Fysisk planering I – detaljplanering och samhällsbyggandets grunder

• Redogöra för den fysiska planeringens betydelse och planerarens olika roller och uppgifter i samhällsbyggandet historiskt, i nutid och för framtiden.
• Tillämpa och redogöra för plan- och bygglagens bestämmelser kring fysisk planering samt ha orienterande kunskaper om angränsande lagstiftning.
• Redogöra för det formella plansystemet, dess förutsättningar, innebörd och praktik.
• Utarbeta en detaljplan enligt plan- och bygglagen.
• Redogöra för olika dialog- och samverkansformer i fysisk planering.
• Utforma den byggda miljön på områdesnivå utifrån grundläggande funktions- och utformningskrav med stöd av relevanta visualiseringsverktyg.
• Hantera och göra avvägningar mellan de planeringsförutsättningar som behöver beaktas i olika planeringssituationer.

Kursen omfattar planeringens utveckling i svensk kontext, dess historiska utveckling samt betydelse i samhällsbyggandet. Planerarens uppgifter och roller behandlas. Den tar vidare upp planeringens formella utgångspunkter såsom fördjupning i plan- och bygglagens bestämmelser kring fysisk planering och orienterande kunskap om angränsande lagstiftning såsom miljöbalken, kulturmiljölagen med flera lagar, samt viktiga förordningar och allmänna råd. Tekniska, organisatoriska, juridiska och ekonomiska aspekter av plangenomförande berörs. I kursen ingår också att upprätta en detaljplan enligt plan- och bygglagen – utformning av planbeskrivning, plankarta, planillustration och konsekvensbeskrivning – samt att träna områdesutformning för olika typer av planeringssammanhang. Kursen tar dessutom upp och introducerar verktyg för visualisering, dialog och samverkan.

Skriftlig tentamen (2 hp)

Litteraturseminarium (1,5 hp)

Projektuppgift (4 hp)

Laborationer (2,5 hp)

Som betygsskala används U, 3, 4, 5.

Litteraturseminarium och laborationer U-G.

Slutbetyget sätts efter en samlad bedömning av examinator.