Mål
- grundläggande insikter i den västerländska filosofins utveckling genom tiderna
- begynnande förtrogenhet med filosofisk problematisering och analys med avseende på problemställningar, begreppsbildningar och teorier
- grundläggande insikter i att filosofiska problem kan bearbetas och diskuteras utifrån olika perspektiv och traditioner
- grundläggande insikter i filosofisk metod
- grundläggande teoretiska verktyg för att strukturera och konstruera argument och enklare logiska slutledningar.
Vidare ska den studerande efter genomgången kurs ha förmågan till att:
- på ett grundläggande sätt förhålla sig reflekterande till, samt tillämpa centrala problemställningar, begreppsbildningar och teorier inom filosofi
- identifiera och avgränsa problemområden inom filosofin och göra elementära analyser och tolkningar av teorier och begrepp inom filosofin
- inta ett kritiskt perspektiv till filosofiska problem
- på en elementär nivå självständigt bearbeta ett problemområde inom ämnet filosofi
- på en elementär nivå muntligen och skriftligen kommunicera abstrakta resonemang.
Delkurser
Innehåll
Delkurser
Kursen består dels av en introduktion till filosofiska problem och till ett filosofiskt reflekterande förhållningssätt via en presentation av några centrala filosofiska problem, dels en introduktion till filosofisk metod och språkfilosofiska problem med fokus på semantik, argumentationsteori och logik. I kursen behandlas både teoretiska problem och praktiska övningar.
Kursen är en introduktion till den filosofiska traditionen från antikens Grekland till moderna samtida filosofiska strömningar. Kursen betonar både den teoretiska filosofins historia i vilken frågor om kunskap, sanning och vad som existerar kommer att vara framträdande, och den praktiska filosofins historia i vilken frågor av värdemässig natur som frågor om rätt eller fel och gott eller ont betonas. Exempel på filosofer som kommer att behandlas i kursen är Sokrates, Platon, Aristoteles, David Hume, Immanuel Kant, Bertrand Russell, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Simone de Beauviour, Jacques Derrida och Saul Kripke. I kursen behandlas och diskuteras även ett flertal grundläggande filosofiska system och traditioner. Exempel på filosofiska system och traditioner som behandlas är rationalism, empirism, analytisk filosofi, fenomenologi, existentialism, modernism och postmodernism. Exempel på problem som diskuteras är kunskapens natur, världens natur, om det finns någon själ, det goda livet, språklig mening.
Kursen är en introduktion till epistemologi (kunskapsteori) och vetenskapsteori. I kursen behandlas och diskuteras ett flertal grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp, teorier och problem. Exempel på begrepp som behandlas är hypotes, observation, sanning och vetenskaplighet. Exempel på vetenskapsteoretiska teorier som behandlas och diskuteras är den hypotetiskt-deduktiva metoden, logisk positivism, falsifikationism samt hermeneutik. Grundläggande vetenskapsteoretiska problem som kursen behandlar är huruvida det finns en vetenskaplig metod, om vetenskapen är rationell, samt om vetenskapliga teorier kan vara sanna.
Kursen ger en introduktion till grundläggande etiska begrepp samt en introduktion till kritiskt tänkande och rationell argumentation kring normer och värderingar. I kursen behandlas och diskuteras flera olika normativa teorier som innebär ett systematiskt och kritiskt sökande efter rimliga moraliska utgångspunkter att tillämpa vid lösningen av etiska problem. Centrala problem inom etiken är t ex eutanasi, självmord och abort. Exempel på teorier som behandlas och diskuteras är t ex utilitarism, dygdetik och deontologisk etik. I kursen behandlas och diskuteras även olika värdeteorier som handlar om värdeutsagors innebörd och deras tillämpning. Centrala problem inom värdeteorin är hur värdeomdömen rättfärdigas, t ex om värderingar kan vara objektiva i någon rimlig mening. Exempel på teorier som diskuteras är t ex emotivism och värde-objektivism.
Examinationsformer
- muntlig bedömning i samband med seminariedeltagande
- skriftlig hemtentamen i delkurs 1 och 3, samt
- skriftlig kurs-pm (mindre uppsats) i delkurs 2 och 4.
Arbetsformer
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
För att erhålla betyget VG krävs VG på minst 22,5 hp.Förkunskapskrav
- Grundläggande behörighet