Att skriva för webben

Redaktörsrollen

När du som redaktör ska skapa bra webbinnehåll krävs det att du håller olika perspektiv i åtanke samtidigt:

1. Faktaansvar: Är innehållet faktamässigt korrekt?
2. Språkligt ansvar: Är texten tydligt strukturerad, och språkligt korrekt?
3. Verksamhetsansvar: Hur stödjer innehållet verksamhetens behov?
4. Läsarstödet: Är innehållet begripligt och relevant för målgruppen?
5. Tillgänglighet: Är innehållet tillgänglighetsanpassat enligt Lagen om lagen om tillgänglighet till digital offentlig service?
6. Förvaltningsansvar: Håller innehållet kvaliteten över tid, med kontinuerliga förbättringar för att möta verksamhetens föränderliga behov?

För att webbinnehållet ska vara effektivt behöver samtliga delar vara uppfyllda.

Viktigt att tänka på när en sida skapas/redigeras

Varje sida ska ha ett tydligt syfte

Ju fler sidor som finns på en webbplats, desto svårare blir det för besökare att hitta den sida som faktiskt hjälper denne att lösa sin uppgift. Varje sida ska därför ha ett tydligt syfte. 

Exempel på typer av syften som Högskolan Dalarnas webbplats ska uppfylla är:

• Hitta och anmäla sig till utbildning
• Erbjuda fakta
• Erbjuda stöd i arbetet
• Inspirera
• Erbjuda material
• Hitta och anmäla sig till aktiviteter

Varje sida ska ha en definierad målgrupp

Webbplatsen ska ha ett innehåll som möter den faktiska besökaren på bästa sätt. Med målgrupper beskriver vi den typ av personer som vi i första hand strävar efter ska kunna lösa sina uppgifter på webbplatsen.

Varje sida bör ha mål

När en sidas syfte är bestämt kan vi bryta ner det i mätbara mål. Målet kan vara att besökaren ska fylla i ett formulär, ladda ner ett dokument, eller läsa viss information.

Sidans nyckelord

Nyckelord används som ett verktyg för att klargöra vad sidan handlar om, och underlätta identifieringen av sidan för besökare och sökmotorer. För en sida om förskola på en kommunsida skulle till exempel ”förskola”, ”dagis”, ”barn” och ”barnomsorg” vara bra nyckelord.

Tips: Innehållet under en rubrik kan ha mer specifika nyckelord än sidan i stort, och dessa bör informera oss hur vi skriver rubriken. 

Webbplatsens användare

Vi utgår från att det inom målgrupperna finns olika individer, med olika förutsättningar. Där finns:

• Förstagångsbesökare och de som är inne flera gånger varje dag.
• Besökare utan förkunskaper och ämnesexperter.
• Besök via mobilen och besök via fast dator med snabb uppkoppling.
• Bläddrande i lugn och ro och stressad jakt på fakta till mötet som börjar nu.
• Skummar planlöst och ouppmärksamt och fokuserat och målinriktat granskande.

Inom målgrupperna finns också personer med synskada som tillgodogör sig innehållet via skärmläsare, och personer med synnedsättning som får delar av sidan uppläst via talsyntes.

Dessutom tillgodogörs webbplatsens innehåll av sökmotorer som i sin tur bland annat tillgängliggör innehållet för personer i målgruppen som inte gått direkt till webbplatsens startsida. Innehållet kan även återpubliceras i helt andra kanaler.

Skriv för läsning

Som regel författas en webbsida väldigt annorlunda mot hur den läses.

Vi kan med andra ord inte planera en sidas innehåll på samma sätt som vi skriver den. För att skapa ett bra innehåll för besökaren måste vi lägga tid på att anpassa innehållet för läsning.

Skanna, Skumma, Läsa

En ny besökare läser vanligtvis inte en webbsida linjärt uppifrån och ner. Eftersom hen generellt sett först vill avgöra om sidan hjälper till att lösa en specifik uppgift är det inte effektivt att läsa en mening i taget. Det är i dessa fall vanligt att läsningen snarare sker enligt något liknande stegen nedan.

1. Förväntningar: Redan innan användaren kommer till sidan har hen klickat på en länk, läst en puff-text, läst ett textutdrag i Google, eller fått information om sidan på annat sätt. Dessa förväntningar påverkar hur användaren tillgodogör sig sidan.
2. Skanna: Genom att skanna sidan prövar användaren snabbt om sidan motsvarar de initiala förväntningarna. Skanna är en ytligare form av skumning, där besökaren snabbt bildar sig en uppfattning av sidans innehåll. I det här läget skrollar användaren förmodligen inte särskilt långt ner på sidan och läser inte så mycket som noterar ord hen känner igen.
3. Skumma: Om det fortfarande verkar vara rätt sida, eller om användaren är osäker kan hen istället skumma sidan. Det görs genom att t.ex. läser ingressen, rubriker (nu i kontexten av helhetsintrycket de skaffade sig under skanningen), skummar början på stycken, början på meningar, punktlistor, faktarutor, tabeller, eller letar efter specifika ord i texten. Efter att ha skummat förväntar de sig i regel att veta svaret på sina viktigaste frågor, eller åtminstone var på sidan de ska läsa mer noggrant för att få informationen.
4. Läsa: Om skumningen försäkrade dem om att de är på rätt sida, och om användaren har mer komplicerade frågor som de förväntar sig kräver mycket text, eller om de vill försäkra sig om att inte missa något i en beskrivning så läser de sidan. Först nu finns en chans att de läser från början och är hyfsat uppmärksam på varje ord, men mer sannolikt är att de väljer att läsa den delen av sidan som verkar intressant. 

Processen är ofta väldigt effektiv och många gånger behöver användaren inte läsa mer än något enstaka stycke på sidan för att lösa sin uppgift.

Hur vi skriver för Skanna, Skumma, Läsa

När vi skriver för den här typen av läsning behöver vi tänka på flera saker:

• Är sidans syfte klart? Vilken uppgift löser sidan åt besökaren?
• Läs igenom sidan genom att Skanna, Skumma, Läsa: Är innehållets syfte tydligt i varje steg? Får besökaren den hjälp hen behöver, och är det tydligt i varje steg var på sidan hjälpen fås?
• Är rubrikerna tydliga?
• Hjälper innehållet i framträdande element besökaren att lösa sin uppgift? Kommunicerar de att besökaren är på rätt sida?
• Står det viktigaste först på sidan?
• Står det viktigaste först i stycket?
• Använder vi ett stycke, en tanke?
• Används punktlistor när det passar?
• Används beskrivande länktexter?

Tillgänglighet

Från och med 23 september 2020 är vi som statlig myndighet ålagda att ha en webbplats som följer Lagen om lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Detta innebär att det ställs krav på dig som redaktör att följa satta direktiv. Det absolut viktigaste i redaktörskapet är:

• Begripligt språk  (länk till sida på webbriktlinjer.se)
• Bildtexter (länk till sida på webbriktlinjer.se)
• Länkar och adressering (länk till sida på webbriktlinjer.se)

Webbplatsens innehåll ska:

• Som grund utgå från svenska skrivregler och rekommendationer för klarspråk.
• Vara enkelt och vända sig till en bred målgrupp på översiktssidor. På undersidor kan språket vara mer specialiserat om det bättre uppfyller sidans syfte, men bör då ha en tillgänglig inledning för en bredare målgrupp.
• Vara korrekturläst.
• Inte utgå från att användaren förstår samband som inte uttryckligen beskrivs i texten. Vem gör vad, i vilken ordning?
• Ha tydliga rubriker. Chansen att användaren läser rubriken är mycket större än att hen läser texten, så se till att textens innehåll framgår av rubrikerna.
• Så långt det är möjligt använda de ord som din besökare använder, inte de du själv använder. Kom ihåg att textens effekt går förlorad om den inte blir förstådd.
• Inte vara mer omfattande än vad som krävs för att uppfylla sidans syfte. För mycket text som inte stöttar syftet gör innehållet mer otillgängligt.
• Inte vara exkluderande.

Webbplatsens innehåll bör:

• Ha ett syfte som tydligt framgår för läsaren. Det bör vara tydligt varför texten finns och vad läsaren förväntas ta med sig från den.
• Ha en tydlig disposition där det framgår varför stycken är ordnad i den ordning de är. Är det till exempel kronologiskt, eller argumenterande?
• Inte innehålla interna begrepp utan att det också står en förklaring med vardagligt språk. Förklaringen bör i första hand stå i anslutning till ordet, i andra hand någonstans på sidan, och i tredje hand via en länk till en sida med förklaring till begreppet.
• Inte innehålla talesätt, till exempel ”Att bygga luftslott”, eftersom innebörden inte alltid är given för svenska läsare, och kan bli nästan omöjlig att förstå för läsare som inte är vana vid den svenska språkkulturen, eller använder automatisk textöversättare.
• Undvika jargong, fackuttryck, samt byråkratiska och ålderdomliga uttryck. Det spelar ingen roll om ett ord är korrekt om inte läsaren förstår det. Måste du använda fackuttryck, sträva efter att ordets innebörd framgår av texten, eller erbjud en förklaring.
• Endast använda abstrakta ord och uttryck på ett medvetet sätt. En stol är ett konkret ord, det vill säga något vi kan ta på, tillskillnad från abstrakta ord såsom arbetsglädje och livskvalitet. Vissa abstrakta ord kan det råda stor enighet kring, men var alltid vaksam på dessa då olika människor kan tolka till exempel system, kärlek och marknad väldigt olika.

Skriv för mobilskärmar

I skrivande stund sker drygt 25% av besöken på webbplatsen via mobiltelefon eller surfplatta, och för nya besökare är siffran 40%. Trenden är att denna procentsats kommer att öka ännu mer. När vi skriver innehållet är det därför viktigt att vi även beaktar hur innehållet fungerar på mindre skärmar och touch-skärmar.

Samma grundprinciper för att skriva tillgängligt på datorskärmar gäller självklart även för mobilskärmar, men några saker blir ännu viktigare att tänka på:

• Skriv korta texter. Bryt upp långa texter med tydliga rubriker.
• Använd tydliga rubriker.
• Skriv tydliga texter, det vill säga skriv ut vad du menar så att användaren inte behöver fundera, eller leta efter andra textstycken som förklarar vad det är du vill ha sagt.
• Använd ord som användaren förstår. Sannolikheten att användaren kommer att slå upp svåra ord och leta efter förklaringar är ännu mindre för mobilanvändare än någon som besöker sidan via en dator.

Eftersom vi inte skriver olika texter för desktop och mobil behöver vi utgå från mobilläsning först.