2024: Rozana Abd Alahad & Clotilde Formica
Rozana Abd Alahad
Examensarbete: Revit som stöd för klimatkalkyler, en fallstudie baserad på ett parhus
Rozana är alumn från byggingenjörsprogrammet vid Högskolan Dalarna. I sitt examensarbete undersökte hon hur programvaran Revit kan användas för att effektivisera klimatkalkyler, ett arbete som belönades inte bara med utmärkelsen för bästa examensarbete inom hållbar utveckling utan utsågs även till 2024 års bästa examensarbete vid Högskolan Dalarna.
– Jag valde detta ämne då jag är intresserad av hur digitalisering och effektivisering kan förenkla och förbättra processen för upprättande av klimatdeklarationer inom byggbranschen, berättar Rozana.
Vilka resultat kom du fram till?
– Mitt resultat visade att användningen av Revit förenklar processen och minskar tidsåtgången för upprättande av klimatkalkyler. Dock är klimatkalkyler i Revit inte helt fullständiga och kräver kompletterande beräkningar i Excel.
Hur önskar du att resultaten av studien används i framtiden?
– Jag hoppas att resultaten från min studie kan bidra till att förbättra och effektivisera processen för klimatkalkyler inom byggbranschen. Användningen av Revit kan ge en snabbare och mer strömlinjeformad arbetsprocess, vilket kan vara till stor nytta för både arkitekter, ingenjörer och andra yrkesverksamma som arbetar med klimatdeklarationer. Jag tror att företag inom byggsektorn, särskilt de som arbetar med hållbarhet och miljöcertifiering, kan ha stor nytta av de slutsatser jag har kommit fram till.
Vad kommer du använda stipendiet till?
– Jag kommer att använda stipendiet för att finansiera en resa till Texas, där jag kommer att delta i en kurs/konferens om hållbar utveckling
Vad gör du idag?
– Jag arbetar idag som projektingenjör på Trafikverket, där jag bland annat arbetar jag med klimatredovisning och uppföljning av klimatpåverkan i olika järnvägsprojekt
Vad har du för råd till andra studenter som ska påbörja sitt examensarbete?
– Mitt råd till andra studenter som ska påbörja sitt examensarbete är att noggrant välja ett ämne som känns både intressant och relevant för den egna framtida karriären.
Clotilde Formica
Examensarbete: Academic Air Travel: What Way Now? - Discourses on Academic Mobility among Early-Career Researchers and PhD Students in the Swedish Tourism Field
Den italienskfödde Clotilde är alumn från magisterprogrammet i destinationsutveckling vid Högskolan Dalarna. I sitt examensarbete utforskar hon kulturen kring flygresor inom akademin, med fokus på erfarenheter från de som befinner sig på de lägre nivåerna i hierarkin, såsom forskare i början av karriären (ECRs) och doktorander. Akademiskt flygresande betraktas ofta som en nödvändighet för karriärutveckling och internationellt samarbete, format av komplexa maktdynamiker och institutionella förväntningar.
Vad inspirerade dig till ditt examensarbete?
– Inspirationen till denna forskning kom från diskussioner under min masterutbildning, där mobilitet var ett återkommande tema. När jag fördjupade mig i litteraturen och reflekterade över dessa diskussioner blev jag passionerad över att undersöka denna fråga, särskilt ur ECRs och doktoranders perspektiv.
Vilka resultat kom du fram till?
– Resultaten visar på dolda påfrestningar och sårbarheter som uppstår genom normaliseringen av hypermobilitet. Mitt examensarbete betonar behovet av att ompröva akademisk mobilitet och behovet att tillämpa mer hållbara metoder. En balans mellan hypermobilitet och immobilitet är avgörande, samtidigt som behovet att minska flygresor innebär inte att helt sluta resa. Min studie efterlyser ett holistiskt perspektiv och lyfter fram vikten av institutionella och samhälleliga förändringar för att anpassa forskares karriärambitioner med välmående och hållbarhet.
Hur skulle du vilja att resultaten av din uppsats används i framtiden?
– Jag hoppas att mitt arbete publiceras (håller tummarna) och att det inspirerar till vidare diskussioner om akademisk mobilitet och hållbarhet. Jag vill också utforska ämnet vidare genom forskning för att fördjupa mig i de frågor som har lyfts fram och föra samtalet framåt.
Hur planerar du att använda stipendiet?
– Jag planerar att använda stipendiet för att presentera mitt arbete på en konferens, få synlighet, bygga nätverk och delta i diskussioner som kan leda till vidare möjligheter till samarbete och forskning.
Vilka råd har du till studenter som ska påbörja sitt examensarbete?
– Mitt råd är att välja ett ämne som en verkligen brinner för. Processen kräver mycket tålamod och omfattande läsning, så det är viktigt att hålla motivationen uppe. Enligt min erfarenhet var det mest utmanande momentet att välja och finslipa ämnet. Jag skulle också vilja uppmuntra studenter att vara kreativa och tänka utanför boxen. Framför allt, njut av processen, var nyfiken och behåll alltid en hunger efter kunskap.
2022: Andrea Čabajová och Jakub Košík
Andrea och Jakub har läst på Högskolan Dalarnas magisterprogram i företagsekonomi med ett internationellt fokus. De har i sin uppsats undersökt hur estetiken i hållbara förpackningsmaterial påverkar kundernas preferenser i Slovakien, ett land med lågt miljöprestandaindex (EPI) i Europeiska unionen.
– Vi ville genom vår uppsats belysa problemet med den överdrivna ansamlingen av plastavfall som är ett resultat av alla plastförpackningar som konsumeras dagligen och bidra med en lösning. Vi valde att fokusera på återvunnet papper, vilket är ett hållbart förpackningsmaterial som inte belastar naturen i samma utsträckning som plast. Problemet med pappersmaterial är att det sällan tilltalar konsumenter visuellt. I vår uppsats fokuserade vi därför på hur man kan göra dessa förpackningar mer visuellt tilltalande genom användandet av grafiska, strukturella och informativa element. Vårt resultat ger riktlinjer för hur man kan utveckla hållbara och attraktiva förpackningar utifrån slovakiska konsumenters preferenser.
Hur önskar ni att resultatet av studien används i framtiden? Vem tror ni kan ha användning av de slutsatser som ni dragit?
– Vi hoppas att vårt arbete bidrar till fler diskussioner om miljöproblemet med plastförpackningar och att fler företag vidtar åtgärder för att begränsa sin användning. Studien riktar sig främst till grafiska designers, entreprenörer och företagsledare och vi hoppas att vår studie inspirerar till utvecklandet av innovativa och hållbara förpackningar som bidrar till en hållbar framtid.
Vad kommer ni använda stipendiet till?
– Vi vill använda stipendiet till en miljökonferens relaterad till hållbara förpackningar och dess framtid för att få mer information och kunskap inom detta område. Vi tror att denna möjlighet kan hjälpa oss att träffa nya människor med liknande intressen och som också vill bidra till en bättre framtid.
Juryn som utsett det vinnande bidraget bestod av medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:
"Andrea Čabajová and Jakub Košík’s examensarbete studerar estetiken i hållbara förpackningsmaterial enligt kundernas preferenser i Slovakien, ett land med lågt miljöprestandaindex (EPI) i Europeiska unionen. Tillsammans med det unika kunskapsbidraget till forskning om hållbar utveckling har deras resultat potential att positivt påverka företag i övergången till mer hållbara produkter och, i sekundär mening, till en mer hållbar leveranskedja. Forskningen erbjuder också flera samhällsfördelar, men kanske ligger de stora fördelarna i att studien bidrar till att ge korrekt och tilltalande hållbarhetsinformation till konsumenten."
2020: Anastasiia An
Examensarbete: Early Design Stage Energy Optimization of Bysjöstrand Ecovillage, Sweden (DiVA)
Anastasiia har läst på Högskolan Dalarnas magisterprogram i Energieffektivt byggande. Anastasiia har i sin uppsats studerat hur energiprestandan i ett planerat nytt bostadsområde kan förbättras. Som studieobjekt har hon använt Bysjöstrand, en så kallad ekoby under uppförande strax söder om Grangärde utanför Ludvika.
I uppsatsen kombineras flera olika slags analyser och tekniker för att åstadkomma ett så lågt energibehov som möjligt. Faktorer som har studerats är byggnadernas placering i förhållande till varandra, hur varje enskild byggnad orienteras, hur stor del av fasaden som består av glas samt husens isolering. Detta kombineras med produktion av solel på varje byggnad. Sammantaget visar studien att den totala årliga energiförbrukningen i ekobyn kan minskas med hela 50%.
– Det bekräftar att de strategiska beslut som tas i ett tidigt skede av utformandet av byggnader och bostadsområden kan påverka energibehovet. Dessutom kan fördelarna med att minska energiförbrukningen maximeras genom att använda förnybara energikällor, berättar Anastasiia. Hon tillägger att de föreslagna åtgärderna för energioptimering stöds av ekonomiska beräkningar, som visar att det är ekonomiskt försvarbart att investera i dessa åtgärder.
Hur önskar du att det du har kommit fram till i ditt examensarbete används i framtiden? Vem tror du kan ha användning av de slutsatser som du har dragit?
– Arkitekter och ingenjörer har ofta höga ambitioner när det kommer till hållbarhet och det är ett arbete som jag vill bidra till. Att kombinera energieffektiv design med produktion av förnybar energi är ett av de bästa sätten som byggindustrin kan bidra till ett mer hållbart samhälle och genom det minska sitt koldioxidavtryck, säger Anastasiia.
Juryn som utsett det vinnande bidraget har bestått av tre medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:
”Energi är oerhört centralt för en hållbar omställning. På sikt behöver hela samhället bli fossilfritt. Detta kan åstadkommas dels genom tillförsel av mer förnybar energi, dels genom klokare användning av den energi som tillförs. Anastasiia An kombinerar båda dessa angreppssätt när hon tar sig an möjligheten att i tidig planeringsfas försöka optimera energiprestandan i ett bostadsområde. Den kombination av analyser som görs i arbetet visar på stor förbättringspotential. Angreppssättet är tillämpbart även i andra sammanhang vid planering av byggprojekt, den möjliga samhällsnyttan av arbetet är därför stor. Anastasiias arbete är mycket systematiskt genomfört, och förutom vetenskaplig stringens är uppsatsen pedagogiskt skriven och därmed relativt tillgänglig även för den som inte själv är i bygg- eller energibranschen.”
2019: Ilenia Tonetti
Studenten Ilenia Tonetti har läst magisterprogram i engelska - lingvistik och har i sin uppsats undersökt bankers strategier för att bygga tillit hos investerare och andra intressenter genom en diskursanalys där två schweiziska bankers årsrapporter och CR-rapporter (Corporate Responsibility Reports) från åren 2007, 2012 och 2017 har granskats.
Särskilt har Ilenia försökt identifiera eventuella förändringar i bankernas förtroendeskapande strategier efter finanskrisen 2008 och resultaten tyder bland annat på att bankerna lagt allt större vikt vid att visa sig pålitliga och kompetenta inom riskhantering. Frekvensen av ’hållbarhet’ (*sustainab*) och liknande ord ökade också över tid, vilket kan tolkas som att bankerna sett ett allt större behov av att skapa en bild av sig själva som hållbara företag.
Nyttan av att bättre förstå företags kommunikation är stor. I dessa dagar har exempelvis många företag anpassat sitt hållbarhetsarbete till FN:s globala mål (Sustainable Development Goals, SDG:s). En genomgång av världens 100 största företag och intervjuer med företagsledare har dock visat att få företag i praktiken har gjort något nytt i sin verksamhet för att faktiskt bidra till de globala målen. Det företagen hittills gjort är, med få undantag, att ändra sin kommunikation genom att sätta en ”SDG-etikett” på befintliga arbetssätt och initiativ.
Juryn som utsett det vinnande bidraget har bestått av tre medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:
”Ilenia Tonettis magisteruppsats bidrar med kunskap om hur företag kan förändra sina kommunikationsstrategier i takt med att samhällets förväntningar ändras. I en tid som vår, när användningen av begreppet ’hållbar’ har ökat dramatiskt, är sådan kunskap angelägen. Diskursanalysen av de två bankernas års- och hållbarhetsrapporter visar hur bankerna lagt allt större vikt vid att visa sig hållbara och pålitliga. Med stor noggrannhet och stringens har Ilenia analyserat det stora textmaterialet och använt sig av såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Ilenias uppsats säger förvisso ingenting om hur bankerna agerat i praktiken, men hennes analys påminner oss om följande: ett begrepp som hållbarhet kan användas och konstrueras av ett företag för att det ska uppfattas som hållbart även om inga förändringar gjorts av vare sig affärsidé eller verksamhet. Detta är viktig kunskap för alla som inte nöjer sig med att höra företagen berätta om sitt hållbarhetsarbete, utan som också vill se resultat.”
2018: Pavlina Arsova
Examensarbete: Alcohol Advertising: A Minor Field Study in Cape Town (DiVA)
Pavlina har läst på Högskolan Dalarnas filmdesignprogram och har i sin kandidatuppsats undersökt synen på alkoholreklam i Sydafrika. Sydafrika är ett land med liberal lagstiftning kring alkoholreklam, med utbredd alkoholism och där man, enligt uppsatsen, historiskt sett har nyttjat alkohol i syfte att kontrollera landets svarta majoritet. Examensarbetet heter "Alcohol Advertising: A Minor Field Study in Cape Town".
Hur har du gått tillväga för att göra det här?
– Månaderna inför nedresan genomförde jag en hel del research. Det var allt ifrån att följa den lokala nyhetsrapporteringen till att detaljstudera google maps för att få en geografisk förståelse, vilket underlättade mycket när jag sedan var på plats. Den största utmaningen var att få tillgång till lämpliga intervjupersoner samt att få ro till att skriva uppsatsen. Att göra en fältstudie utomlands var en väldigt lärorik upplevelse, både uppsatsmässigt men även på ett personligt plan, och jag kan varmt rekommendera det, säger Pavlina Arsova.
Det tre jurymedlemmarna i Högskolan Dalarnas miljöråd motiverar sitt val så här:
”Pavlina Arsova har med sitt examensarbete på ett förtjänstfullt sätt belyst etiska problem och ställningstaganden inom reklambranschen. Hon har tittat på såväl sociala som ekonomiska effekter av att marknadsföra alkohol, och undersökt hur verksamma inom reklambranschen ser på sin roll. Reklam har stor betydelse i vårt samhälle för att informera och möjliggöra konkurrens på marknaden. Samtidigt riskerar reklam att bidra till ökad efterfrågan på tjänster och produkter som belastar både miljö och hälsa negativt. Reklambranschen är en betydande maktfaktor med stor påverkan på människors identitetsskapande och hur samhällets resurser kanaliseras. Att som Pavlina gjort problematisera marknadsföringens roll för ett hållbart samhälle är därför av största vikt.”