Studier av historielärares förståelse av sitt ämne

11 mar 2014 13:11
Mikael Berg, doktorand vid Karlstad universitet inom nationella forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap, disputerar 14 mars på en avhandling om historielärares ämnesförståelse.
Mikael Berg
   Mikael Berg

Mikael Berg disputerar på avhandlingen Historielärares ämnesförståelse – centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia. Som lärare i historia och samhällskunskap har han själv praktisk erfarenhet av lärandet och historieämnet på gymnasienivå.

Mikael Berg har i sin avhandling utgått från enkätsvar från ett urval med 50 gymnasielärare i historia i en mellansvensk region. Han har därefter gjort fördjupade intervjuer med sju av dessa och därefter ytterligare intervjuer med fyra av dem. Gemensamt för alla historielärarna var att de arbetat minst åtta år i yrket.

– Syftet med enkäten var att få en överblick över hur fältet med historielärare ser ut. Jag ville också veta hur de förstår sitt ämnesuppdrag, säger han.

Förändring över tid

Djupintervjuerna med de sju lärarna hade ett ämnesbiografiskt perspektiv, där fokus hade lagts på hur deras syn på historieämnet har förändrats över tid. Ämnesutbildningen bidrar till en komplexare förståelse av ämnet, menar Mikael Berg.

– Den har en betydande påverkan som tillsammans med deras yrkesutövning influerar förståelsen av ämnet.

Utifrån intervjusvaren, om historielärarnas förståelse av ämnets innehåll och syfte, utkristalliserade sig tre ytterpositioner. Dels bildningsorientering, det vill säga att man anser det viktigt att känna till den allmänkunskap man bör känna till för att kunna orientera sig i samhället.

Dels kritisk orientering, att man som individ förstår och konstruerar historieämnet. Exempelvis att man har kunskap om första världskriget, förstår konsekvenserna av det och kan transformera den kunskapen till andra sammanhang.

Dels också identitetsorientering, det vill säga ett nutidsperspektiv utifrån det sammanhang där man befinner sig, som till exempel identiteten hos eleverna.

– Historielärarna i studien befinner sig i spänningsfältet mellan dessa tre ytterpositioner, säger Mikael Berg.

De tendenser han kunde utläsa från intervjusvaren visade dock på en viss övervikt för det bildningsorienterade respektive kritiska synsättet.

Tolkning av uppdraget

Vid intervjuerna med gruppen som omfattade fyra historielärare studerade Mikael Berg hur de tolkar sitt uppdrag enligt den nya läroplan som kom 2011.

– De upplever att uppdraget innehåller ett spänningsförhållande mellan ett akademiskt, forskarmässigt ämnesinnehåll och ett mer tydligt skolpolitiskt innehåll och att de på grund av sin begränsade tid måste göra ett urval där vissa aspekter av ämnet sätts i förgrunden.

Men tolkningen beror också på hur läraren förhåller sig till ämnets innehåll och syfte, säger han. Att man där tydliggör hur man förstår historieämnet och kan prata om det på ett konstruktivt sätt.

Nya analysmodeller

I den här delstudien använde sig Mikael Berg av delvis nya analysmodeller. Bland annat olika ämnesredskap, exempelvis historia som narrativ och historia som tidrum.

– När det gäller tidrum arbetade jag med fem skilda aspekter av historieundervisningen. Bland annat med perspektivet från då till nu, det vill säga att tiden rör sig framåt genom avgränsande politiska och ekonomiska epoker.

Andra ämnesredskap var historia som förklaring, respektive som perspektivtagande. I det senare fallet kan man ta olika utgångspunkter antingen från den egna personen eller andra i ett nu-då, förklarar han.

Ytterligare ett ämnesredskap var historia som färdighet, där fokus låg på historieämnets olika verktyg som källor och källkritik, förklaringsmodeller och olika teorier för historiebruk.

– Jag fann bland annat mer eller mindre samband mellan den övergripande ämnesförståelsen och vilka verktyg man väljer att arbeta med. Detta är helt individuellt.

Mikael Berg beskriver historielärarna i hans studier som professionella och engagerade.

– De är angelägna om att ämnet historia ska få en bra position i skolundervisningen.

Publicerad
Text:
Eva Cederquist
Foto:
Privat