Projekt som lyckas minska energianvändningen till hälften

07 feb 2014 08:59
Philipp Weiss presenterar den 10 februari sin lic-avhandling. Han har granskat energianvändningen bland småhusbebyggelse i Dalarna. Ett län som fungerar lite som ett föregångslän tack vare god samverkan mellan olika aktörer inom energibesparing.

Philipp Weiss utgår i sin lic-avhandling, Simple Question, Complex Answer – Pathways towards a 50% decrease in building energy use, från det tidigare nationella målet att all bebyggelses energianvändning ska vara halverad år 2050. Han har framförallt fokuserat på småhusbebyggelse, som står för den övervägande delen av energianvändningen i Dalarnas bebyggelse.

– Av samtliga bostadshus utgör småhusen cirka 70 procent, säger han.

Han förklarar att förnyelsehastigheten i fastighetsbeståndet generellt är för låg för att klara halveringskravet fram till 2050. Dels beror det på alltför lite nybyggnation, men dels också på att det rivs för lite hus.

Viktigt behålla det yttre

När det gäller renoveringar finns ett förvanskningsförbud i bygglagen som innebär att det inte är självklart att kunna göra förändringar som exteriöra energibesparande åtgärder, säger Philipp Weiss. Han har därför försökt att ta reda på vad som är möjligt att göra utan att fastighetsexteriören förstörs. Han har detaljstuderat åtta tidstypiska småhus byggda mellan 1800 och 1980 som ska vara representativa för hela småhusbeståndet byggt före 1981.

– På länsnivå noterade jag att en kombination av åtgärder som renovering av innerfönstren, vindsrenovering och temperaturstyrning till lägre temperatur nattetid och när man är på jobbet, kan ge en energibesparing på drygt 30 procent. Näste steg blev att se vad man kan göra för att komma längre.

Hög- och lågteknologisk renovering

I denna studie ingick två hus, dels ett år 2011 totalrenoverat 70-talshus i Linköping, dels hans eget hus utanför Hedemora byggt på 1850-talet.

– I Linköping hade de valt en high tech-lösning, bland annat bytt alla fönster till miljöfönster och tilläggsisolerat ytterväggar och grund. Taket var täckt med solceller som gjorde dem självförsörjande på el på sommaren.

I det egna huset kunde han utan några större åtgärder minska energiförbrukningen rejält, säger han. Förutom isolering på vinden genomförde han olika enskilda åtgärder som att byta ut direktverkande el mot egenbyggda energisnåla rörspisar och se till så att dörrar och fönster var lufttäta. Dessutom var kylskåpet avstängt vintertid. En kombination av förhållandevis enkla åtgärder minskade energiförbrukningen med drygt 50 procent, förklarar Philipp Weiss.

– Man kan välja båda vägarna att gå. Antingen high-tech, som huset i Linköping, eller som i mitt fall low-tech, eller en kombination av båda. Mitt exempel tog dock lite längre tid.

Metoder för beteendeförändring

Philipp Weiss har även studerat EU-reglerna på energiområdet och gjort en litteraturstudie i syfte att hitta effektiva metoder för att få till bestående beteendeförändringar mot lägre energianvändning. Han har där funnit den kanadensiska modellen Community Based Social Marketing, som han sammanfattat och anpassat till svenska förhållanden.

– Jag planerar att dela ut min sammanfattning till ansvariga politiker på området så de kan ta del av de vetenskapliga rön som finns.

Både enkelt och komplext

Philipp Weiss menar att titeln på hans avhandling är en enkel fråga att ställa, men att området i själva verket är mycket komplext.

– Det handlar inte bara om tekniska lösningar utan även om bland annat ekonomi och inte minst om människor. I avhandlingen visar jag även på den så kallade Rekyleffekten. När man räknar på energibesparing och kommer fram till att man kan spara exempelvis 30 procent, kanske det i praktiken bara handlar om 25 procent, vilket jag tycker man ska planera för i förväg.

Publicerad
Text:
Eva Cederquist