Tyska II med didaktisk inriktning

Kursens övergripande mål är att den studerande fördjupar sina kunskaper i det tyska
språket och om tyskspråkig litteratur och kultur, samtidigt som den studerande förbereder sig för en framtida yrkesprofession som språklärare. Ytterligare ett övergripande mål är att den studerande utvecklar självständighet i studierna och förmåga att reflektera över det egna lärandet.

Delkurser

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• uttrycka sig muntligt utan störande grammatiska eller idiomatiska fel och med språklig variation kring innehåll hämtat från olika områden
• använda och anpassa språket till olika sociala, intresse- och yrkesrelaterade sammanhang
• redogöra för de tyskspråkiga ländernas moderna historia och diskutera aktuella samhällssyttringar
• reflektera över kulturrelevanta begrepp.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• redovisa centrala grammatiska begrepp och kunna tillämpa dessa i en kritisk utvärdering av egna och andras texter
• använda sig av och reflektera över kontrastiv analys och översättning som didaktisk metod
• uttrycka sig skriftligt utan störande grammatiska fel och med viss språklig variation kring innehåll hämtat från olika områden
• reflektera kontrastivt kring viktiga stilistiska drag i olika texttyper samt kunna upptäcka kontrastivt viktiga likheter och skillnader mellan svensk och tysk syntax.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för det tyska språkets uppbyggnad och historia samt kunna teoretisera kring det tyska språkets utveckling
• identifiera kontrastivt viktiga likheter och skillnader mellan svenska och tyska
• tillämpa grundläggande färdigheter i akademiskt skrivande inom ett uppsatsarbete med didaktisk inriktning.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• muntligt och skriftligt redovisa litteraturvetenskapliga analyser av lyrik, dramatik och prosa
• reflektera över de tyskspråkiga ländernas litteraturhistoria och kultur samt kunna identifiera relevanta problemställningar
• diskutera centrala litterära genrer och begrepp.

Delkursen syftar till att ge den studerande en introduktion till språkdidaktik. Delkursen ger en teoretisk grund och kompletterar de övriga delkursernas innehåll som förberedelse för den kommande yrkesrollen.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• diskutera hur de främmande språkens ställning i skola och samhälle utvecklats historiskt och debatteras i dag
• redogöra för centrala språkinlärningsteorier och diskutera deras betydelse för språkundervisningen
• redogöra för skolans styrdokument med särskilt fokus på de moderna språkens kurs- och ämnesplaner
• på svenska diskutera och reflektera över språkdidaktiska frågeställningar som rör urval av undervisningsmaterial och arbetssätt i relation till målgrupp och skolans styrdokument.

Syftet med delkursen är att den studerande befäster och fördjupar sina språkdidaktiska kunskaper och färdigheter samt utvecklar förtrogenhet med språkundervisning i grund- och gymnasieskolan. Delkursen ska även leda till ökad medvetenhet om elevers generella och specifika förutsättningar för språklärande. Ytterligare ett mål är att den studerande utvecklar sin förmåga att relatera sina övriga språkstudier till ett yrkesprofessionellt perspektiv som språklärare.
Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• med utgångspunkt i elevers kunskapsbehov och individuella förutsättningar för lärande, diskutera innehåll och arbetssätt för undervisningen med hänsyn till målgrupp, skolans styrdokument och relevant forskning
• diskutera och ta ställning till centrala språkinlärningsteorier utifrån relevant och aktuellt forskning samt egna erfarenheter av språkundervisning
• diskutera och redogöra för relevanta bedömningar av elevers muntliga och skriftliga prestationer med utgångspunkt i olika teorier om bedömning och skolans styrdokument
• diskutera kultur i språkundervisning och använda sig av olika källor samt kritiskt ta ställning till olika tolkningar av kulturbegreppet och interkulturell kompetens.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• reflektera över elevers syn på och upplevelser av sitt språklärande samt diskutera hur språkundervisningen bör utformas för att gynna elevers språkutveckling med utgångspunkt i teorier och forskning om inlärning av främmande språk
• diskutera bedömning inom språkundervisning med utgångspunkt i skolans styrdokument och teorier om bedömning
• redogöra för bakgrunden till skolans styrdokument med fokus på det europeiska samarbetet och den gemensamma referensramen (GERS)
• diskutera och reflektera över samspelet mellan inre och yttre faktorer som är knutna till eleven, läraren och den konkreta undervisningssituationen och hur dessa kan bemötas genom att välja innehåll och relevanta arbetssätt i språkundervisningen
• analysera och kritiskt granska undervisningsmaterial för undervisning i tyska som främmande språk ur ett språkdidaktiskt perspektiv och i relation till skolans styrdokument
• redogöra för olika former av digitala verktyg och diskutera hur de kan användas i undervisningen för att utveckla ämnets innehåll och undervisningsformer såväl som elevernas lärande, samt praktiskt tillämpa dessa i sitt eget lärande.

Efter godkänd delkurs ska den studerande kunna:

• självständigt välja relevanta innehåll och arbetssätt i planeringen av språkundervisningen i relation till elevers olika förutsättningar och behov och i relation till skolans styrdokument och relevant forskning
• redogöra för den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) och göra relevanta bedömningar av elevers språkfärdigheter i relation till GERS och till skolans styrdokument
• redogöra för hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen, redogöra för den digitala utvecklingens betydelse för språkundervisningens innehåll och arbetsformer, samt tillämpa digitala verktyg i undervisningen med utgångspunkt i relevant språkdidaktisk forskning
• redogöra för centrala språkdidaktiska forskningsområden och forskningsmetoder
• ställa en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat problemområde som är kopplat till språkundervisningen inom grund- och gymnasieskola samt utveckla en metod för att undersöka frågan
• förbereda, leda och utvärdera en diskussion kring ett valt innehåll.

Kursen består av fyra obligatoriska delkurser:
Delkurs 1. Muntlig språkfärdighet och kulturkunskap II, 6 hp
Delkurs 2. Skriftlig språkfärdighet II, 6 hp
Delkurs 3. Språk- och kulturhistoria med akademiskt skrivande, 6 hp
Delkurs 4. Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 6 hp

De studerande läser sedan en av de fyra didaktiska delkurserna:
Delkurs 5. Språkdidaktik 1A, 6 hp
Delkurs 6. Språkdidaktik 1B, 6 hp
Delkurs 7. Språkdidaktik 2A, 6 hp
Delkurs 8. Språkdidaktik 2B, 6 hp

Delkurserna Språkdidaktik 1 och Språkdidaktik 2 kan läsas i valfri ordning. De ges i normalfallet en gång per år. De studerande som redan har läst Språkdidaktik 1 läser Språkdidaktik 2 och vice versa.

De studerande som läser tyska som sitt första ämne OCH de studerande som har läst ett annat ämne än språk som första ämne läser delkurs 5, Språkdidaktik 1A eller delkurs 7, Språkdidaktik 2A.
De studerande som har läst ett annat språk som första ämne läser delkurs 6, Språkdidaktik 1B eller delkurs 8, Språkdidaktik 2B.

Delkurser

I delkursen läggs stor vikt vid att träna den egna språkliga produktionen. Tonvikt läggs på uppövandet av ett aktivt ordförråd. I delkursen diskuteras de tyskspråkiga ländernas kultur och samhällsliv med utgångspunkt i för delkursen centrala texter.

Delkursen omfattar ett fördjupat studium av tysk formlära med fokus på skriftlig textproduktion samt en fördjupning inom kontrastiv analys och översättning som didaktiska redskap. Delkursen består av två kunskapsområden, modern tysk syntax med ämnesdidaktik och språkanvändning i teori och praktik. I syntax läggs tonvikten på den teoretiska reflexionen kring centrala grammatiska begrepp och på analysen av kontrastivt viktiga skillnader mellan tyska och svenska. Ämnesdidaktiskt läggs fokus främst på diskussion om tillämpning av kontrastiva metoder för olika åldersgrupper. I språkanvändning övas skriftlig textproduktion genom översättning från svenska till tyska och reflekteras kring översättning som didaktiskt verktyg ur ett ämneshistoriskt perspektiv.

Delkursen omfattar två kunskapsområden, varav det första, språk- och kulturhistoria, fokuserar på huvuddragen av språkutvecklingen från germanska och fram till modern tyska. Representativa texter från respektive tidsperiod studeras både ur fonetisk, syntaktisk och kulturhistorisk synvinkel. Inom det andra området skrivs en mindre uppsats med språk- eller litteraturdidaktisk inriktning. Inom ramen för uppsatsarbetet övas färdigheter i akademiskt skrivande.

Delkursen innehåller en översiktlig framställning av tyskspråkig litteratur från och med upplysningen. Representativa litterära verk läses och analyseras med avseende på tidsbundna, stilistiskt typiska drag. Vidare diskuteras hur litteratur kan tillämpas i undervisning.

Delkursen utgör en introduktion till språkdidaktik och till de centrala frågor som rör språkundervisningens innehåll och utformning i relation till elevers olika förutsättningar för språkinlärning och skolans styrdokument. De främmande språkens roll och utveckling i svensk skola behandlas i en historisk tillbakablick. Centrala inslag är dels ett grundläggande studium av teorier kring språklärande, dels diskussioner kring språkdidaktiska frågeställningar. Genom att också studera aktuella styrdokument i form av läroplan, kurs- och ämnesplan för moderna språk behandlas relationen mellan teorierna och skolämnets innehåll. På så sätt kopplas de övriga delkursernas innehåll till det framtida yrket och den konkreta undervisningssituationen liksom till de krav som ställs på språkläraren i skolan.

Delkursen innebär ett fördjupat studium av språkdidaktiska teorier knutna till olika aspekter av språkinlärning och språkundervisning och en diskussion av dessa teoriers relevans för språkundervisningen. Den studerande jämför olika teorier om och modeller för språkinlärning och får inblick i nationell och internationell forskning om flerspråkighet. Genom praktiska övningar uppövas den studerandes vetenskapliga förhållningssätt samt förmåga att självständigt värdera olika teorier. Den studerande fördjupar sig i skolans styrdokument och olika teorier om bedömning och tränar på att använda olika bedömningsmodeller som används inom språkundervisning. Genom praktiska övningar uppövas förmågan att undervisa om kulturella företeelser och att tillämpa teoretiska kunskaper om kulturens roll i språkundervisningen.

Delkursen innehåller studier av olika aspekter av språklärande där diskussion och reflektion kring de didaktiska frågorna står i centrum. Elevers språkliga medvetande och hur de uppfattar sin situation som språkinlärare behandlas. Delkursen inbjuder till reflektion och diskussion om medvetenhet om studentens egen språkinlärning samt hur dessa kunskaper kan användas i språkundervisningen. Olika aspekter av bedömning och betygsättning i språk utgör ett annat viktigt inslag i delkursen. Den gemensamma europeiska referensramen (GERS) behandlas och sätts i relation till svenska skolans ämnesplaner i moderna språk. I delkursen ingår också studier av hur digitala verktyg kan användas i språkundervisningen liksom att granska andra typer av undervisningsmaterial. Delkursens innehåll kopplas till de övriga studierna i
tyskämnet och till den framtida yrkesrollen.

Delkursen innebär ett fördjupat studium av språkdidaktiska teorier och forskning med särskilt fokus på de nya mediernas betydelse för språkundervisningen, för såväl ämnets innehåll som dess undervisningsformer. Delkursen ger verktyg för att självständigt planera, genomföra och utvärdera språkundervisningen samt att använda och kritiskt ta ställning till digitala verktyg som resurs för elevers lärande. Den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) studeras i ett bedömningsperspektiv, och den studerande får även praktisk övning i hur den kan användas i bedömningen av elevers kunskaper och färdigheter i relation till skolans styrdokument. Delkursen introducerar centrala forskningsområden och forskningsmetoder inom språkdidaktik och de studerande tränar förmågan att formulera en relevant forskningsfråga inom ett avgränsat område samt att beskriva en relevant metod för att besvara frågan.

• Aktivt deltagande i seminarier
• Skriftliga inlämningsuppgifter
• Muntliga presentationer
• Uppsats

Som betygsskala på hel kurs används U–VG.

För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst 18 hp.

Betyg rapporteras enligt följande:

• Muntlig språkfärdighet II - 3 hp | U–VG
• Kulturkunskap II - 3 hp | U–VG
• Skriftlig språkfärdighet II - 6 hp | U–VG
• Språk- och kulturhistoria - 3 hp | U–VG
• Akademiskt skrivande; Uppsats - 3 hp | U–VG
• Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria - 6 hp | U–VG
• Språkdidaktik 1A - 6 hp | U–VG
• Språkdidaktik 1B - 6 hp | U–VG
• Språkdidaktik 2A - 6 hp | U–VG
• Språkdidaktik 2B - 6 hp | U–VG

Kursen överlappar tidigare kurskod GTY2GY.

Delkurs 4 kan ersättas med kursen Tyskspråkig barn- och ungdomslitteratur.

Kursen innehåller två till tre fältdagar vid en grund- eller gymnasieskola.