Definitioner och begrepp

Här hittar du definitioner av ett antal vanligt förekommande begrepp som rör Ladok och allmän studieadministration.

Definitioner och begrepp

Kurs, kurstillfälle och modul

Kurs är den största enhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som åsätts betyg.

En kurs (kursplan) har alltid en unik kurskod. En kurs/kurskod har sedan ett eller flera kurstillfällen (unika kurstillfälleskoder) kopplat till sig. Ett kurstillfälle definieras av bland annat starttermin, studietakt, kursort, finansieringsform och undervisningsform. Modul - del av kurs. Den lägsta nivå som kan åsättas betyg och utgör innehållet i en kurs.

Kurspaketering

Begrepp som används i Ladok för en sammanhållen utbildning bestående av kurser eller motsvarande åtaganden, till exempel program, kurspaket, ämne på forskarnivå och utbytesavtal.

Program och programtillfälle

Utbildningsprogram - utbildning på grundnivå och avancerad nivå där ett antal kurser sammanförts och som leder till en examen. Programtillfälle är programmets motsvarighet till kurstillfälle.

Förväntat deltagande

Ladoks benämning av en persons antagning till en utbildning. 

Registrering

Det finns tre olika typer av registrering:

  • Förstagångsregistrering (ffg-reg)
    Dokumentation i studieregistret av en students avsikt och rätt att för första gången delta i kurs (motsv.) under en viss period. Registreringstypen är anslagsgrundande. 
  • Fortsättningsregistrering (fo-reg)
    Dokumentation i studieregistret av en students avsikt och rätt att, inom ett visst kurstillfälle som pågår under flera terminer, fortsatt delta i studierna i detta kurstillfälle under kursperioden. Registreringstypen är anslagsgrundande 
  • Omregistrering (om-reg)
    Dokumentation i studieregistret av en students tillåtelse att delta i samma undervisning (motsvarande) en andra, tredje etcetera gång. Registreringstypen är inte anslagsgrundande 

Helårsstudent (HST)

Antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoäng dividerat med 60. På kurser som sträcker sig över ett årsskifte fördelas poängen över de veckor som kursen verkligen går. Exempel: En kurs på 30 hp som går på 100%. Terminen sträcker sig tre veckor in i januari. Då räknas 25,5 hp till höstterminens budgetår. 4,5 hp räknas till januaris budgetår. Viktigt att komma ihåg att en registrering inte är detsamma som en HST. 

Helårsprestation (HPR)

Summa avklarade högskolepoäng på en kurs/delkurs dividerat med 60. 

Prestationsgrad

Med prestationsgrad menas i vilken omfattning studenterna klarar de högskolepoäng de varit registrerade på. Om alla studenter skulle klara sina poäng skulle prestationsgraden vara 100 procent. Prestationsgraden beräknas som kvoten mellan antalet helårsprestationer och antalet helårsstudenter och uttrycks i procent. 

Utbildningsområde

Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till utbildning på grund- och avancerad nivå. 

Ersättningsbelopp

Det finns ett ersättningsbelopp per helårsstudent och ett per helårsprestation. Ersättningen varierar mellan olika, av staten beslutade, utbildningsområden, vilka utgör ett beräkningsunderlag för avräkning av takbeloppet. 

Finansieringsform

Beteckning för att klassificera visst kurs- eller programutbud utifrån krav på uppföljning av studerande och särredovisning av studier bland annat i högskolornas årsredovisningar. Används även i den interna uppföljningen.

Antagningstal

Antagningstalet är det tal som styr hur många studenter som kommer att antas till utbildningen. Det kan vara högre än planeringstalet då många institutioner räknar med ett visst bortfall när antagna studenter inte tar sin plats i anspråk. Antagningstal innefattar tre tal: Urval 1, urval 2 och efterantagningstal. 

Planeringstal

Planeringstal är det antal studenter som är budgeterade att vara registrerade på utbildningen, dvs det antal studenter man beräknar ska genomgå utbildningen.

Senast granskad:
Senast granskad: