Kursplan

Svenska 1 för grundlärare F-3

Kurskod
GSV2ZV
Poäng
15 högskolepoäng
Nivå
Grundnivå
Institution
Institutionen för språk, litteratur och lärande
Ämnestillhörighet
Svenska (SVE)
Kursen kan ingå i följande huvudområde(n)
Svenska språket1
Fördjupningsbeteckning för respektive huvudområde
1G1N
Fastställd
Fastställd 2023-01-23.
Kursplanen gäller fr.o.m. 2023-01-23.

Mål

Kursens övergripande mål är att den studerande utvecklar grundläggande kunskaper om barns språk, språkkompetens, språkutveckling samt barn- och ungdomslitteratur med fokus på förskoleklass och årskurs 1-3. Vidare är ett övergripande mål att den studerande utvecklar god förmåga att både skriftligt och muntligt presentera, argumentera för och diskutera egna ställningstaganden i relation till kursens innehåll.

Delkurser

1.
Svenska i förändring, 5 högskolepoäng

Det övergripande målet med delkursen är att den studerande utvecklar grundläggande kunskaper om språk, språksyn, språkanvändning och språknormer med inriktning mot svenska.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • redogöra för olika sätt att betrakta språk och för vilken betydelse olika språksyn har för undervisning i svenska med fokus på förskoleklass och årskurs 1-3
  • diskutera relationer mellan olika slag av språkanvändning och språknormer
  • visa kännedom om frågor om flerspråkighet och andraspråksutveckling av relevans för barn i åldrarna 5-13 år
  • visa grundläggande morfologisk, syntaktisk och fonologisk kunskap med fokus på fenomen som är aktuella och betydelsefulla för svenskt barnspråk i åldrarna 5-13 år
  • genomföra en enkel analys av talat och skrivet barnspråk med användning av relevanta språkvetenskapliga begrepp
  • visa förmåga att med god språkbehandling tala och skriva på en väl fungerande svenska som är klar och entydig.

2.
Barns språkutveckling, 5 högskolepoäng

Det övergripande målet med delkursen är att den studerande utvecklar grundläggande teoretiska kunskaper om villkor för barns språkutveckling, med fokus på talat och skrivet språk.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • visa fördjupad kunskap om barns språkutveckling och kommunikation
  • redogöra för några centrala teorier om barns språkutveckling
  • visa kännedom om lärares möjligheter och skyldigheter vid vanligt förekommande svårigheter i barns talspråksutveckling, med fokus på åldrarna 5-13 år
  • visa grundläggande kännedom om skillnader och likheter mellan första- och andraspråksutveckling hos barn
  • beskriva och diskutera relationer mellan sociala, kulturella och ekonomiska villkor och barns språkutveckling
  • förklara grundläggande skillnader mellan skriftspråk och talspråk
  • visa kännedom om utvecklingstendenser vad gäller talad och skriven svenska, med fokus på barnperspektiv
  • sammanställa och diskutera relationer mellan några centrala teorier om barns språkutveckling och deras implikationer för undervisning och lärande i förskoleklass och årskurs 1-3
  • visa grundläggande kännedom om villkor för språkutveckling vad gäller barn som tillhör någon nationell minoritetsgrupp
  • med god språkbehandling skriva en akademisk text som följer vedertagen praxis i fråga om formell utformning, bland annat vad gäller källhänvisning och referensförteckning.

3.
Barn- och ungdomslitteratur, 5 högskolepoäng

Det övergripande målet med delkursen är att den studerande utvecklar teoretiska och didaktiska kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och dess betydelse för barns och ungas identitetsutveckling.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

  • redogöra för barn- och ungdomslitteraturens historiska framväxt och hur litteraturen kan spegla sociala och samhälleliga förhållanden
  • visa kunskap om skönlitterära genrer och litteraturvetenskapliga begrepp samt tillämpa denna kunskap vid analys av skönlitterära texter med särskild relevans för förskoleklass och årskurs 1–3
  • reflektera över och diskutera litteraturläsningens roll och värden i svenskämnet och samhället
  • visa kunskap om samspel mellan text och bild samt göra en enkel bilderboksanalys
  • redogöra för boksamtal som metod samt visa förmåga att utforma en plan för boksamtal
  • reflektera över och diskutera litteraturdidaktiken som forskningsfält
  • med god kommunikationsförmåga både skriftligt och muntligt presentera, argumentera för och diskutera egna ställningstaganden i relation till delkursens innehåll.

Innehåll

I samtliga delkurser ska den studerande öva sin egen språkfärdighet, både muntligt och skriftligt, samt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till kursinnehållet. Digitala verktyg och estetiska lärprocesser ingår som naturliga inslag i delkurserna.

Delkurser

1.
Svenska i förändring, 5 högskolepoäng

Delkursen behandlar begreppet språk, vad det innebär att ha en viss språksyn och vilka implikationer olika sätt att betrakta språk har för undervisning och lärande, med fokus på förskoleklass och årskurs 1-3. Inom delkursens ram behandlas begrepp som språkliga varieteter, register och språknormer. Delkursen innehåller grundläggande aspekter av svenska språkets morfologi, syntax och fonologi, med fokus på aspekter av relevans för barns språk i åldrarna 5-13 år. De studerande genomför en enkel analys av talat barnspråk i jämförelse med standardsvenska. I delkursen behandlas frågor om multimodalitet, flerspråkighet och språkanvändning i relation till domän och kontext. Inom delkursens ram behandlas några bilderböcker för barn och deras språk analyseras i relation till skriven standardsvenska.

2.
Barns språkutveckling, 5 högskolepoäng

I delkursen studeras barns språkutveckling med fokus på talat och skrivet språk, där även andra multimodala uttrycksformer ingår. Dessutom behandlas grundläggande villkor för språkutveckling för barn och några centrala teorier relateras till varandra och till undervisning och lärande. Inom delkursens ram genomför den studerande en mindre argumenterande uppgift, såväl muntligt som skriftligt, med utgångspunkt i teorier om barns språkutveckling. Inom delkursens ram behandlas även grundläggande villkor för barn som tillhör någon av de nationella minoritetsgrupperna med inriktning på språkutveckling och lärande i formella utbildningssammanhang. Vidare behandlas barnlitteratur i relation till frågor om mångfald, språkutveckling och flerspråkighet.

3.
Barn- och ungdomslitteratur, 5 högskolepoäng

Delkursen behandlar barn- och ungdomslitteraturens historia samt ger en introduktion till analys av barn- och ungdomslitteratur. I delkursen behandlas frågor om barn- och ungdomslitteraturens samt boksamtalets betydelse för barns och ungas identitetsutveckling. Delkursen behandlar även olika perspektiv på litteraturläsningens roll och värden i svenskämnet och samhället samt introducerar litteraturdidaktiken som forskningsfält. Inom delkursens ram genomför den studerande enklare litteraturanalyser, däribland bilderboksanalys, med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp samt utformar en plan för boksamtal.

Examinationsformer

  • Aktivt deltagande vid seminarier
  • Muntliga presentationer
  • Skriftliga inlämningsuppgifter
  • En salstentamen
  • En skriftlig rapport
  • Ett mindre, självständigt arbete som redovisas muntligt och skriftligt

Betyg

Som betygsskala på hel kurs används U–VG.

För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst två moduler.

Betyg rapporteras enligt följande:

  • Svenska i förändring - 5 hp | U–VG
  • Barns språkutveckling - 5 hp | U–VG
  • Barn- och ungdomslitteratur - 5 hp | U–VG

Behörighet

  • Grundläggande behörighet samt Matematik 2a alt 2b alt 2c, Engelska 6, Naturkunskap 1b alt 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2

Övrigt

I kursen ingår en obligatorisk campusträff.
Vid muntliga examinationer är webbkamera obligatoriskt för nätstuderande.

Denna kurs överlappar äldre kurskoder GSV28M och SV1042 samt kurserna Svenska 1: Språklig variation, barns språkutveckling samt barn- och ungdomslitteratur, 15 hp och Svenska 1 för grundlärare 4-6, 15 hp.

Kursen kan inte ingå i en examen tillsammans med andra kurser med motsvarande innehåll.

Om studenten har ett beslut/rekommendation om riktat pedagogiskt stöd från Högskolan Dalarna på grund av funktionsnedsättning, har examinator rätt att anpassa examinationen. Examinator avgör utifrån kursplanens mål om examinationen kan anpassas i enlighet med beslutet/rekommendationen.