Tyska II med didaktisk inriktning

Kursens övergripande mål är att den studerande fördjupar sina kunskaper i det tyska språket, om kulturen och samhällslivet i de tysktalande länderna och om tyskspråkig litteratur samtidigt som de förbereder sig inför en framtida yrkesprofession som språklärare. Övergripande mål är också att den studerande utvecklar självständighet i studierna samt förmågan att reflektera över det egna lärandet och kritiskt kan utvärdera det egna och andras lärande.

Delkurser

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• uttrycka sig muntligt utan störande grammatiska eller idiomatiska fel och med språklig variation kring innehåll hämtat från olika områden
• använda och anpassa språket till olika sociala, intresse- eller yrkesrelaterade sammanhang
• redogöra för de tyskspråkiga ländernas moderna historia och diskutera aktuella samhällssyttringar
• reflektera över kulturrelevanta begrepp.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redovisa centrala grammatiska begrepp och kunna tillämpa dessa i en kritisk utvärdering av egna och andras texter
• använda sig av och reflektera över kontrastiv analys och översättning som didaktisk metod
• uttrycka sig skriftligt utan störande grammatiska fel och med viss språklig variation kring innehåll hämtat från olika områden
• reflektera kontrastivt kring viktiga stilistiska drag i olika texttyper samt kunna upptäcka kontrastivt viktiga likheter och skillnader mellan svensk och tysk syntax.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för det tyska språkets uppbyggnad och historia samt kunna dra egna slutsatser och teoretisera kring det tyska språkets utveckling
• självständigt och kritiskt reflektera över olika metoder inom äldre och modern språkvetenskaplig forskning
• identifiera kontrastivt viktiga likheter och skillnader mellan svenska och tyska
• tillämpa grundläggande färdigheter i akademiskt skrivande inom ett uppsatsarbete med didaktisk inriktning.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• muntligt och skriftligt redovisa litteraturvetenskapliga analyser av lyrik, dramatik och prosa
• reflektera över de tyskspråkiga ländernas litteraturhistoria och kultur samt kunna identifiera relevanta problemställningar
• diskutera centrala litterära genrer och begrepp.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• reflektera över elevers syn på och upplevelser av sitt språklärande samt diskutera hur språkundervisningen bör utformas för att gynna elevers språkutveckling med utgångspunkt i teorier och forskning om inlärning av främmande språk
• diskutera bedömning inom språkundervisning med utgångspunkt i skolans styrdokument och teorier om bedömning
• redogöra för bakgrunden till skolans styrdokument med fokus på det europeiska samarbetet och den gemensamma referensramen (GERS)
• diskutera och reflektera över samspelet mellan inre och yttre faktorer som är knutna till eleven, läraren och den konkreta undervisningssituationen och hur dessa kan bemötas genom att välja innehåll och relevanta arbetssätt i språkundervisningen
• analysera och kritiskt granska undervisningsmaterial för undervisning i tyska som främmande språk ur ett språkdidaktiskt perspektiv och i relation till skolans styrdokument
• redogöra för olika former av digitala verktyg och diskutera hur de kan användas i undervisningen för att utveckla ämnets innehåll och undervisningsformer såväl som elevernas lärande, samt praktiskt tillämpa dessa i sitt eget lärande.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• självständigt välja relevanta innehåll och arbetssätt i planeringen av språkundervisningen i relation till elevers olika förutsättningar och behov och i relation till skolans styrdokument och relevant forskning
• redogöra för den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) och göra relevanta bedömningar av elevers språkfärdigheter i relation till GERS och till skolans styrdokument
• redogöra för hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen, redogöra för den digitala utvecklingens betydelse för språkundervisningens innehåll och arbetsformer, samt tillämpa digitala verktyg i undervisningen med utgångspunkt i relevant språkdidaktisk forskning
• redogöra för centrala språkdidaktiska forskningsområden och forskningsmetoder
• ställa en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat problemområde som är kopplat till språkundervisningen inom grund- och gymnasieskola samt utveckla en metod för att undersöka frågan
• förbereda, leda och utvärdera en diskussion kring ett valt innehåll.

Kursen består av fyra obligatoriska delkurser:
Delkurs 1. Muntlig språkfärdighet och kulturkunskap II, 6 hp
Delkurs 2. Skriftlig språkfärdighet II, 6 hp
Delkurs 3. Språk- och kulturhistoria med akademiskt skrivande, 6 hp
Delkurs 4. Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 6 hp

De studerande läser sedan en av de två didaktiska delkurserna:
Delkurs 5. Språkdidaktik II A, 6 hp
Delkurs 6. Språkdidaktik II B, 6 hp
De studerande som läser tyska som sitt första ämne OCH de studerande som har läst ett annat ämne än språk som första ämne läser delkurs 5, Språkdidaktik II A.
De studerande som har läst ett annat språk som första ämne läser delkurs 6, Språkdidaktik II B.

Delkurser

I delkursen läggs stor vikt vid att träna den egna språkliga produktionen. Betydande tonvikt läggs på uppövandet av ett aktivt ordförråd. I delkursen diskuteras de tyskspråkiga ländernas kultur och samhällsliv med utgångspunkt i för delkursen centrala texter.

Delkursen omfattar ett fördjupat studium av tysk formlära med fokus på skriftlig textproduktion samt en fördjupad insyn i kontrastiv analys och översättning som didaktiska redskap. Delkursen består av två kunskapsområden, modern tysk syntax med ämnesdidaktik och språkanvändning i teori och praktik. I syntax läggs tonvikten på den teoretiska reflexionen kring centrala grammatiska begrepp och på analysen av kontrastivt viktiga skillnader mellan tyska och svenska. Ämnesdidaktiskt läggs fokus främst på diskussion om användbarheten av kontrastiva metoder för olika åldersgrupper. I språkanvändning övas skriftlig textproduktion genom översättning från svenska till tyska och reflekteras kring översättning som didaktiskt verktyg ur ett ämneshistoriskt perspektiv.

Delkursen omfattar två kunskapsområden, varav det första, språk- och kulturhistoria, fokuserar på huvuddragen av språkutvecklingen från germanska och fram till modern tyska. Representativa texter från respektive tidsperiod studeras både ur fonetisk, syntaktisk och kulturhistorisk synvinkel. Inom det andra området skrivs en mindre uppsats med språk- eller litteraturdidaktisk inriktning. Inom ramen för uppsatsarbetet övas färdigheter i akademiskt skrivande.

Delkursen innehåller en översiktlig framställning av tyskspråkig litteratur från och med upplysningen. Representativa litterära verk läses och analyseras med avseende på tidsbundna, stilistiskt typiska drag. Vidare diskuteras hur litteratur kan tillämpas i undervisning.

Delkursen innehåller studier av olika aspekter av språklärande varvid diskussion och reflektion kring de didaktiska frågorna står i centrum. Elevers språkliga medvetande och hur de uppfattar sin situation som språkinlärare behandlas. Delkursen bjuder till reflektion och diskussion om medvetenhet om studentens egen språkinlärning samt hur dessa kunskaper kan användas i språkundervisningen. Olika aspekter av bedömning och betygsättning i språk utgör ett annat viktigt inslag i delkursen. Den gemensamma europeiska referensramen (GERS) behandlas och sätts i relation till svenska skolans ämnesplaner i moderna språk. I delkursen ingår också studier av hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen liksom att granska andra typer av undervisningsmaterial. Genom dessa olika teman i delkursen kan studenten koppla de olika delkursernas innehåll till det framtida yrket och den konkreta undervisningssituationen liksom till de krav som ställs på språkläraren i sitt uppdrag i skolan.

Delkursen innebär ett fördjupat studium av språkdidaktiska teorier och forskning med särskilt fokus på de nya mediernas betydelse för språkundervisningen, för såväl ämnets innehåll som dess undervisningsformer. Kursen ger verktyg för att självständigt planera, genomföra och utvärdera språkundervisningen samt att använda och kritiskt ta ställning till digitala verktyg som resurs för elevers lärande. Den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) studeras i ett bedömningsperspektiv, och den studerande får även praktisk övning i hur den kan användas i bedömningen av elevers kunskaper och färdigheter i relation till skolans styrdokument. Kursen introducerar centrala forskningsområden och forskningsmetoder inom språkdidaktik och de studerande tränar förmågan att formulera en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat område samt att beskriva en relevant metod för att besvara frågan.

Delkurs 1: kontinuerlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, muntliga redovisningar samt skriftliga inlämningsuppgifter.
Delkurs 2: kontinuerlig examination i form av skriftliga inlämningsuppgifter.
Delkurs 3: kontinuerlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter samt en uppsats.
Delkurs 4-6: kontinuerlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgfter.

Kursena arbetsformer består av föreläsningar, obligatoriska seminarier och grupparbeten. Undervisningsspråket är tyska, med undantag av delkurserna 5 och 6 där undervisningen huvudsakligen sker på svenska.

Som betygsskala används U–VG.

För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst 18 hp.

Betygsrapportering:
Delkurs 1, modul 1: Muntlig språkfärdighet II - 3 hp
Delkurs 1, modul 2: Kulturkunskap II - 3 hp
Delkurs 2, modul 1: Skriftlig språkfärdighet II - 6 hp
Delkurs 3, modul 1: Språk- och kulturhistoria - 2 hp
Delkurs 3, modul 2: Uppsats - 4 hp
Delkurs 4, modul 1: Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria - 6 hp
Delkurs 5, modul 1: Språkdidaktik II A - 6 hp
Delkurs 6, modul 1: Språkdidaktik II B - 6 hp

Ersätter TY1057.
Delkurs 4 kan ersättas med kursen Tyskspråkig barn- och ungdomslitteratur.

Kursen innehåller två till tre fältdagar vid en grund- eller gymnasieskola.

För nätbaserad kurs krävs tillgång till dator, headset, webbkamera och internetuppkoppling.