Uppväxter i kontroversiella minoritetsreligioner

25 apr 2016 16:03
I Sverige finns det en mängd små religiösa rörelser, mer eller mindre välkända. Hur är det att som barn växa upp i en minoritetsreligion? Det är en fråga som Liselotte Frisk intresserar sig för i sitt senaste forskningsprojekt.

Det finns en allmän farhåga i samhället att barn som växer upp i kontroversiella religiösa grupper har det sämre än barn som lever under det vi gärna kallar ”normala förhållanden”. Det förekommer debatter om hjärntvätt och sektlika förhållanden. Är det verkligen så? Tillsammans med två ytterligare personer har Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, under fem år forskat i ämnet.

– Vi har intervjuat både barn och vuxna som växt upp i en religiös rörelse. Bland de vuxna har vi pratat med såväl de som är kvar i rörelsen som de som valt att kliva av. Av förklarliga skäl så skiljer sig deras upplevelser åt. De som valt att kliva av har mer negativa erfarenheter. Det här forskningsprojektet kommer att resultera i en bok som vi just nu skriver på, och som jag hoppas ska bidra till mer kunskap om hur barn i de här grupperna har det. 

– Hur barnen upplever sin situation beror på flera faktorer, fortsätter Liselotte. Det handlar om hur religionen utövas, hur föräldrarna är och individuella drag hos barnen. Vi som står utanför har en tendens att tro att alla sekter, eller kontroversiella religiösa grupperingar, fungerar likadant. De är tvärtom väldigt olika. Det som flera dock har gemensamt är att de är väldigt barncentrerade, de vuxna spenderar mycket tid med sina barn. Många av personerna vi pratat med vittnar om en trygg uppväxt med många vuxna runt omkring som brytt sig om dem. Det som generellt upplevs som mindre bra är att de på ett eller annat sätt varit isolerade från ”mainstreamsamhället”. De som valt att lämna grupperna är mer kritiska till detta.

Att komma nära kontroversiella minoritetsreligioner så som Liselotte och hennes kollegor gjort är inte lätt. Efter decennier av forskning på området har Liselotte vunnit respekt.

– Jag är väldigt stolt över att de släppt in oss och till och med låtit oss intervjua deras barn, det värdefullaste de har. I några fall i min tidigare forskning har företrädare för vissa rörelsen tyckt att vi bara ska framhålla det som är bra men det har vi inte gått med på. Vår forskning är objektiv och håller en hög akademisk kvalitet. Det är ett svårt ämne så det är lätt att hamna i diket. 

– Generellt kan man säga att de som lever i religiösa grupper är på vissa sätt avvikande men egentligen inte så konstiga som de ibland framställs, säger Liselotte. Det handlar ofta om sökande människor som är kompetenta inom livsåskådningsområdet och som noga tänker igenom det de väljer att göra. Det de gör har även ett visst mått av samhällskritik. Det kan också betraktas som modigt att leva på ett annat sätt än de flesta andra. 

I tidigare forskningsprojekt har Liselotte Frisk studerat nya religiösa rörelser.

– När jag doktorerade 1993 handlade min avhandling om just nya religiösa rörelser i Sverige. Jag studerade Hare Krishna-rörelsen, Transcendental Meditation, Scientologikyrkan och Bhagwanrörelsen för att nämna några. Jag har också studerat New Age-strömningarna och på senare tid kartlagt olika religiösa företeelser i Dalarna. Något som starkt påverkat det religiösa landskapet är globaliseringen. Många nya rörelser kommer utifrån men anpassas till våra lokala förhållanden.

I början av sin karriär var Liselotte inne på att studera österländsk religion, något som intresserade henne mycket.

– När jag läste religionshistoria i Uppsala frågade min lärare om jag ville assistera honom i hans forskning om nya religiösa rörelser. Jag visste ingenting om dessa men tänkte att det ju handlade om religion och var ett sätt att få en inkomst. Under två år intervjuade jag omkring 200 medlemmar i olika grupper. Från början var jag väldigt avvaktande, jag hade ju läst i media om hjärntvätt och liknande. Jag upptäckte ganska snart att det inte var så farligt, jag träffade övervägande trevliga och intressanta människor. När jag började sätta mig in i deras situation föddes intresset att forska vidare, därav mitt val av forskningsämne.

Intresset för de österländska religionerna har hon dock kvar. Nyligen kom hon hem från sin femte resa till Japan, som den här gången genomfördes tack vare ett stipendium.

Text och foto: Tina Sjöström

Publicerad