Kursplan

Kursplan: Historia III, för lärarstuderande

Kurskod: HI3012
Poäng: 30 högskolepoäng
Nivå: Avancerad nivå 1
Akademi: Akademin Humaniora och medier
Ämnestillhörighet: Historia (HIA)
Ämnesgrupp: Historia
Utbildningsområde: Humanistiska området, 75%
Undervisningsområdet, 25%
Kursen kan ingå i följande huvudområde(n):
Historia1
Fördjupningsbeteckning för respektive huvudområde:
1A1E
Fastställd:
Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden för Lärarutbildningsområdet 2009-03-09.
Kursplanen gäller fr.o.m. 2009-07-01.
Reviderad:
Reviderad 2011-12-07.
Revideringen är giltig fr.o.m. 2011-12-07.

Förkunskapskrav: Visa information om behörighetskrav

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • visa fördjupade kunskaper om historieämnets egen historia och utveckling samt kunna diskutera och kommunicera ämnets vetenskapliga grund
  • efter eget val, med teoretisk reflektion och analytisk skärpa, fördjupa och presentera sina kunskaper inom ämnesdidaktiken, utbildningshistorien eller ungdomskulturen och dess förändringar i ett historiskt perspektiv
  • visa kunskap om och förståelse för undervisningens och skolans historiska kontextbundenhet
  • visa kunskap om och förståelse för förändringar i skolans och läraryrkets villkor
  • visa färdighet och förmåga att göra jämförelser mellan utbildningssystemet i Sverige med det i andra länder
  • visa färdighet och förmåga att tillämpa och beskriva relevanta metoder och undersökningstekniker i socialhistorisk, historiedidaktisk och utbildningshistorisk forskning
  • uppvisa självständig teoretisk och metodisk medvetenhet samt ha insikt i olika källmaterials potential och möjligheter
  • utifrån förefintligt källmaterial och kunskap, uppvisa färdigheter i att på ett vetenskapligt och självständigt sätt kunna formulera ett undersökningsbart historiskt problem samt genomföra och presentera nämnda undersökning
  • visa förmåga att, utifrån en välmotiverad problemformulering samt medelst välgrundade vetenskapliga överväganden och analytisk kompetens, genomföra en historisk undersökning med tydlig relevans för läraryrket som presenteras som en uppsats enligt vedertagna vetenskapliga akribi. Studenten ska också självständigt och kritiskt kunna granska och diskutera andra studenters vetenskapliga arbeten.

Delkurser

1.
Dokumentation och teori,  7,5 högskolepoäng

2.
Självvald temakurs. Studenten väljer bland de befintliga temakurserna i historia på avancerad nivå,  7,5 högskolepoäng

3.
Examensarbete,  15 högskolepoäng

Innehåll

Delkurs 1, Dokumentation och teori, 7,5 hp, och delkurs 3, Examensarbete, 15 hp, är obligatoriska. Delkurs 2 om 7,5 hp väljer studenten själv bland tre valbara tema- eller fördjupningskurser, som alla har relevans för lärare i ungdomsskolan.
.

Delkurser

1.
Dokumentation och teori,  7,5 högskolepoäng

Kursens inriktning på historiografiska, vetenskapsteoretiska, forskningsmetodiska och källkritiska frågor syftar till att lägga grunden för examensarbete på avancerad nivå och att förbereda för kvalificerad lärargärning och fortsatta forskaruppgifter.

Kursen ger vidgad kännedom om ämnets utveckling och historiografi genom övningar i och analys av dels olika typer av källmaterial, dels tidigare forskares arbeten.

Delkursen innehåller inslag som gör det möjligt att bekanta sig med arkiv som institution och med arkivalier av skilda slag.

2.
Självvald temakurs. Studenten väljer bland de befintliga temakurserna i historia på avancerad nivå,  7,5 högskolepoäng

Genom litteraturstudier, övningar och seminariediskussioner får studenten möta olika vetenskapliga traditioner inom ämnesdidaktiken, utbildningshistorien eller ungdomskulturen och dess förändringar i ett historiskt perspektiv.

3.
Examensarbete,  15 högskolepoäng

I delkursen ska den studerande självständigt författa en vetenskaplig uppsats baserad pårelevant teorianvändning och medvetet metodval. Arbetet ska vara av tydlig trelevans för läraryrket och bygga på kunskaper och erfarenheter från tidigare studier i inriktningen. Studenten ska vidare presentera och försvara sin uppsats vid ett seminarium, där studenten även kritiskt ska granska, bedöma och opponera på en motsvarande uppsats av en annan student.

Examinationsformer

Examination sker i hela kursen genom aktivt seminariedeltagande, bedömning av såväl studenternas muntliga som skriftliga prestationer samt inlämnad promemoria och/eller examinationsuppgifter. Uppsatsen/examensarbetet examineras genom opponentledd ventilering i seminarieform.

Arbetsformer

Arbetsformerna i kursen utgörs av seminarieövningar, föreläsningar, PM-författande enskilt och i grupp. I uppsatsskrivandet arbetar studenten självständigt i samråd med handledaren. Vid examination utses medstudent som opponent.

Betyg

Som betygsskala används U - VG
För Väl godkänd på hela kursen krävs VG på delkurs två och tre.

Förkunskapskrav Visa information om behörighetskrav

  • Historia I och Historia II, 60 hp samt Pedagogiskt Arbete I och Pedagogiskt arbete II: Ämnesdidaktik för religion, historia, geografi och samhällskunskap, grund- och gymnasieskolan, 60 hp eller motsvarande kunskaper.

Övrigt

Kursen vänder sig till lärarstuderande och bygger både på kurserna Historia I och II och Pedagogiskt arbete I och II. Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa såväl sina historiekunskaper och sin historieteoretiska medvetenhet inom disciplinens olika delar som förmågan att kritiskt och självständigt välja innehåll i undervisningen samt att tillvarata, analysera och systematisera relevanta forskningsresultat.

Summary in English

Litteratur

    Delkurser

    1.
    Dokumentation och teori,  7,5 högskolepoäng

  • Dahlgren, Stellan & Florén, Anders. (1996) Fråga det förflutna. En introduktion till modern historieforskning. Lund: Studentlitteratur. (290 s).
  • Evans, Richard, J.. (2000) Till historiens försvar. Stockholm: SNS förlag. (250 s).
  • Jarrick, Arne & Josephson, Olle. (1996) Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2 uppl. Studentlitteratur, Lund. (133 s).
    Anmärkning: 2 översedda uppl.
  • Jarrick, Arne & Söderberg, Johan. (1998) Praktisk historieteori. Stockholm.
  • Magnusson, Lars. (1988) Den bråkiga kulturen. Förläggare och smideshantverkare i Eskilstuna 1800-1850. Stockholm: Författarförlaget.
  • Tosh, John. (2000) Historisk teori och metod. Lund. Studentlitteratur.
  • 2.
    Självvald temakurs. Studenten väljer bland de befintliga temakurserna i historia på avancerad nivå,  7,5 högskolepoäng

  • Litteratur för valbar kurs Ungdomskulturens uttrycksformer i ett historiskt perspektiv.
  • Bjurman, Eva Lis. (1995) Barnen på gatan. Stockholm: Tiden. (208 s).
  • Frykman, Jonas. (1988) Dansbaneeländet. Ungdomen, populärkulturen och opinioner. Stockholm: Natur och Kultur. (167 s).
  • Horgby, Björn. (2007) Rock och uppror. Amerikansk, brittisk och svensk rockkultur 1955-1969. Stockholm: Carlssons bokförlag. (304 s).
  • Schildt, Axel & Siegfried, Detlef (eds.). (2006) Between Marx and Coca-Cola. Youth Cultures in changing European Societies 1960-1980. New York: Berghahn. (424 s).
  • Sernhede, Ove. (2006) Ungdom och kulturens omvandlingar. Göteborg: Daidalos. (320 s).
  • Litteratur för valbar kurs Utbildningshistoria.
  • Cunningham, Peter. (1989) Educational History and Educational Change: The Past Decade of English Historiography, History of Education Quarterly, Vol. 29, No. 1 (Spring 1989).
    Anmärkning: Pp. 77-94 (18 s.)
  • Egidius, Henry. (2001) Skola och utbildning: i historiskt och internationellt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. (390 s).
  • Hudson, Christine & Lindström, Anders, Lena Andersson Skog och Olle Kranz (red.). (2002) Elitskola, jämlikhet och marknad. Skolpolitiska förändringar i Sverige och Storbritannien under 1900-talet, i Omvandlingens sekel. Perspektiv på ekonomi och samhälle i 1900-talets Sverige. Studentlitteratur.
    Anmärkning: sid. 231-255 (24 s.)
  • Katz, Michael B. (1976) The Origins of Public Education: A Reassessment, History of Education Quarterly, vol. 16, No. 4 (Winter 1976).
    Anmärkning: pp. 381-407 (27 s.)
  • Persson, Soofia. (2008) Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca 1800-2000. Göteborg. (456 s).
  • Petterson, Lars. (1992) Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham: utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism. Uppsala. (353 s).
  • Petterson, Lars. (2003) Pedagogik och historia. En komplicerad förbindelse i Selander, Staffan (red.): Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. http://www.libris.kb.se
    Anmärkning: s. 359-373 (15 s.)
  • Sparrlöf, Göran. (2007) Vi manliga lärare: folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963. Linköping. (264 s).
  • Litteratur för valbar kurs Historiedidaktik.
  • Hans-Olof Ericson, Per Göran Johansson, Hans Albin Larsson (red.). (2005) Historiedidaktiska perspektiv: bidrag från lärare och studenter vid lärarutbildningen i Jönköping. Jönköping: Jönköping University Press. (352 s).
  • Karlsson, Klas-Göran. (2004) Historiedidaktik och historievetenskap - ett förhållande i utveckling i: Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Lund: Studentlitteratur. (17 s).
  • Karlsson, Klas-Göran. (2004) Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Lund: Studentlitteratur. (45 s).
  • Larsson, Hans-Albin (red.). (1998) Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping University Press. (154 s).
  • Nilsson, Bengt. (2004) Att undervisa i historia: villkor och problem i gymnasiet, i: Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Lund: Studentlitteratur. (17 s).
  • Nilsson, Roddy. (2001) Historiedidaktiken och den postmoderna utmaningen i: Historisk tidskrift 2001. (13 s).
  • Nordgren, Kenneth. (2004) Vad är en god historielärarutbildning? Ett historiskt perspektiv i: Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Lund: Studentlitteratur. (20 s).
  • Nordgren, Kenneth. (2006) Vems är historien - Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Doktorsavhandling från Karlstads Universitet. (303 s).
  • Zander, Ulf. (2006) Clio på bio: om amerikansk film, historia och identitet. Lund: Historiska media. (352 s).
  • 3.
    Examensarbete,  15 högskolepoäng

Referenslitteratur

Aktuella kurstillfällen

Höstterminen 2017

Anmälningskod:HDA-H2V4A
 Ges endast som del av ett program!
Ej sökbar som fristående kurs.
Anmälningsdatum:2017-04-18
Anmälan till:Universitets- och högskolerådet
Startar och slutar:v35, 2017 - v2, 2018
Studietakt:100%
Studieort:Flexibel (Falun)
Språk:Svenska
Undervisningstid:Dag
Studieform:IT-distans
Studieplatser:
Behörighetskrav: [?]Historia I och Historia II, 60 hp samt Pedagogiskt Arbete I och Pedagogiskt arbete II: Ämnesdidaktik för religion, historia, geografi och samhällskunskap, grund- och gymnasieskolan, 60 hp eller motsvarande kunskaper.

Nätbaserad utbildning

Datorvana:   
Datorkapacitet:   
Genomförande:   
Obligatoriska fysiska träffar:0
Obligatoriska online träffar:15

Ansök

Ansök på Antagning.se