Vad tycker lärare om teknikerjaktens skolprojekt?
Varför valde du att ta in teknikerjaktens skolprojekt?
Marie Linder, rektor på Montessoriskolan: "Jag tycker att det är enormt viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med tekniken. Framför allt med tanke på den digitala utvecklingen och barnens framtida yrkeskarriärer."
Lars Ullenius, rektor på Gylle skola: "Jag såg en möjlighet att få ekonomisk hjälp med material till min undervisning som skolvärlden annars inte har möjlighet att bekosta. Vi har byggt robotar och programmerat dem, vilket passar väldigt bra in i kursplanen."
Anna-Carin Backebo, lärare 7–9 på Maserskolan: "Teknikerjakten var ett ypperligt tillfälle för oss att öka intresset för naturvetenskap och teknik eftersom vi fick möjlighet att finansiera material som vi annars inte hade haft råd med. Vi har köpt robotar och varit med i First Lego League."
Vad är det mest givande med skolprojektet?
Marie Linder, rektor på Montessoriskolan: "Det har varit fantastiskt att se hur alla elever, från förskola till nian, har varit intresserade och engagerade i teknik, naturvetenskap och programmering. Dessutom har vi kunnat införliva arbetet i alla ämnen på skolan."
Lars Ullenius, rektor på Gylle skola: "Det är att se hur lätt ungdomarna blir intresserade av teknik när de får ordentligt med material att arbeta med. Undervisningen känns mer meningsfull och rolig och det är roligt att utveckla undervisningen."
Anna-Carin Backebo, lärare 7–9 på Maserskolan: "Det är att se hur intresset kommer automatiskt hos de elever som jobbar med projektet. Eleverna fortsätter att arbeta med robotarna även utanför lektionstid, vilket verkligen är ett kvitto på att de gillar det."
Vad tycker eleverna om skolprojektet?
Marie Linder, rektor på Montessoriskolan: "Det tycker att det är jättekul. Det roliga är också att intresset har varit lika bland killar och tjejer. Det har stimulerat deras skapandekraft och kreativitet. Vår 3D-skrivare har till exempel triggat igång många spännande idéer hos dem."
Lars Ullenius, rektor på Gylle skola: "Det går inte att ta miste på glädjen hos dem. De säger rent ut att de tycker att det är roligt och deras entusiasm smittar av sig till andra."
Anna-Carin Backebo, lärare 7–9 på Maserskolan: "Det går inte att ta miste på deras entusiasm när de ivrigt springer mellan dator och testbordet när de programmerar sina robotar. Man får sällan se sådan arbetsglädje i ett skolämne som när de får ordentligt material att arbeta med."
Vilket råd skulle du ge till den lärare som funderar på att söka?
Marie Linder, rektor på Montessoriskolan: "De som vill få sina projekt förverkligade ska inte tveka. Det handlar inte bara om pengarna man får, utan även om kontaktnätet. Dessutom blir det en anledning för lärare och skolledning att styra upp sitt arbete kring naturvetenskap och teknik."
Lars Ullenius, rektor på Gylle skola: "Man har mycket att vinna på att göra en ansökan. Man kan köpa in grejer som skolan ofta inte har råd med. Det är egentligen konstigt att inte fler ansöker."
Anna-Carin Backebo, lärare 7–9 på Maserskolan: "Ta dig tid att skriva en ansökan om du har ett projekt du vill genomföra. Detta ger möjlighet att köpa in bra material så att man på ett lekfullt sätt kan locka eleverna till kunskap. Det är väldigt givande."
Tekniktjej
Teknikprogrammet på gymnasiet har historiskt haft svårt att locka tjejer. Det ville lärare på Lugnetgymnasiet ändra på. Tack vare medel från Teknikerjakten har man haft möjlighet att besöka niondeklassare för att berätta om programmet och även ordna speciella tjejkvällar.
Ann-Katrin Hildingsson, lärare på inriktningen Design och produktutveckling vid Teknikprogrammet på Lugnetgymnasiet, är den som initierade projektet Tekniktjej för några år sedan. "Jag tycker att teknik är ganska könsneutralt, ändå hade vi väldigt få tjejer som sökte sig till vårt teknikprogram. Läsåret 2011/2012 hade vi bara fyra tjejer som hade valt programmet och en enda i årskurs tre. Det ville vi lärare ändra på."
Sagt och gjort. Ann-Katrin tog med sig några av tjejerna på teknikprogrammet och besökte niondeklassare vid Faluns högstadieskolor. "Syftet med besöket var inte att berätta hur det är att vara tjej på teknikprogrammet utan mer hur det är att vara gymnasieelev", säger Ann-Katrin. "Men eftersom jag hade valt att ta med mig tjejer som gick teknik fick vi så klart många frågor på just det. Av de tjejer vi träffade var det några få som hade tänkt teknik som ett alternativ i gymnasievalet, resten visste inte vad det var. Jag tror tyvärr att det är förlegade normer som ligger till grund för det, att teknik skulle vara något bara för killar."
Besöken på grundskolorna har fortsattgenom åren och även kompletterats med en tjejkväll som både elever på skolan och intresserade nior får komma på. "Det handlar mycket om identifikation", tror Ann-Katrin. "Ju fler tjejer vi blir, desto fler blir också intresserade. Dessutom har vi ovanligt många kvinnliga lärare på teknikprogrammet vilket jag också tror är en bidragande orsak. Sen har ju våra tjejkvällar blivit lite av en snackis, det är årets händelse som många längtar till. En kväll där tjejer som gillar teknik står i fokus."
Nu, fem år senare, har teknikprogrammet på Lugnetgymnasiet 39 tjejer. Bara i ettan går det i år 20 stycken. Nationellt sett är det högt, i snitt ligger andelen tjejer som väljer teknikprogrammet på under 20 procent, på Lugnetgymnasiet är man uppe i 33 procent. En av anledningarna till att man lyckats så bra är hur man kommunicerar.
"Vi vill inte ha hit fler tjejer bara för sakens skull", poängterar Ann-Katrin. "Det handlar om att om du är tjej och intresserad av teknik så ska inte förlegade könsnormer hindra dig, det är ditt intresse som ska styra. Jag tror att alla miljöer mår bra av mångfald men föreställningen är tyvärr att det är en viss typ av människor som väljer teknik. Det mönstret håller vi absolut på att bryta."
Högteknologiska färdigheter
På Soltorgsgymnasiet i Borlänge har gymnasieelever som har läst teknikprogrammet möjlighet att läsa ett fjärde år för att bli gymnasieingenjörer inom programmering och mjukvarudesign. Denna möjlighet ger eleverna en yrkesexamen som utrustar dem med mycket av de kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden inom industrin i dag. "Tack vare Teknikerjakten har vi kunnat köpa in sådan utrustning som man inom ramen för det ordinarie teknikprogrammet inte kan bekosta", säger Patrik Grip som är lärare på påbyggnadsåret.
Bidragit till elektroniklabb
Soltorgsgymnasiet har sedan 2011 deltagit i Teknikerjakten och har erhållit pengar till utrustning i teknologins framkant. Det första året köpte de surfplattor och under de följande åren har de införskaffat en lång rad prylar. Kunskaper inom 3D-printrar och CAD är något som efterfrågas mycket i dag, liksom kunskaper inom Augmented Reality. Laboratorium för 3D programmering gör detta möjligt.
Speldesign en växande industri
"Många av våra elever är intresserade av att konstruera eller designa datorspel. Det är en växande industri med goda möjligheter till sysselsättning. Även här i Dalarna har vi företag på frammarsch inom spelutveckling. Men deras kunskaper behövs även inom verkstadsindustrin, arkitektur och produktutvecklingsbranschen", säger Patrik Grip. Han berättar att CAD-programmering, plasmaskärning, 3D-scanning och laserskärning är något som många företag efterfrågar redan i dag. I regionen finns både produktutvecklingsföretag och verkstadsindustri med kompetensbrist på dessa områden och chansen är god att få anställning direkt efter det fjärde gymnasieåret. Och redan under utbildningen får de möjligheten att arbeta med skarpa projekt.
Avancerad utrustning med verklighetsanknytning
Julianne Olaussen och Sara Karlsson läste tidigare teknisk linje i Malung och började på Soltorgsgymnasiets fjärde år hösten 2016. "Jag är intresserad av programmering och i Malung var det mest inriktat på maskinteknik. Här får jag komma i kontakt med avancerad utrustning och lära mig hur arbetet med spelprogrammering fungerar i arbetslivet", säger Julianne Olaussen. Kompisen Sara Karlsson är också inne på spelkonstruktion, men hon har i stället valt att fokusera på design. "Jag och Julianne kompletterar varandra väl i vårt arbete. Jag designar detaljerna i den virtuella miljön och Julianne utför programmeringen. Vi hoppas båda på att komma in på yrkeshögskolan Playground Squad i Falun", säger Sara Karlsson.
Får arbeta med skarpa uppdrag
Många av arbetena som eleverna utför på utbildningen är skarpa projekt som kommer att användas i verkligheten. "Våra elever har bland annat arbetat åt Ornässtugan med en virtuell miljö. De som har varit i Ornässtugan vet att dess övervåning kan vara otillgänglig för handikappade. Därför har våra elever arbetat med en app som ska kunna ta besökarna till Ornässtugans övervåning i den digitala världen. Med hjälp av VR-hjälmar kan man besöka och gå omkring på övervåningen i 3D-miljö", säger Patrik Grip.
Låt alla få chansen
På Montessoriskolan i Falun tar man det tekniska intresset bland barn och ungdomar på allvar. Från förskoleklass och ända upp till nian får eleverna komma i kontakt med det senaste inom digital och teknisk utveckling. "Att barn tidigt lär sig teknikkompetens och programmering är en demokratifråga", säger Marie Linder som är rektor för Montessoriskolan i Falun.
Det är en tidig och mörk vintermorgon när redaktionen besöker Montessoriskolan. Barn mellan 6 och 15 år strömmar in på skolan, hänger in sina kläder i skåpen och hämtar sina surfplattor och datorer. Vi följer med in i en av lektionssalarna där ett lektionspass pågår. Malin och Ludde håller tillsammans på att programmera en robot med färgsensorer. "Det jätteroligt att programmera robotar", säger Malin.
Hennes klasskamrat Christian blir fascinerad och tar bilder. "De här kommer jag att lägga ut på sociala medier", säger Christian och plockar upp sin smartphone.
Rektor Marie tar oss avsides och berättar om upplägget för teknikinriktningen på Montessoriskolan. "Surfplattor och datorer används flitigt i skolarbetet. Det är inte bara viktigt att i tidig ålder komma i kontakt med den teknik som de kommer att möta ute i verkligheten. Det bidrar också till en smidig lärandemiljö för både lärare och elever", säger Marie Linder.
Montessoriskolan skrev under våren 2016 en ansökan om projektmedel till Teknikerjakten, som är en fond som ska främja den naturvetenskapliga och tekniska undervisningen och skapa goda utvecklingsmöjligheter för elever och lärare.
"Vår ansökan fokuserade på vikten av att alla ska få chansen. Det har visat sig att många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha mycket god hjälp av teknik i undervisningen. Dessutom finns många exempel på hur dessa elever briljerar inom teknik och programmering."
Utöver detta menar Marie Linder att teknisk kompetens kommer att bli en allt viktigare kunskap för att rusta barnen inför framtiden. "Vi använder avancerad teknik i vår vardag, såväl barn som vuxna. Användning av digitala verktyg går längre och längre ner i åldrarna. Att känna till hur den teknik fungerar som vi alla är så beroende av är en demokratifråga och något alla måste få baskunskap om", säger Marie Linder. "Dessutom pekar hon på vikten av teknikkunskaper inför framtiden då många arbetsgivare redan i dag är beroende av medarbetare som har teknik- och datorkompetens."
Dessutom råder det en skriande brist på ingenjörer redan nu. "En av våra uppgifter är att se till att arbetsmarknaden får den kompetens den behöver i framtiden. Därför vill vi att barnen ska lära sig att bli bekväma med tekniken och strävar efter lärtillfällen där hantverksliknande uppgifter får kombineras med modern teknik", säger Marie Linder.
Innan vi ger oss av vill några av de äldre barnen visa sina alster. De har arbetat med 3D-skrivare och ett program för utskrifter i 3D-format (CAD). De berättar att kunskaper i 3D-programmering är ett fördjupningsarbete inom sitt fria val. "Vi konstruerar figurer i datorn och skriver sedan ut dem med vår avancerade 3D-skrivare", säger Tyko som sitter vid datorn där han provar att konstruera en bil. "Så här kan det se ut när det är klart", säger hans klasskamrat Elias och håller upp en nyutskriven figur ur skrivaren.
Ansökan
Ansökningar till Teknikerjakten behandlas två gånger per år och skickas till projektledare Johan Sonne, jos@du.se. Sista datum för att skicka in ansökningar är den 15 april och den 15 oktober. Alla skolor, från förskola till högskola, i Dalarna är välkomna att söka medel i Teknikerjakten. Läs kriterier, riktlinjer samt ansökan (Word-format).