Svenska med didaktisk inriktning III för gymnasieskolan

Delkurser

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• kritiskt diskutera litteraturvetenskapliga teorier, analysmetoder och perspektiv samt tillämpa dessa vid analys av olika verk
• göra självständiga litterära iakttagelser och tolkningar samt kunna argumentera för dessa utifrån vedertagen litteraturvetenskaplig begreppsbildning
• redogöra för huvuddragen i romankonstens utveckling från 1600-talet till nutid och problematisera dessa ur ett litteratursociologiskt perspektiv
• reflektera över romanens didaktiska roll och funktion i svenskundervisningen i ungdomsskolan
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på en fördjupad förmåga att referera till, sammanfatta, jämföra och kommentera olika kunskapsbidrag inom fältet.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• kritiskt diskutera språkvetenskapliga teorier och visa överblick över språkvetenskap som forskningsfält
• visa förståelse för skillnaden mellan ett formellt och ett funktionellt perspektiv på språk
• diskutera mekanismerna för språkinlärning och språkförändring utifrån olika teorier om språk ur ett första- såväl som andraspråksperspektiv
• visa förtrogenhet med ett urval språkvetenskapliga analysmetoder och kunna tillämpa dem på olika material
• visa förståelse för varför olika modaliteter kräver olika analysmodeller
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på en fördjupad förmåga att utforma en utredande text på ett sådant sätt att disposition, sammanhang och argumentation tydliggörs.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• resonera kring begreppet vetenskaplighet samt kring likheter och skillnader mellan olika discipliners kunskapssyn
• redogöra för, kritiskt granska och värdera vetenskapliga och populärvetenskapliga texter med hänsyn till syfte, innehåll, struktur och språklig utformning
• skriva och självständigt utifrån konstruktiv kritik revidera och utveckla kortare vetenskapliga och populärvetenskapliga texter inom de vetenskapliga områden som utbildningen berör
• formulera konstruktiv och genreanpassad respons på vetenskapliga och populärvetenskapliga texter
• med utgångspunkt i ämnesdidaktisk forskning planera undervisning om vetenskapligt skrivande på gymnasienivå.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redovisa sin egen epistemologiska och ontologiska förståelse för begreppen språk respektive skönlitteratur mot bakgrund av innehållet i utbildningens termin 1–3
• redogöra för förhållandet mellan de akademiska disciplinerna litteraturvetenskap och språkvetenskap samt skolämnet svenska
• kritiskt diskutera avgränsningen av skolämnet svenska och dess syfte inom skola och samhälle
• självständigt formulera didaktiskt angelägna forskningsfrågor med språkvetenskaplig respektive litteraturvetenskaplig inriktning
• utifrån sina kunskaper om litteraturvetenskap, språkvetenskap och ämnesdidaktik i kombination med skolans styrdokument göra egna didaktiska ställningstaganden och planera undervisning som beaktar olika elevgrupper såväl som individuella behov
• tala och skriva i enlighet med de normer som finns för formell svenska och på ett sådant sätt att innehållet klart framgår i den givna situationen, med särskilt fokus på problemformulering och bakgrundsteckning för forskningsfrågor.

Innehållet beskrivs nedan för varje delkurs separat.

Delkurser

I delkursen ges den studerande en inblick i ämnesrelevant forskning genom att studera aktuella artiklar/avhandlingar och diskutera deras kunskapsbidrag. Vidare studeras litteraturvetenskapliga analysmetoder, perspektiv och ett urval litteraturvetenskapliga teorier i historisk och samhällelig belysning. De litteraturvetenskapliga teorierna appliceras på verk i olika genrer från olika epoker. Den studerande får slutligen reflektera över hur litteraturvetenskapliga teorier kan användas som verktyg i arbetet med att förverkliga läroplanens samtliga delar, alltså utöver ämnesplanen även del 1 och 2, inom ramen för svenskämnet.

Delkursen ger en överblick över språkvetenskap som forskningsfält. Olika teorier om och perspektiv på språk jämförs, och deras respektive förklaringspotential i förhållande till olika språkliga fenomen diskuteras. Den studerande bekantar sig med några aktuella språkvetenskapliga analysmodeller och tränar på att själv tillämpa dem samt relatera analysresultatet till respektive teori. Således får den studerande utnyttja systemisk funktionell lingvistik för att analysera multimodala texter, sätta sig in i diskursanalysens teoretiska grunder och tillämpa några av dess analysmetoder samt tillämpa samtalsanalytisk teori och metod på autentiska samtal.

Delkursen utgår från begreppet vetenskaplighet, jämför kunskapssynen inom olika discipliner och behandlar grundläggande principer för vetenskapligt förhållningssätt. Olika vetenskapliga och populärvetenskapliga genrer undersöks ifråga om syfte, innehåll, struktur och språklig utformning och den studerande tränar på kritisk analys av vetenskaplig och populärvetenskaplig text. Mot bakgrund av teorier om lärande diskuteras hur undervisning i vetenskapligt skrivande kan utformas, med särskilt fokus på respons. De teoretiska resonemangen omsätts i praktik genom egna skrivövningar och responsarbete.

I delkursen får den studerande fördjupa sin förmåga att formulera didaktiska frågor och göra ämnesdidaktiska ställningstaganden mot bakgrund av det samlade innehållet i utbildningens termin 1–3. Som ett led i detta får den studerande reflektera över relationen mellan de olika innehållsliga delarna och sin egen övergripande syn på språk respektive litteratur. Relationen mellan språkvetenskap och litteraturvetenskap som akademiska discipliner och svenska som skolämne fokuseras, vilket sedan ligger till grund för en kritisk diskussion av svenskämnets identitet och uppdrag i dagens skola och samhälle. Det diskuteras vidare hur språkvetenskapliga respektive litteraturvetenskapliga teorier och metoder kan utnyttjas inom didaktisk forskning, och den studerande får identifiera didaktiskt angelägna forskningsfrågor med språkvetenskaplig respektive litteraturvetenskaplig vinkling. Slutligen får den studerande kombinera sina samlade kunskaper och insikter vid förberedelse av ett undervisningsmoment att genomföra vid kommande VFU.

Delkurs 1 examineras genom skriftlig tentamen, skriftlig inlämningsuppgift, muntlig examination individuellt och i grupp samt genom aktivt deltagande vid seminarier.
Delkurs 2 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, muntlig examination individuellt och i grupp samt genom aktivt deltagande vid seminarier.
Delkurs 3 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, muntlig examination individuellt och i grupp samt genom aktivt deltagande vid seminarier.
Delkurs 4 examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter, muntlig examination individuellt och i grupp samt genom aktivt deltagande vid seminarier.

Som betygsskala används U–VG.

För att erhålla Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 22,5 hp.

Betygsrapportering:
Modul 1: Skönlitteratur: teorier, analysmetoder och didaktiska perspektiv - 7,5 hp
Modul 2: Språkvetenskapliga teorier och analysmetoder - 7,5 hp
Modul 3: Vetenskapligt skrivande - 7,5 hp
Modul 4: Svenskämnets identitet och uppdrag - 7,5 hp