Samhällsorienterande ämnen, årskurs 4-6

Kursens övergripande mål är att den studerande utifrån ett historiskt, geografiskt, religionsvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv ska kunna problematisera relationen mellan människa och samhälle. Studenten ska, med utgångspunkt i skolans styrdokument, kunna använda dessa kunskaper för att konstruera ett tänkt undervisningsinnehåll. Ett övergripande mål är också att ge den studerande insikt om hur digital teknik och internet kan användas i undervisningen för att stärka elevers lärande och på ett kritiskt och reflekterande sätt diskutera dess möjligheter och problem.

Delkurser

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• visa kunskap om hur historia skapas och brukas i olika tider och sammanhang
• med utgångspunkt i svensk och nordisk historia kunna problematisera historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv
• ge uttryck för en grundläggande historieteoretisk och metodisk medvetenhet
• visa förmåga att kunna tolka och värdera historiska källor
• med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• visa insikter i hur barn och ungdomar socialt konstrueras i olika historiska och sociala kontexter
• redogöra för olika socialiseringsteorier om barns identitetsskapande
• redogöra för begreppet medborgarskap och ha kännedom om olika sätt att betrakta ungas medborgarskap
• visa insikter i ungdomars deltagande i och förhållningssätt till politik och samhälle
• med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• visa kunskaper om människans varierande förutsättningar på jorden och sambandet mellan livsstil och miljöproblem i lokala och globala perspektiv
• visa kunskaper om jordklotets varierande naturmiljö och naturförutsättningar
• analysera relationen mellan individ och samhälle samt visa förståelse för samspelet mellan människa och miljö ur perspektivet hållbar utveckling
• redogöra för naturlandskapets förändring och hur människor utnyttjat resurser i landskapet för sin försörjning samt hur olika sätt att organisera mark- och resursutnyttjande påverkar miljö och samhälle
• med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• visa kunskaper om teorier om religion och religiositet utifrån kunskapssociologiska och religionspsykologiska perspektiv
• visa kunskaper om begreppen, livsåskådning, religion och världsreligioner
• visa kunskaper om grundläggande drag i judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism
• visa kunskaper om mytens och andra berättelsers identitetsskapande funktion i religion, livsåskådning, populärkultur och i relation till olika föreställningar om vad som karakteriserar ett gott liv
• visa kunskaper om etisk reflektion och dialog
• med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflektera över didaktiska val i undervisningen

-

Delkurser

Fokus i kursen ligger på problematiseringar av föreställningar om människa och samhälle i det förflutna. Med utgångspunkt i svensk och nordisk historia behandlas för ämnet centrala frågeställningar; såsom vad får ett samhälle att förändras, i vilken mån kan vi människor påverka historien och hur påverkas vi av genomgripande samhällsförändringar? Genom övningar i historisk metod och källkritik behandlas även frågan om hur historiska ämneskunskaper skapas och hur den historiska berättelsen om det förflutna brukats i olika tider och sammanhang. Med utgångspunkt i skolans styrdokument problematiseras omformandet av de egna ämneskunskaperna till ett undervisningsinnehåll.

Med utgångspunkt i begreppen demokrati och mänskliga rättigheter behandlas medborgarskap, politik och samhälle med fokus på barn och ungdomar samt ungas identitetsskapande. Kursen behandlar grundläggande socialiseringsteorier samt teorier om demokrati. Skolan som arena för identitetsskapande problematiseras. Ett didaktiskt perspektiv på skolämnet samhällskunskap introduceras. Med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflekteras över didaktiska val i undervisningen

I centrum står människa, miljö och resurser och hur mänsklig verksamhet ger återverkningar på samhället, landskapet och utvecklingen i stort. Kursen behandlar hur människan i tid och rum interagerar med sin omgivning som ständigt förändras och utvecklas och skapar olika livsvillkor på vår jord. Här behandlas också klimat-, vatten-, och befolkningsfrågor i det lokala och det globala perspektivet. Med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflekteras över didaktiska val i undervisningen

Kursen fokuserar teorier om konstruktionen av religiösa och icke-religiösa livsåskådningar hos individen, grundläggande drag i så kallade världsreligioner samt traderandet av dessa inom grupper genom berättelser i olika former. Vidare ges en introduktion till etisk teori, med redskap för att utveckla studentens förmåga att leda diskussioner om etiska frågor i klassrummet. Med utgångspunkt i elevernas livsvärld och skolämnets kursplan reflekteras över didaktiska val i undervisningen

Studenterna examineras fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar, hemtentamen samt deltagande i seminarier.

Arbetsformer är föreläsningar och obligatoriska seminarier, studiebesök samt en exkursion.

Som betygsskala används U–VG.

För att erhålla väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänd på minst 22,5 av 30 högskolepoäng.

Nätbaserad kurs innehåller två obligatoriska campusträffar om vardera max tre dagar.
För studenter på grundlärarprogrammet ingår två till tre fältdagar vid en grundskola.
För nätbaserad kurs krävs tillgång till dator, headset, webbkamera och internetuppkoppling.