Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet metoder om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpbara metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta, vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Efter fullbordad utbildning ska studenten kunna:
- visa kunskaper och förståelse för sociala och samhälleliga processer;
- visa grundläggande kunskaper i hur politiska, juridiska och ekonomiska system är uppbyggda;
- tillämpa och kritiskt förhålla sig till samhällsvetenskapliga teorier och metoder på olika nivåer i samhället;
- utföra samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete samt kunna arbeta med projektledande arbetsuppgifter inom både offentlig och privat verksamhet utifrån ett reflekterande och rättssäkert förhållningssätt;
- identifiera och reflektera över samhällsvetenskapliga problemställningar;
- göra självständiga och professionella värderingar utifrån ett etiskt förhållningssätt.
Utbildningen har två inriktningar, en inriktad mot huvudområdet statsvetenskap och en inriktad mot huvudområdet sociologi. Den statsvetenskapliga inriktningens profil har ett fokus på internationella förhållanden, politiska system, politiskt deltagande och offentlig förvaltning. Den sociologiska inriktningen rymmer såväl klassisk som modern sociologisk teori med särskilt fokus på makt och avvikelse i det moderna samhället.
Under första året på programmet behandlas grundläggande samhällsvetenskapliga problemställningar. Detta sker genom introduktion av statsvetenskapliga och sociologiska perspektiv samt samhällsvetenskaplig teori och metod. Grundläggande kunskaper introduceras även i rättsvetenskap och förvaltnings- och samhällsekonomi. Kursen i rättsvetenskap behandlar hur det juridiska systemet är uppbyggt och i den rättsliga regleringen av förvaltningsförfarandet på kommunal, statlig och EU-nivå. Kurserna i förvaltningsekonomi och samhällsekonomi fokuserar på kommunalekonomiska frågor respektive samhällsekonomiska processer.
Under andra året breddas och fördjupas de samhällsvetenskapliga teoretiska och metodologiska kunskaperna. De statsvetenskapliga grundkurserna fördjupar den internationella analysnivån genom studier av EU, globaliseringsperspektiv och de teoretiska dimensionerna av internationella relationer. De sociologiska grundkurserna introducerar centrala socialpsykologiska teoribildningar samt sociologiska teorier om välfärdsstaten. Under årets andra termin väljer studenten profil genom att antingen inrikta sig mot huvudområdet statsvetenskap eller sociologi. Fördjupning inom samhällsvetenskapliga metoder sker gemensamt för båda huvudområdena där vetenskapliga metoder omsätts inom respektive ämne genom att studenten övar sig i att utföra ett kvalificerat analys- och utredningsarbete utifrån valda huvudområdestillämpningar. Den statsvetenskapliga inriktningen fördjupas mot offentlig förvaltning och politiskt deltagande. Den sociologiska inriktningen fördjupas mot den moderna sociologiska teorin. Terminen avslutas med ett självständigt arbete.
Tredje året inleds med en valbar termin. Denna är främst ägnad att ge möjlighet till internationellt utbyte. Genom studievägledning ges studenten förslag på olika relevanta kurser på såväl utländska lärosäten som inom det inhemska lärosätet. Studierna under den valbara terminen skall vara relevanta i förhållande till programmets huvudområden, vilket innebär att kurser med samhällsvetenskapligt, juridiskt eller ekonomiskt innehåll, eller exempelvis språkstudier är aktuella.
Programmets avslutande termin innebär en successiv fördjupning av de teoretiska och metodologiska kunskaperna inom respektive huvudområde. Inom den statsvetenskapliga inriktningen sker den teoretiska fördjupningen genom en tematisk kurs med fokus på forskningsintroduktion och det avslutande examensarbetet för kandidatexamen. Inom den sociologiska inriktningen sker fördjupning genom en fokusering mot modern sociologisk teori och genom examensarbete för kandidatexamen.
Programmet inbegriper ett tydligt internationaliseringsperspektiv, dels genom möjliggörandet av en termins internationellt utbyte, dels innehållsligt genom de ingående kurserna (främst genom statsvetenskap).
År 1
Förvaltningsekonomi, 7,5 hp (Företagsekonomi)
Förvaltningsrätt, 15 hp (Rättsvetenskap)
Introduktion till samhällsvetenskap, 7,5 hp (Sociologi/Statsvetenskap)
Klassisk sociologisk teori, 7,5 hp (Sociologi)
Politiska system i jämförande perspektiv, 7,5 hp (Statsvetenskap)
Samhällsekonomi, 7,5 hp (Nationalekonomi)
Samhällsvetenskapernas vetenskapsteori, 7,5 hp (Filosofi)
År 2
Internationella relationer, 7,5 hp (Statsvetenskap)
Politik i Sverige och EU, 7,5 hp (Statsvetenskap)
Socialpsykologi, 7,5 hp (Sociologi)
Välfärdsstaten i sociologisk belysning, 7,5 hp (Sociologi)
Inriktning sociologi II, 30 hp
Examensarbete för högskoleexamen i Sociologi, 7,5 hp
Konformitet och avvikelse, 7,5 hp
Makt och samhälle, 7,5 hp
Samhällsvetenskapliga metoder I, 7,5 hp
Inriktning statsvetenskap II, 30 hp
Examensarbete för högskoleexamen i Statsvetenskap, 7,5 hp
Offentlig förvaltning, 7,5 hp,
Politiskt deltagande, 7,5 hp
Samhällsvetenskapliga metoder I – inriktning statsvetenskap, 7,5 hp
År 3
Inriktning sociologi III, 30 hp
Examensarbete för kandidatexamen i sociologi, 15 hp
Fördjupningskurs i sociologisk teori, 7,5 hp
Samhällsvetenskapliga metoder II,7,5 hp
Inriktning statsvetenskap III, 30 hp
Examensarbete för kandidatexamen i statsvetenskap, 15 hp
Tematisk forskningsintroduktion i statsvetenskap, 7,5 hp
Samhällsvetenskapliga metoder II inriktning statsvetenskap 7,5 hp
Valbar termin (med möjlighet till internationellt utbyte eller läsning av valfri temakurs/kurser om 30 hp)