla av maktlöshet i sina vårdkontakter.

Mats Ewertzons avhandling har fokuserat på anhöriga till personer med långvariga psykossjukdomar. Han skulle framöver även vilja studera situationen för anhöriga till nyinsjuknade i psykossjukdom liksom i andra sjukdomar inom psykiatrin respektive inom andra långvariga sjukdomsgrupper.

Text: Eva Cederquist

Disputerar 26 mars

Publicerad