Vilka är utmaningar när man integrerar mobil teknik i språkundervisning?

01 dec 2015 08:00
Även om mobil teknik och ständig trådlös uppkoppling mot nätet hör till vardagen är den inte en naturlig del i undervisningen.

De nya förhållandena förändrar relationen mellan lärande, tid och rum, vilket leder till att nya situationer och miljöer för lärande skapas. 

Genom att utnyttja människors vardagliga teknikanvändningsmönster och låta studerande utnyttja sina individuella möjligheter till lärande i kombination med de möjligheter som miljön skapar utifrån sociala, temporala och tekniska faktorer kan utbildningen göras effektivare.

Tisdagen den 1 december disputerar Olga Viberg, Högskolan Dalarna med sin avhandling ”Design and Use of Mobile Technology in Distance Language Education: Matching Learning Practices with Technologies-in-Practice” på Handelshögskolan, Örebro Universitet.  I avhandlingen studeras den formella utbildningens anpassning till individers olika mönster för teknikanvändning, där den mobila tekniken får stor betydelse.

Studenter använder språk i alla former för att ta del av sociala medier, e-böcker och andra onlinematerial och genom mobil teknikanvändning kan språklärande bli en integrerad del i studenternas vardag. Genom att tillvarata studenternas individuella lärandemiljöer och fördjupa förståelsen för människors teknikanvändning kan vi bättre möta de utmaningar som uppkommer då informellt lärande och individuella lärandemiljöer integreras i formell utbildning. Det handlar om såväl tekniska som pedagogiska utmaningar. Hur kan studenternas lärpraktiker, som är en del av deras informella lärandemiljöer, med hjälp av mobil teknik, integreras på ett effektivt sätt i formell utbildning?

Studien är genomförd inom språkutbildning som erbjuds via distans (online) av ett universitet och med frågeställningar som:

  • Vad vet vi om mobilteknikanvändning inom språkutbildningen idag? 
  • Vilka attityder har studenterna till användning av mobil teknik för språkinlärning? 
  • Påverkar ålders-, genus- och kulturella skillnader sådana attityder, och i så fall hur? 
  • Hur använder studenterna teknik i sin språkinlärning? 
  • Varför använder de viss teknik och avstår från annan?

Baserat på dessa resultat utvecklades en prototyp av en mobil språkapplikation som användes i två kurser för att undersöka frågan hur studenters arbetssätt (förmåga till självreglering) och syn på teknik (strukturering) påverkar deras teknikanvändning.

Resultaten av denna studie visar att nya lärmetoder är ”sociotekniskt konstruerade” – tekniken i sig spelar en viktig roll i omformningen av människornas attityder och praktiker. Studenternas vardagliga teknikanvändning styr sättet att organisera sitt lärande. Effektiv utbildning kräver därför att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning.  

Studien påvisar inga skillnader i studenternas attityder till tekniken oavsett kulturella faktorer. I Sverige och Kina var attityderna desamma. Det betyder att traditionella pedagogiska kulturer, handfast utmanas av den mer konstruktivistiska pedagogiken som ligger till grund för elektroniskt och mobilt lärande idag.

Avhandlingen visar att fokus bör flyttas från teknikdesign till design av informationssystem; människor, teknik och organisation i samverkan.


Publicerad