Viktigt att öka medvetenheten om fosterrörelser

09 jan 2013 14:55

En ökad medvetenhet om hur det väntade barnet rör sig i slutet av graviditeten skulle kunna leda till att fler barn hittades som mår dåligt eller riskerar att dö. Det menar Mari-Cristin Malm, barnmorska och doktorand vid Akademin hälsa och samhälle, som i sin licentiatavhandling studerat kvinnors upplevelse av fosterrörelserna i slutet av graviditeten.

Hennes avhandling består av två delstudier, där hon i den första intervjuat 26 mammor som förlorat sina barn i slutet av graviditeten.

– Det visade sig att majoriteten, 22 av dem, hade haft en föraning av att något inte stämde. De upplevde att de hade förlorat kontakten med barnet, att det rört sig mindre alternativt inte alls.

Inga nationella riktlinjer

Det här ledde till att Mari-Cristin började titta mer på fosterrörelser. Det är ofta kliniskt svårt för barnmorskor att beskriva hur det ska kännas och dessutom finns inga nationella riktlinjer som säger hur man ska följa upp graviditeter där mamman upplever att fosterrörelserna minskat i slutet av graviditeten, säger hon.

– Det finns en allmän uppfattning om att fosterrörelserna då normalt minskar, men det finns ingen grund för det. Barnet rör sig med kraftfulla rörelser även i detta sena skede av graviditeten.

Delstudie två är en kvalitativ studie av hur blivande mammor upplever fosterrörelserna. En enkät delades ut på samtliga barnmorskemottagningar i Dalarnas län till kvinnor i graviditetsvecka 37-42. Intresset att svara var stort, hela 393 svar kom in, vilket motsvarade drygt 80 procent.

Fokuserar på intensitet

I en öppen fråga fick kvinnorna beskriva hur de upplevde fosterrörelserna. I det schema som användes för svarsanalysen delades sedan svaren in i olika kategorier av kraftfulla respektive lätta rörelser. Bland de kraftfulla fanns alternativen starka och tryckande, långsamma, spjärnande, från sida till sida, stora.

– Tidigare studier har mest fokuserat på frekvensen av fosterrörelserna, medan jag här i stället ville studera intensiteten, kraften, i dem. I stort sett samtliga kvinnor uppgav att de kände kraftfulla rörelser, medan bara fyra procent angav enbart lätta rörelser.

Mari-Cristin Malm menar att det är viktigt att uppmana kvinnor att söka hälso- och sjukvården om de känner att fosterrörelserna blir svagare och påtagligt minskar i slutet av graviditeten. I de allra flesta fallen kan man efter en undersökning konstatera att allt är bra med barnet. Men ibland kan de minskade rörelserna vara ett tecken på att barnet inte mår bra och behöver födas.

– En del väntar för länge med att söka hjälp. Både kvinnan själv och hennes omgivning normaliserar situationen; man vill inte skapa onödig oro. Men det är en oerhörd tragedi att förlora ett väntat barn. Inte bara för kvinnan själv utan också för mannen, syskon, mor- och farföräldrar. Det är många som drabbas.

Hoppas på dialoginstrument

Mari-Cristin Malm hoppas att hennes forskning ska kunna leda till utvecklandet av ett dialoginstrument som barnmorskan kan använda under samtal med den gravida kvinnan om hur hon upplever sitt väntade barns rörelser.

I två planerade studier ska hon nu dels analysera intervjuer med kvinnor om hur de beskriver sitt barns rörelser i slutet av graviditeten. Dels ska hon också studera eventuella samband mellan kvinnors anknytning till sitt ofödda barn och till hur de upplever fosterrörelserna.

Eva Cederquist

Tid och plats för seminariet i kalendariet på du.se

Publicerad