Forskningsprojekt Socialtjänstforskningsfonden (STFF)

I forskningsprojektet "Hur stärker vi förtroendet för socialtjänsten? Kartläggning och samverkan för ett tryggare samhälle" undersöks medborgares tillit till Socialtjänsten och hur tilliten kan stärkas.

Ett väl fungerande samhälle är beroende av olika former av tillit. Forskning visar tydligt att i samhällen där människor litar på varandra är medborgarna mer politiskt engagerade, mer nöjda med livet och har en bättre hälsa. På liknande sätt är samhällen där medborgarna litar på sina myndigheter mer samarbetsinriktade, känner en starkare samhörighet och är mer nöjda med demokratin. Sverige har ofta pekats ut som ett land där både tilliten till andra människor, så kallad generell social tillit, och tilliten till offentliga myndigheter, också kallat politisk tillit, är särskilt hög. De senaste åren har denna bild omprövats, bland annat till följd av påverkanskampanjer som naggat tilliten till Socialtjänsten i kanten. Följden har blivit att Socialtjänsten får svårare att utföra sitt uppdrag när man inte når fram till de som behöver stöd.

Projektet har ett särskilt fokus på utsatta områden/områden där många av invånarna är födda i ett annat land än Sverige. Detta mot bakgrund av att oroväckande skillnader påvisats i tillitsgrad mellan medborgare som bor i områden med en hög andel utrikes födda och i områden med stora socioekonomiska utmaningar, jämfört med de som bor i områden med hög andel inrikes födda, vilket kan förstås av att många utrikesfödda som har kommit till Sverige på senare år har gjort det från länder där värderingarna ser väldigt annorlunda ut jämfört med i Sverige.

Projektet har två övergripande syften:

1. För det första är syftet att a) undersöka relationen mellan den politiska tilliten och lokalsamhällestilliten över tid; b) hur stabila dessa två typer av tillit är över tid; samt c) hur dessa former av tillit varierar mellan och inom olika typer av bostadsområden.
2. För det andra är syftet att genomföra dialog och erfarenhetsutbyte i syfte att identifiera de mekanismer som främjar och motverkar olika former av tillit. Detta görs tillsammans med den offentliga (socialtjänsten), civila (nätverk, medborgargrupper och lokala föreningar) och privata sektorn (lokala företag) med särskilt fokus på utsatta områden/områden där många av invånarna är födda i ett annat land än Sverige.

Ovan nämnda syften besvaras genom följande frågeställningar:

• Hur varierar den politiska och sociala tilliten mellan olika kommuner och bostadsområden och hur har olika former av tillit förändrats över tid?
• Hur ser dynamiken ut mellan social och politisk tillit och vad har dynamiken för konsekvenser för hur myndigheter kan arbeta för att stärka olika former av tillit?
• På vilka sätt arbetar socialtjänsten i Dalarna idag med att stärka social och politisk tillit i utsatta områden/områden där många av invånarna är födda i ett annat land än Sverige?
• Hur kan den offentliga sektorn, det civila samhället och lokala företag enskilt och i samverkan arbeta för att stärka den sociala och politiska tilliten i områden i Dalarna där tilliten i dag är låg?

Projektledare: Ali Abdelzadeh, aaz@du.se

Samarbete med: Falu kommun och Borlänge kommun

Projekttid: 2024–2025

I detta forskningsprojekt undersöks och utvärderas en evidensbaserad bildintervention, för att se på vilket sätt interventionen kan användas, hur den kan anpassas till kontexten, och vilken effekt den har avseende pars interna kommunikation.

Skapandet av en bild kan vara ett sätt att förkroppsliga och konkretisera en person i relation till omvärlden. Bilden hjälper personen att kunna urskilja betydelsefulla komponenter, t.ex. viktiga personer eller farliga saker i tillvaron. Personen kan med hjälp av bildarbetet förstå sig själv i sitt sammanhang, och planera för sina handlingar i tid och rum.

Även om bildarbete används mer och mer inom socialt arbete internationellt, så används det inte i någon större utsträckning inom det sociala arbetets praktik i Sverige idag. När bildarbete används inom socialtjänsten förekommer det företrädesvis inom två områden: 1) som bedömningsverktyg och 2) för att främja kommunikation. Dock fördjupas kunskapsfältet och evidens växer fram om bildarbetets användbarhet i svensk kontext.

Forskning visar att bildarbete kan vara fördelaktigt i föräldraskapsutbildning och i arbete som handlar om att stärka relationer inom par. Enligt socialtjänstlagen ska kommuner tillhandahålla relationsstöd och antalet par som får familjerådgivning ökar. Idag saknas emellertid kunskap om anpassning och effekter av användandet av en evidensbaserad bildskapande intervention. En förstudie har genomförts på nationellt plan och sedan år 2023 har familjerådgivare i 14 av Dalarnas 15 kommuner utbildats i att använda en bildintervention.

För att undersöka och utvärdera bildinterventionen i socialtjänstens familjerådgivning ställs följande frågor i detta forskningsprojekt:

1. Hur skulle en evidensbaserad bildintervention behöva anpassas för att motsvara intresse, behov och preferenser hos par och familjerådgivare inom familjerådgivningens kontext?
2. Vilken effekt (i termer av förbättrad kommunikation) har den anpassade interventionen vid användning inom socialtjänstens familjerådgivning?

Projektledare: Maria Fjellfeldt, mfj@du.se

Samarbete med: Familjerådgivning, upptagningsområde Mora/Orsa/Älvdalen/Malung-Sälen

Projekttid: 2024–2025

I forskningsprojektet "Dalaprojektet - Implementering av en behandlingsmetod för vuxna med missbruksproblem i kommunal öppenvård" implementeras och utvärderas en ny modell för öppenvårdsbehandling av vuxna med substansbruksproblem.

Kommuner upplever att de saknar behandlingsmetoder som kan erbjudas i öppenvård för personer med substansbruksproblem och uttrycker behov av stöd gällande implementering. Samtidigt visar nationella undersökningar stora brister gällande insatser för personer med substansbruksproblem och/eller samsjuklighet. För att åtgärda dessa brister rekommenderas ganska djupgående förändringar från att ändra hur man beskriver personer med substansbruksproblem till att ändra de principer som styr behandling. Föreliggande projekt ligger i linje med dessa rekommendationer och riktar in sig på behovet av att implementera evidensbaserade metoder att erbjuda som behandlingsinsatser i den öppenvård som erbjuds av socialtjänsten.

Den intervention som kommer att implementeras under projektet är en anpassad version av MOVE, som är en behandlingsinsats som utvecklades i Danmark. MOVE-interventionen visade sig överlägsen i att skapa positiva effekter på droganvändning, kriminalitet och psykiska problem och implementeras för närvarande i flera danska kommuner med stöd av den danska Socialstyrelsen.

MOVE bygger på principerna om återhämtning och sätter inga villkor för klienten när det gäller nykterhet. Den använder en kombination av evidensbaserade metoder: motiverande samtal (MI), kognitiv beteendeterapi och förstärkningsmetod (CM). En anpassad version av MOVE har framgångsrikt implementerats och använts i arbetet med tonåringar i en liten studie i Falun under ett ettårigt Knowledge Transfer Partnership (KTP)-projekt 2021–2022. KTP-projektet kan ses som en förstudie och inspirerade föreliggande projekt.

Projektet har tre övergripande syften:

1. Att studera implementeringsprocessen med hjälp av det konsoliderade ramverket för implementeringsforskning (CFIR) och identifiera de viktigaste delarna av CFIR modellen för framgångsrik implementering.
2. Att bedöma effekten av granskning och feedback på dokumentation som visar grad av metodtrohet (gällande uppgifter om screening, planering, behandlingssessioner med mera) under implementering av en strukturerad behandlingsmodell i fem kommuners öppenvård.
3. Att bedöma effekten av en anpassad version av den danska MOVE-interventionen i en svensk kontext.

Genom syftena besvaras projektets övergripande forskningsfrågor:

• Vilka är de viktigaste delarna i CFIR-modellen för att implementera nya metoder?
• Kan aktiv övervakning av metodtrohet genom att granska och ge feedback på dokumentation på aktiviteter som är centrala för metoden öka metodtroheten?
• Kan MOVE i kombination med andra insatser minska substansbruksproblem i en svensk kontext?

Projektledare: Sheila Jones, shj@du.se

Samarbete med: Orsa kommun, Älvdalens kommun, Malung-Sälen kommun

Projekttid: 2024–2025

Forskningsprojektet "Välfärdsteknik i Praktiken (VIP): erfarenheter av samordning, implementering och organisering av välfärdstjänster" undersöker erfarenheter och praktik kring implementering och samordning av välfärdsteknik i olika kommuner, med särskilt fokus på välfärdteknik som en del av vård– och omsorg för äldre.

Digital transformation och digitalisering är ett av de kunskapsområden som ingår i Region Dalarnas Dalastrategi för regional innovation. Enligt Dalastrategin innebär digitalisering de processer, beteenden och arbetssätt som skapas och förändras i snabb takt, oftast med stöd eller på grund av ny teknik. En av de viktigaste aspekterna av digital transformation är utveckling och implementering av nya digitala tjänster och teknik, särskilt inom vård och omsorg. Välfärdsteknik, som det kallas, ligger i fokus för regioner och kommuner som bestämmer, väljer, upphandlar och sedan erbjuder sina brukare välfärdstekniska tjänster.

Även om digitala tjänster är på frammarsch i kommuner och regioner, så finns det stora skillnader i hur de implementeras lokalt. Trots att det i flera kommuner i Dalarna finns policydokument kring digitalisering av verksamheter inom socialtjänsten och omsorgen så är det oftast begränsat med resurser för att kunna genomföra förändringar och utveckla verksamheterna. Även upphandlingar av olika tjänster tar lång tid och påverkar implementeringen av välfärdsteknik. Vi vet fortfarande ganska lite om hur digitala tjänster organiseras på kommunal nivå, vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras och framför allt om hur berörda verksamheter kan lära sig av varandra när det gäller digitalisering och välfärdsteknik i praktiken.

Det här forskningsprojektet grundas i de olika utmaningar som identifierats inom socialtjänstens verksamhetsområden samt det utpekade kunskaps- och forskningsbehovet inom forskningsfältet som gäller digitalisering och välfärdteknik. För att beskriva, förstå och jämföra erfarenheter och praktik kring implementering och samordning av välfärdteknik i olika kommuner ställs följande forskningsfrågor:

1. Hur arbetar kommunen med implementering av digitala tjänster/välfärdsteknik inom äldrevård- och omsorg?
2. Hur organiseras arbete kring implementering och samordning av välfärdsteknik inom kommunens äldrevård- och omsorg?
3. Vilka kompetenser finns för implementeringen av välfärdsteknik?
4. Vilka utmaningar möter verksamheten i implementeringen av välfärdsteknik?
5. På vilket sätt inkluderas äldre som målgrupp och slutanvändare av olika digitala hjälpmedel?

Projektledare: Magdalena Kania Lundholm, mkd@du.se

Samarbete med: Säters kommun

Projekttid: 2024–2025

Den 1 november 2022 inrättade Socialstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS (2022:39). Mot bakgrund av de nya föreskrifterna förväntas landets kommuner stödja och hjälpa föräldrar som utövar våld i nära relationer. Socialstyrelsen konstaterar samtidigt att det finns ett stort behov av verktyg med vetenskapligt stöd för att underlätta för socialsekreterare att följa och följa upp arbetet med att möta föräldrar som utövar våld. Flera kommuner i Dalarna intresserade sig för en fortbildning på området där Länsstyrelsen Dalarna skulle stå som finansiär och Högskolan Dalarna medverka i form av följeforskning. På grund av uppsägningar, pensionsavgångar och bristande ekonomi så är det inte aktuellt att inleda fortbildning i dagsläget. Istället läggs fokus på metodutveckling.

Det här forskningsprojektets syfte är att utarbeta ett verktyg som kan mäta genusaspekten och tillika utgöra grund för socialsekreterares bedömning av en arbetsmetods verkningsgrad.

Det är av signifikant betydelse för kunskapsområdet prevention av våldsutövares återfall, där det råder brist på verktyg som kan underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad. En granskning av befintliga studier behöver kombineras med nytänkande, där utgångspunkten tas i anställdas tankar och idéer om behov, hinder och möjligheter i arbetet med målgruppen.

Projektet kommer att pågå under år 2023 och genomföras i två faser:

1. Under den första fasen genomförs två fokusgruppsdiskussioner med socialarbetare och deras chefer/gruppledare. Huvudfokus i diskussionerna är hur anställda ser och uppfattar behov, hinder och möjligheter när det gäller möten med föräldrar som utövar våld.
2. Fas två handlar om att utforma ett verktyg som avser att underlätta för socialsekreterare att bedöma en arbetsmetods verkningsgrad med utgångspunkt i genusaspekten. Att utagera maskuliniteter och femininiteter behöver inte nödvändigtvis handla om antingen eller. Något som kommer övervägas är att utarbeta skalor som kombinerar maskuliniteter och femininiteter på olika sätt, som varierande grader av både och.

Projektledare: Susanne Gustafsson sgu@du.se

Samarbete med: Vansbro kommun

Projekttid: 2023

Resultat från projektet "Boendemiljöer för äldre - vad har betydelse för personen?"

Nu har resultatet publicerats för forskningsprojektet "Boendemiljöer för äldre - vad har betydelse för personen?", där syftet var att undersöka äldre personers boendemiljö inom ordinärt boende och deras aktiviteter i boendemiljön. I studien ingick äldre personer i Dalarna som bodde hemma utan hemtjänst samt en liten grupp med hemtjänst, hemtjänstpersonal och anhöriga till personer med hemtjänst. 

Forskningsprojektet har genomförts i ett samarbete mellan Falu kommun, Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. 

Resultat 

• Boendemiljön kunde relateras till en känsla av gemenskap, trygghet och tillhörighet.
• Rutiner i vardagen i form av aktiviteter i och utanför bostaden var av central betydelse för att känna sig självständig i det dagliga livet trots hälsoproblem och försämrad funktionsförmåga.
• Miljöhinder förekom i samtliga bostäder både utomhus, vid entréer och inomhus, något som kunde begränsa äldre personers mobilitet och delaktighet.
• I jämförelse med män uppgav kvinnor sämre mobilitet, använde hjälpmedel i större utsträckning och upplevde fler tillgänglighetshinder.

Sammantaget framkom att boendemiljöns utformning har stor påverkan på äldre i deras vardag, inte minst vad gäller förutsättningar för socialt umgänge där bostadens inomhusmiljö, utomhusmiljö och närliggande omgivning måste vara tillgänglig och användbar.

Publicerad rapport

Mer om projektet och resultaten kan du läsa i rapporten "Boendemiljöer för äldre inom ordinärt boende – Vad har betydelse för personen?" (2024) av Nordin, Susanna; Elf, Marie & McKee, Kevin. 

Om projektet

Boendemiljön har stor inverkan på människors liv och anses ha avgörande betydelse för en persons identitet, hälsa och välbefinnande. Boendemiljön utgör en plattform där de mest grundläggande behoven kan tillgodoses och från vilka sociala relationer skapas. Detta gäller för alla människor men har särskilt stor betydelse för äldre personer som riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar och få fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och därmed blir mer beroende av en fungerande boendemiljö. De radikala förändringar som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård innebär att vård och omsorg i allt högre grad äger rum i äldre personers hem. Trots detta är hemmet och dess omedelbara omgivning ett av de mest outforskade områdena inom forskningen som rör hälsa och välbefinnande.

I projektet Boendemiljöer för äldre – vad har betydelse för personen? vill vi sätta den äldre personen i centrum och ta reda på mer om äldre personers boendemiljö och de aktiviteter som sker i boendet och dess närområden. Tillsammans med kommunerna kan vi bedriva forskning kring dessa viktiga frågor och på så vis öka kunskapen om äldres behov och hur vi kan arbeta för att främja välbefinnande och delaktighet hos äldre personer i ordinärt boende. Med boendemiljö menar vi bostadens inomhus- och utomhusmiljö samt närliggande omgivning.

Projektet utgår från tre huvudsakliga frågeställningar:

1. Vilka aspekter av boendemiljön har betydelse för äldre personer?
2. Hur rör sig äldre personer i boendemiljön?
3. Hur upplever äldre personer sin autonomi i boendemiljön?

Projektledare: Susanna Nordin, snr@du.se

Samarbete med: Falu kommun och Borlänge kommun

Projekttid: 2022–2023

Resultat från projektet "Integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning"

Nu har resultatet publicerats för forskningsprojektet "Integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning", där genomförbarheten och effekten av integrerat föräldraskapsstöd undersökts utifrån ett identifierat behov att erbjuda evidensbaserat föräldraskapsstöd, speciellt till nyanlända föräldrar.

Forskningsprojektet har genomförts i ett samarbete mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. Syftet med föräldrastödsprogrammet är att att stärka föräldrars samspel med sina barn genom att utveckla föräldrarnas reflekterande förmåga och därigenom  främja nyanländas psykiska hälsa och stärka föräldraskapet. Utväredringen av programmet har fokuserat på förståelse för hur insatsen fungerar, i vilken omfattning den fungerar, för vem den fungerar och vilka kontextuella faktorer som underlättar och försvårar att insatsen fungerar.

Resultat för insatsens deltagare

• Den sociala inkluderingen förbättrades.
• Tilliten till föräldraskapet ökade.
• Deltagarna upplevde att de blev tryggare i sitt föräldraskap.
• Samspelet mellan föräldrar och barn förbättrades.

Resultat för SFI-lärare och studiehandledare

• Utveckling av personlig och professionell kompetens.
• Ökad förståelse för elevernas situation.
• Ett förbättrat samspel med eleverna.

Publicerad rapport

Mer om projektet och resultaten kan du läsa i rapporten "Integrerat föräldraskapsstöd i
SFI-verksamheten" (2024) av Osman, F., Randell, E. & Örtlund, O.

Om projektet

Bakgrunden till projektet är att regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd lyfter vikten att erbjuda evidensbaserad föräldraskapsstöd i flera arenor och nå alla föräldrar, särskild nyanlända föräldrar. I Sverige har också nyligen kommunerna fått till ansvar att stödja nyanländas integration samt inkludering i samhället. I detta ansvar ligger även att kommunen ska erbjuda tidiga insatser för att främja nyanländas psykiska hälsa och stärka föräldraskapet hos dem.

Syftet med detta projekt är att undersöka genomförbarheten och effekten av integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning genom att använda realist utvärdering. Med realist utvärdering menas att få förståelse för: hur insatser fungerar (eller inte fungerar), i vilken omfattning den fungerar, för vem den fungerar för och vilka kontextuella faktorer som underlättar och försvårar att insatsen fungerar. Borlänge kommun har valt att implementera föräldraskapsstödsprogrammet ICDP (International Child Development Program) i SFI-verksamheten. ICDP är relationsorienterat och empatibaserat program och som används som hälsofrämjande och förebyggande insats. Syftet med ICDP är att stärka föräldrars samspel med sina barn genom att utveckla föräldrarnas reflekterande förmåga. Genom att stödja och vägleda föräldrar förebyggs psykisk ohälsa hos barnet. Vi kommer att undersöka följande frågor: 

1. Hur kommer ICDPs programteorin leda till de resultat och effekter som förväntas?
2. I vilken mån har ICDPs programteori implementerats?
3. Vilken effekt har ICDP programmet på att förbättra psykiska hälsa, stärka föräldraskapet och integrationen i det nya landet?
4. Vad är det som har fungerat och inte fungerat och för vilka har ICDP fungerat för?
5. Vilka kontextuella faktorer har underlättat eller försvårat genomförande av ICDP?

I detta projekt kommer vi att följa processen för kommunens implementering av ICDP-programmet där vi samlar data både kvalitativt genom observationer, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner samt kvantitativt data genom enkäter till deltagare på ICDP och programtrohets checklista till ledarna.

Borlänge kommun är den första kommunen som provar att implementera ICDP-programmet på SFI-verksamheten. Det kommer att ge oss om hur programmet fungerar på SFI-kontexten, vad som fungerar och inte fungerar i en sådan kontext. En viktig kunskap som denna forskning bidrar med är också hur ICDP som föräldraskapsstödsprogram kan leda till ökad kompetens i föräldraförmåga programkomponenterna.

Projektledare: Fatumo Osman, fos@du.se

Projekttid: 2022–2023

Resultat från projektet "Att bygga upp en förebyggande socialtjänst"

Nu har resultat publicerats för forskningsprojektet "Att bygga upp en förebyggande socialtjänst", där syftet har varit att undersöka hur socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar för att bygga upp en förebyggande socialtjänst. Detta för att i en lokal kontext hitta former för en långsiktigt hållbar förebyggande socialtjänst. 

Forskningsprojektet har genomförts i ett samarbete mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna. Jessica Wide, affilierad forskare och strateg i Borlänge kommun, har följt och löpande återspeglat den utvecklingsresa som Borlänge kommuns socialtjänst gjort med att utforma och bygga upp mottagnings-och förebyggandeenheten. 

Resultat

Forskningsprojektets resultat visar att:

1. Destinerade resurser vad gäller främjande och förebyggande socialt arbete på universell nivå säkerställer att dessa arbetsuppgifter inte prioriteras ned i relation till andra arbetsuppgifter. Det underlättar också möjligheterna att utforma och utveckla insatser som matchar den lokala befolkningens behov. Det underlättar också att de anställda (inklusive cheferna) har detta som sina enda arbetsuppgifter och tillhör en arbetsgrupp. Dessa saker identifieras som de främsta framgångsfaktorerna.

2. Det konkreta innehållet i de insatser som ingår i det främjande och förebyggande sociala arbetet handlar om kulturanpassat föräldraskapsstöd samt utlokaliserade socialarbetare i samverkan med andra professioner på barnavårdscentral, familjecentral och ungdomshälsa.

3. I jämförelse med andra kommuner är det inte alla som organisatoriskt tydligt signalerar det främjande och förebyggande sociala arbetet i relation till övrigt socialt arbete. För de som gör det innehåller det liknande insatser som i Borlänge kommun. Det handlar om föräldraskapsstöd, budgetrådgivning, familjebehandling och utlokaliserade socialarbetare i samarbete med andra aktörer. För vissa kommuner ingår även samverkan mellan skola och socialtjänst, brottsförebyggande arbete och fältassistenter.

4. När det gäller en gemensam mottagning som en väg in för kontakt med socialtjänsten har det av rekryteringsskäl och personalomsättning visat sig svårt att säkerställa en bredd i kompetens som täcker alla de frågor som kommer in till mottagningen, samt för möjlighet att snabbt och smidigt överlämna ärenden för vidare utredning. Digitaliseringen, eller människors vana att hitta information och kontaktuppgifter via kommunens websida, har också lett till en upplevelse av att de människor som kontaktar mottagningen förväntar sig ett specialiststöd redan vid första samtalet.

5. Det främsta hindret eller problemet som visat sig i utvecklingen av den nya
organisationen är personalomsättning på såväl chefsnivå som handläggarnivå.

Publicerade rapporter

Mer om projektet och resultaten kan du läsa i rapporten "Omställning pågår - Slutrapport från forskningsprojektet Att bygga upp en förebyggande socialtjänst" (2024) av Jessica Wide

I delrapporten "Organisering för att främja social hållbarhet och förebygga sociala problem: en investering för framtiden" (2023) av Jessica Wide kan du ta del av resultat och reflektioner från projektets första år.

Om projektet

​Det övergripande syftet med forskningsprojektet Att bygga upp en förebyggande socialtjänst är att i en lokal kontext hitta former för en långsiktigt hållbar förebyggande socialtjänst. Genom att följa och löpande återspegla den utvecklingsresa som Borlänge kommuns socialtjänst gör med att utforma och bygga upp funktioner och arbetssätt för förebyggande socialt arbete syftar forskningsprojektet till att utgöra en praktiknära, reflekterande och aktiv forskningsinsats. Den övergripande forskningsfrågan för projektet är hur socialtjänsten i Borlänge kommun arbetar för att bygga upp en förebyggande socialtjänst.

Målet med forskningsprojektet är att följa och återspegla den resa som socialtjänsten i Borlänge kommun gör med att utforma nya roller och arbetssätt för sitt förebyggande sociala arbete, men också med att formulera sig kring sin lokala tolkning av vad förebyggande och främjande socialt arbete innebär, och vad som uppfattas som sociala problem att arbeta gentemot.

Ett konkret mål är att öka kunskapen och förståelsen för hur en främjande och förebyggande socialtjänst kan byggas upp konkret i ett lokalt sammanhang.
Ett annat mål är att formulera erfarenheter från arbetet, löpande reflektera över det arbete som sker i relation till forskning om förebyggande socialt arbete och formulera idéer om hur arbetet kan utvecklas framåt utifrån Borlänge kommuns lokala förutsättningar, problemområden och resurser.
Ytterligare ett mål är att få en bild av vilka arbetssätt som väljs att arbeta utifrån och vilka som väljs bort, vilka hinder som dyker upp nationellt, lokalt, organisatoriskt, praktiskt, samt vilka framgångsfaktorer som upplevs i det faktiska arbetet och eventuellt om de berörda personerna upplever sig nå måluppfyllelse på ett mer långsiktigt generellt plan i form av ökad social hållbarhet och behov av färre individuella insatser.

Projektledare: Jessica Wide, jmj@du.se

Samarbete med: Borlänge kommun

Projekttid: 2022–2023

Resultat från projektet SWEOLD-Dalarna

Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är avgörande för utvecklingen av vård- och omsorgsinsatser samt andra verksamheter riktade till denna målgrupp. Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor i Sverige (SWEOLD) har genomförts regelbundet sedan 1992. År 2021 drogs ett extra urval för Dalarna vars resultat presenteras nedan.
​
Några av resultaten 

• Ungefär hälften av de svarande har ett gott allmänt hälsotillstånd. Majoriteten har en god psykisk hälsa, men 15% upplever depression/djup nedstämdhet och 25% besväras av ängslan, oro eller ångest. Resultaten speglar nivåerna i riket.
​
• Mer än 80% klarar basala aktiviteter i det dagliga livet (t.ex att äta, stiga upp ur sängen, gå på toaletten). Kvinnor i Dalarna har svårare än männen att gå utomhus och i trappor. I Dalarna används gånghjälpmedel i högre grad än i riket.
​
• I Dalarna och riket har 13% avstått från läkarbesök under det senaste året trots att de haft behov.
​​
• En tiondel i Dalarna och riket har avstått från tandläkarbesök trots behov.
​
• Ungefär 70% blir ofta eller ibland besökta av eller besöker sina släktingar, medan 76% har motsvarande kontakt med vänner. Andelarna är högre än i riket.
​​
• En knapp tiondel besväras ofta eller nästa alltid av ensamhet, liksom i riket, och det är något vanligare bland kvinnor än män.

• 83% av de svarande i Dalarna tycker att det är lätt/ganska lätt att ta sig till mataffären. Fler har svårt att ta sig till apotek och bank/uttagsautomat. Tillgängligheten upplevs som sämre i Dalarna än i riket.
​
• Mer än hälften använder internet dagligen eller veckovis. Att använda internet är vanligare bland männen.

• 83% av de svarande i Dalarna tycker att det är lätt/ganska lätt att ta sig till mataffären. Fler har svårt att ta sig till apotek och bank/uttagsautomat. Tillgängligheten upplevs som sämre i Dalarna än i riket.
​
• Mer än hälften använder internet dagligen eller veckovis. Att använda internet är vanligare bland männen.

Publicerad rapport

Resultaten i sin helhet kan du läsa om i rapporten "Livet som äldre i Dalarna. Resultat från Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor i Dalarna, SWEOLD-Dalarna." (2023) av Dahlberg, L., Kayser Leeoza, N. & Lennartsson, C. 

Om projektet

Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är en avgörande förutsättning för utvecklingen av äldreomsorgsinsatser och hälso- och sjukvårdsverksamheter riktade till denna målgrupp. SWEOLD-D kommer att ta fram sådan kunskap för äldre personer i Dalarna. Detta är möjligt genom att den utförs inom ramen av en nationell studie, Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). SWEOLD har genomförts regelbundet sedan 1992 och har hög representativitet för äldre personer i Sverige. SWEOLD genomförs med hjälp av enkätbaserade intervjuer och har ett brett fokus på levnadsvillkor med frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, funktionsförmåga, hälso-/sjukvård, äldreomsorg, hälsobeteenden, ekonomiska resurser, boende, politiska- och fritidsaktiviteter, sociala relationer och subjektiva värderingar såsom livstillfredsställelse och ensamhet. Anpassningar av enkäten kan göras för att inrymma frågor som är särskilt angelägna i Dalarna. Högskolan Dalarna har avsatt medel för datainsamlingen som kommer att ske under 2020-2021.  

Det här projektet avser att: 

1)     säkerställa samverkan mellan SWEOLD-D och Dalarnas socialtjänster, Region Dalarna och pensionärsorganisationer i Dalarna; 

2)     datahantering; samt 

3)     analysera frågor som är angelägna för aktörerna i Dalarna. 

Genomförandet av projektet utgörs av tre aktiviteter:

1) Referensgrupp. En referensgrupp kommer att inrättas bestående av representanter för socialtjänsterna i Dalarna, Region Dalarna och pensionärsorganisationer. Syftet är att se till att den kunskap som erhålls genom studien blir relevant och angelägen för regionens intressenter och användbar för verksamhetsutveckling. Referensgruppen kommer att ge synpunkter på vilka frågeområden som bör ingå i SWEOLD-D; i samråd med projektledaren och forskarna bestämma vilka frågor som ska analyseras inom ramen för projektet; samt vara behjälplig vid tolkning av resultat.

2) Datahantering. Högskolan Dalarna kommer att få ett i det närmaste färdigt dataset, men viss kvalitetskontroll och omkodning av variabler kommer ändå behövas, särskilt för de extra frågor som enbart rör Dalarna. För att data ska kunna vara tillgängligt för flera forskare och studenter krävs också att någon är ansvarig för att sätta samman specifika dataset med efterfrågade variabler och se till att data hanteras på rätt sätt. 

3) Analys och forskningsrapport. Data för SWEOLD-D kommer att analyseras och presenteras i form av en skriftlig forskningsrapport som kommer att utges i Högskolan Dalarnas rapportserie. Rapporten kommer att presentera olika aspekter av äldre personers levnadsvillkor i Dalarna och jämföra dem med motsvarande villkor i riket. Vilka aspekter som ska stå i fokus för rapporten avgörs av referensgruppen enligt ovan.

Projektledare: Lena Dahlberg ldh@du.se

Resultat från projektet "Jag & min familj"

Nu har resultaten kommit för forskningsprojektet "Jag & min familj", där familjer med missbruk (barn och föräldrar tillsammans) frivilligt fått genomgå en behandling på 8-10 träffar där man pratar öppet om missbruket och sätter barnets upplevelser i fokus. Träffarna leddes av två samtalsledare från vuxenenhet respektive IFO och teman som behandlades var beroende, familjen som system, hur barn/föräldraskapet påverkas, kommunikation, hemma - ta hand om känslor, samt säkerhetsplan.

Utvärderingar över tid visade att:

• Känslan av närhet ökade i familjerna.
• Känslan av kaos minskade i familjerna.
• Uppförandeproblem hos barnen minskade. 
• Lägre grad av ångest och depression hos föräldrarna.
• Minskat missbruk (även om det inte var huvudsyftet med programmet).

Publicerad rapport

I rapporten Interventionen Jag & min familj: Ett familjeorienterat öppenvårdsprogram kan du läsa mer om interventionen och dess resultat. 

Här nedan finner du material från konferensen "Jag & min familj" som ägde rum den 9 maj på Högskolan Dalarna

Här kan du se det inspelade föredraget med projektledarna Kari Jess (HDa) och Ann Lyrberg (HiG, FoU-välfärd Region Gävleborg) som redogör för projektets bakgrund och resultat, varpå samtalsledarna i projektet berättar om sina erfarenheter:

Här kan du se föredraget om att forska i praktiken.

Här kan du ta del av konferensens PPT-presentation (pdf).

Bakgrund till projektet "Jag & min familj"

Forskningsprojektet "Jag & min familj" bedrevs i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Region Gävleborg år 2017 till år 2022. Högskolan Dalarna var projektägare. Syftet var att utvärdera ett familjebaserat öppenvårdsprogram i familjer med missbruk. Programmet, kallat "Jag & min familj", är ett nytt sätt att möta dessa familjer och deras behov. Kortfattat består interventionen av 8 träffar där föräldrar och barn tillsammans på ett sakligt, avdramatiserat, icke-dömande sätt kommunicerar om missbruket och problemen i familjen.

Programmet syftar till att i första hand avlasta barn från skuld och ansvar och att tydliggöra deras behov av en fungerande familjerelation. Målsättningen är vidare att interventionen ska leda till en förbättrad psykisk hälsa och samvaro i familjen samt att föräldrars motivation till förändrade alkohol- och drogvanor stärks. Arbetssättet bygger på idén om barns delaktighet och att samverkan mellan professionella med olika specialkunskaper har bättre förutsättningar att möta familjers komplexa behov.  

Programmet "Jag & min familj" arbetades fram i Sandvikens kommun mellan åren 2013-2017 som en del i ett projekt med medel från Socialstyrelsen (Alexandersson & Jess 2015). Från och med november 2013 till maj 2017 genomgick tio familjer i Sandvikens kommun programmet. I uppföljningen rapporterade både barn och föräldrar positiva effekter, framför allt barnen, vilket styrktes av samtalsledarnas iakttagelser. 

Forskningsprojektet "Jag & min familj" erhöll 2018 medel från Folkhälsomyndigheten för en treårig effektstudie enligt en experimentell design där deltagarfamiljer randomiserats till antingen undersökningsfamiljer eller väntelista. Alla deltagare, både vuxna och barn, följs före programstart, efter programslut samt 3 mån, 6 mån och 1 år efter programslut med hjälp av vedertagna och validerade mätinstrument som mäter missbruk, hälsa och familjeklimat. Ett urval av vuxna och barn intervjuas kring erfarenheter av att delta i programmet och vilka effekter det gett.

Ambitionen var att minimum 50 familjer skulle ha genomgått hela programmet och även följts ett år efter avslutat program. Parallellt med effektmätningar via uppföljningsverktygen skedde också individuella intervjuer med vuxna och barn. Intervjuer som genomfördes tidigt i programmet tydde på att både barn och föräldrar i stor utsträckning tog starka intryck av programmet. Framför allt uppskattade man möjligheten att komma samman som en familj och prata om svåra saker under ledning. Flera barn uttryckte också att samtalen hjälpte dem att minska deras skuldbörda inför förälderns problem.

Projektledare: Kari Jess kje@du.se