Lärandemål
Delkurser
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- visa kunskaper om och förmåga att diskutera begreppen demokrati och mänskliga rättigheter,
- redogöra för begreppet medborgarskap och ha kännedom om olika sätt att betrakta ungas medborgarskap,
- visa kunskaper om ungdomars deltagande i och förhållningssätt till politik och samhälle,
- visa insikt i hur barn och ungdomar konstrueras socialt i olika historiska och sociala kontexter,
- redogöra för olika socialiseringsteorier om barns identitetsskapande,
- med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll, skolämnets kursplan samt läroplanens värdegrund reflektera över didaktiska val i undervisningen.
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- visa kunskaper om människans varierande förutsättningar på jorden samt om sambandet mellan livsstil och miljöproblem i lokala och globala perspektiv,
- visa kunskaper om jordklotets varierande naturmiljö och naturförutsättningar,
- analysera relationen mellan individ och samhälle samt visa förståelse för samspelet mellan människa och miljö ur perspektivet hållbar utveckling,
- redogöra för naturlandskapets förändringar och för människors utnyttjande av resurser i landskapet för sin försörjning samt hur olika sätt att organisera mark- och resursutnyttjande påverkar miljö och samhälle,
- med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen.
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- med utgångspunkt i kunskaper om svensk och nordisk historia kunna problematisera historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv,
- visa kunskap om hur historia skapas och brukas i olika tider och sammanhang,
- tolka och värdera historiska källor,
- med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen.
Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:
- visa kunskaper om teorier om religion och religiositet utifrån kunskapssociologiska och religionspsykologiska perspektiv,
- visa kunskaper om begreppen livsåskådning, religion och världsreligioner,
- visa kunskaper om grundläggande drag i judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism,
- visa kunskaper om mytens och andra berättelsers identitetsskapande funktion i religion, livsåskådning, populärkultur och i relation till olika föreställningar om vad som karakteriserar ett gott liv,
- visa kunskaper om etisk reflektion och dialog,
- med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll, skolämnets kursplan samt läroplanens värdegrund reflektera över didaktiska val i undervisningen.
Efter avslutad delkurs ska
den studerande kunna:
- visa kunskaper om ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen,
- visa kunskaper om bedömning i samhällsorienterande ämnen,
- med utgångspunkt i didaktiska frågor och undervisningens praktiska villkor reflektera över möjligheter och utmaningar förknippade med att involvera närområdet och det omgivande samhället i samhällsorienterande undervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv,
- visa förmåga att reflektera över jämställdhet, sexualitet och relationer i samhällsorienterande undervisning,
- reflektera över hur digitala verktyg och digitala miljöer kan användas i undervisningen för att stärka elevers lärande och på ett kritiskt sätt diskutera möjligheter och problem med dessa.
Innehåll
Delkurser
Med utgångspunkt i begreppen demokrati och mänskliga rättigheter behandlas medborgarskap, politik och samhälle med fokus på barn och ungdomar samt ungas identitetsskapande. Kursen behandlar grundläggande socialiseringsteorier samt teorier om demokrati. Skolan som arena för identitetsskapande problematiseras. Vidare berörs aspekter av samhällskunskapsämnets ekonomiska, rättsliga och mediala kunskapsinnehåll. Ett didaktiskt perspektiv på skolämnet samhällskunskap introduceras. Med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll, skolämnets kursplan samt läroplanens värdegrund diskuteras didaktiska val i undervisningen.
I centrum står människa, miljö och resurser och hur mänsklig verksamhet ger återverkningar på samhället, landskapet och utvecklingen i stort. Kursen behandlar hur människan i tid och rum interagerar med sin omgivning som ständigt förändras och utvecklas och skapar olika livsvillkor på vår jord. Här behandlas också klimat-, vatten-, och befolkningsfrågor i det lokala och det globala perspektivet. Med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll och skolämnets kursplan reflekteras över didaktiska val i undervisningen.
Fokus i kursen ligger på problematiseringar av föreställningar om människa och samhälle i det förflutna. Med utgångspunkt i svensk och nordisk historia behandlas för ämnet centrala frågeställningar; såsom vad får ett samhälle att förändras, i vilken mån kan vi människor påverka historien och hur har vi påverkats av genomgripande samhällsförändringar? Genom övningar i historisk metod och källkritik behandlas även frågan om hur historiska ämneskunskaper skapas och hur den historiska berättelsen om det förflutna brukats i olika tider och sammanhang. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och elevers olika erfarenheter problematiseras omformandet av de egna ämneskunskaperna till ett undervisningsinnehåll.
Kursen fokuserar teorier om konstruktionen av religiösa och icke-religiösa livsåskådningar hos individen, grundläggande drag i så kallade världsreligioner samt traderandet av dessa inom grupper genom berättelser i olika former. Vidare ges en introduktion till etisk teori, med redskap för att utveckla studentens förmåga att leda diskussioner om etiska frågor i klassrummet. Med utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter, delkursens innehåll, skolämnets kursplan samt läroplanens värdegrund reflekteras över didaktiska val i undervisningen.
Med utgångspunkt i såväl den praktiska verksamhetens
villkor, som ämnesdidaktisk teori, riktas delkursens fokus mot en rad utmaningar
och möjligheter förknippade med samhällsorienterande undervisning. Via litteratur, föreläsningar, praktiska övningar och studiebesök behandlas frågor om ämnesövergripande undervisning, bedömning, digitala verktyg och miljöer, samt närområdet och civilsamhället i den samhällsorienterande
undervisningen. I delkursen behandlas
även utbildning för hållbar utveckling i ett samhällsorienterande perspektiv samt frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer i samhällorienterande undervisning.
Examinationsformer
Delkurs 1: inlämningsuppgifter samt muntlig presentation och diskussion av seminarieuppgifter
Delkurs 2: inlämningsuppgifter, skriftlig tentamen samt muntlig presentation och diskussion av seminarieuppgifter.
Delkurs 3: inlämningsuppgifter samt muntlig presentation och diskussion av seminarieuppgifter
Delkurs 4: inlämningsuppgifter samt muntlig presentation och diskussion av seminarieuppgifter
Delkurs 5: inlämningsuppgifter, muntlig presentation och diskussion av seminarieuppgifter samt redovisning med inslag av multimodala uttrycksformer.
Arbetsformer
Arbetsformer för delkurs 1-4 är föreläsningar, studiegrupper och obligatoriska seminarier.
Arbetsformer för delkurs 5 är föreläsningar, obligatoriska seminarier, praktiska övningar, studiebesök/exkursioner och fältstudier.
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
För att erhålla Väl godkänd krävs Väl godkänd på minst 23,5 hp av kursens 30 hp.Förkunskapskrav
- Grundläggande behörighet samt Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2
Övrigt
I kursen ingår två-tre fältdagar vid en grundskola. För fristående studenter kan fältdagarna ersättas med likvärdiga moment i samråd med kursansvarig.
För nätbaserad kurs krävs tillgång till dator, headset, webbkamera och internetuppkoppling.
Ordningen på delkurserna kan skifta mellan olika terminer.