Samverkan - nyckeln som mildrar negativa effekter

09 feb 2015 08:15
Alexis Rydell försvarade idag sin avhandling ”Partsrelationer vid nedläggningar av produktionsenheter” för att få sin filosofie doktorsexamen i arbetsvetenskap inför ett 40-tal personer vid Campus Borlänge.

Alexis Rydell har i sitt avhandlingsarbete följt nedläggningsprocesser vid några större arbetsgivare. Fokus har legat på att studera hur anställdas övergång till ny sysselsättning på den lokala arbetsmarknaden kan främjas. Ett för Borlänge ovälkommet sammanträffande är SSABs nyligen lagda varsel av över 200 personer på grund av flytt av produktionsenhet till Finland.

Disputationen inleddes med att opponenten professor Paavo Bergman från Södertörns Högskola presenterade avhandlingen i korta drag. Den första tesen Alexis Rydell kommer fram till i sin avhandling är att samverkan under en nedläggningsprocess mildrar de negativa effekterna för de tidigare anställda. Då menar han inte bara samverkan mellan företagsledning och arbetstagarorganisation, utan även med andra aktörer som exempelvis kommunen och arbetsförmedlingen. För de tidigare anställda medför uppsägningen inte bara att de drabbas ekonomiskt. De psykosociala skadeverkningarna är ofta omfattande, vilket forskning så långt tillbaka som från 1930-talet visar.

Tes nummer två handlar om att långa varseltider gynnar alla, både arbetstagare och arbetsgivare. Det är heller inte nödvändigtvis till ekonomisk nackdel för arbetsgivaren. En nedläggning utan kaos underlättar för företagen att avsluta tidigare produktionsåtagande utan avbräck. Summeringen är att en nedläggning aldrig är billig men att en ordnad reträtt inte uteslutande ska ses som en kostnad.

– Ett företag behöver behålla ett gott rykte, annars blir det svårt att rekrytera kompetent arbetskraft om man har annan produktion kvar på orten, säger Alexis Rydell. Kunderna kan ha synpunkter på socialt ansvarstagande för de anställda så det har blivit allt vanligare att måna om sin framtoning utåt. Man kan säga att CSR (Corporate Social Responsibility) är ett mjukt konkurrensmedel.

En av lösningarna vid en produktionsnedläggning är enligt Alexis avhandling nyanställning av flexibel arbetskraft, något han kallar Flexicurity. Det ger utrymme att gradvis avveckla verksamheten. De tidigare anställda kan söka nya jobb eller utbildningar medan de tidsbegränsade och kortfristiga nyanställningarna slutför produktionsarbetet. Denna lösning gör att arbetsgivaren är mer villig att bidra till längre avvecklingstider. Den bygger så klart på att det fortfarande finns köpare på marknaden.

En fråga från opponenten var om parternas samverkan är nyckeln för att förstå lyckosamma utfall vid nedläggningar eller om det är de institutionellt säkrade resurserna som LAS (Lagen om anställningsskydd) som utgör fackets enda resurs till förhandling när arbetskraften inte längre behövs?

Alexis Rydell svarar att även i länder där man inte har lagar om anställningsskydd har man förhandlingar mellan parterna och samverkar, vilket visar på styrkan i ett samspel.

En fråga från betygsnämnden var vilken betydelse CSR skulle ha om man avskaffade de resurser som lagar och avtal likt LAS gett facket. Vilken roll har egentligen arbetsrätten spelat i samverkan? När vill man egentligen slåss och när börjar man samverka?

– Vår arbetsrätt har betydelse på flera sätt, säger Alexis. Den ger facken rätt till information tidigt i nedläggningsprocessen. Den rättigheten skapar bra förutsättningar. Det sociala ansvaret som arbetsgivaren tar handlar om att göra mer än vad lagen säger. Syftet med socialt ansvar är att mildra konsekvenserna för de tidigare anställda. Vid ett beslut om nedläggning vill parterna naturligt separera sig men under processens gång kan man hitta lösningar som gör att man istället koordinerar sig.

Även publiken hade några frågor till Alexis Rydell. En av dem var om han tittat på ägarförhållanden, om ett lokalt företag tar ett större ansvar än en utländsk ägare. Alexis menar att det inte går att säga generellt. Den studie han gjort i sin avhandling visade att det företag som hade utländska ägare inte alls tog samma ansvar som företaget med svenska ägare. Däremot finns det exempel från andra länder där utländska ägare tar stort ansvar. 

En sista fråga var hur Alexis tror att SSAB kommer att agera i sin nuvarande situation.

– Jag tror de tar ett socialt ansvar. De ett företag ska fortsätta vara verksamt på orten, som i SSABs fall, så har man ofta resurser att göra det. Man löser ett varsel med till exempel pensionsavgångar. En nedskärning skiljer sig ofta från en traditionell nedläggning, avslutar Alexis Rydell.

Text och foto: Tina Sjöström

Publicerad