Svenska för invandrare – en utbildning som förändrats över tid

27 maj 2013 07:30
Jenny Rosén tar i sin doktorsavhandling upp utbildningsformen svenska för invandrare. Med avhandlingen visar Jenny Rosén visat att utbildningen och dess mål har förändrats över tid.
Jenny Rosén
Grundantagandet för Sfi-utbildningen är att de personer som går utbildningen behöver lära sig svenska. Med sin avhandling har Jenny Rosén visat att utbildningen och dess mål har förändrats över tid.

Avhandlingen, som bygger på fyra publicerade artiklar, har dels en historisk del som beskriver varför den här utbildningsformen uppstår på 1960-talet, respektive syftet i ett samhälls- kontra personperspektiv. Dels en text som frågar sig varför vi behöver en utbildning för invandrare och vilken inriktning den ska ha.

Den första läroplanen för Sfi kom 1971 efter det att regeringen 1965 avsatt medel för utbildningen. Från början drevs den av studieförbund, bland annat ABF, men kommunaliserades sedan1986.

Historisk material

Artiklarna utgår från historiskt material, där hon tittat på centrala styrdokument för Sfi-utbildningen från 1965 fram till 2011. Hon har också gjort en etnografisk studie med audiovideoinspelningar från fem Sfi-klassrum 2009, där hon bland annat studerat relationen mellan textdokument och klassrum.

– Artiklarna har olika fokus beroende på hur diskurserna i utbildningen interagerar, exempelvis hur begreppen invandrare och invandrarkvinnor förändras över tid. Det är begrepp som måste fyllas med mening, som vem är invandrare respektive vad det innebär att vara invandrare.

Föreställningar om kön och jämställdhet viktiga

I analysarbetet har föreställningar om kön och jämställdhet visat sig viktiga då gränsdragningar mellan svenskar och invandrare förhandlas, säger Jenny Rosén.

– Jag har bland annat tittat på vad som är viktigt vid gränsdragningen när det gäller föreställningen om jämlikhet mellan män och kvinnor, såväl i texterna som i undervisningen. Sfi framställs som en åtgärd för att hjälpa invandrarkvinnor att komma in i samhället men också som ett forum för att undervisa om jämställdhet, förklarar hon.

Grundantagandet för Sfi-utbildningen är att de personer som går utbildningen behöver lära sig svenska. Med sin avhandling har Jenny Rosén visat att utbildningen och dess mål har förändrats över tid. Detta gäller bland annat relationen mellan språk, utbildning och arbete. Idag är målet med Sfi flexibilitet, effektivitet och anställningsbarhet, säger hon, att de som går utbildningen ska vara anställningsbara och anpassade efter de krav som arbetsmarknaden ställer.

Deltagande i samhällslivet

På 1980-talet hade utbildningen ett annat fokus, mer en inriktning mot omsorg, omhändertagande och delaktighet i samhället. Målet var att invandrarna skulle delta i samhällslivet, exempelvis politik och kulturliv.

– Från 1965 fram till 1980-talet var också facket väldigt aktivt, och målsättningen var att de som gick Sfi-utbildningen skulle fungera i arbetslivet.

Jenny Rosén har med sin avhandling velat lyfta fram hur gränsdragningen mellan invandrare och svenskar skett, dels genom Sfi, dels genom föreställningar om den geografiska platsen Sverige och dess invånare.

Eva Cederquist