Att lära sig svenska är nyckeln till samhället
Fadumo Gujir är 53 år och kom till Sverige från Somalia för 11 år sedan. Hon går studieväg 1 i svenska för invandrare (sfi) som riktar sig till elever som har ingen eller maximalt sex års skolbakgrund från sitt hemland.
– Jag vill lära mig läsa och skriva på svenska. Det är nyckeln till samhället. Jag vill vara en del av samhället, säger Fadumo Gujir som är elev på sfi och går studieväg 1.
150 000 elever i Sverige går i den kommunala vuxenutbildningen svenska för invandrare (sfi). Av dessa har cirka 15 000 elever noll till tre års utbildning från sitt hemland.
– Idag ställs det höga krav på invandrare som kommer till Sverige, krav som inledningsvis kan vara speciellt svåra att leva upp till för dem som inte kan läsa och skriva på något tidigare språk. Det gäller att snabbt komma in i samhället och lära sig läsa och skriva på svenska, säger Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Få utbildade lärare och eftersatt forskningsområde
Det finns inte så mycket forskning om sfi och tidig läs- och skrivutveckling. Dessutom finns det ingen samlad utbildning för just lärare i svenska för invandrare. Det är också stor variation på utbildning och bakgrund för de lärare som jobbar inom sfi.
– Det är lätt att lärare faller tillbaka på hur de själva lärde sig läsa och skriva när de var barn. Men att lära sig ett språk som vuxen är en annan sak än att lära sig som barn. Vi kan inte ha barnundervisning för vuxna. Därför måste vi ta fram undervisningsmetoder som är relevanta för vuxna och samtidigt stödjer grundläggande läs-och skrivutveckling, säger Åsa Wedin.
Forskare och lärare utvecklar undervisningen
Nu arbetar forskare tillsammans med lärare i sfi på att utveckla undervisningen för elever som ska lära sig svenska och befinner sig i en tidig läs- och skrivutveckling.
– Det känns fantastiskt att planera undervisning tillsammans med forskare. Tillsammans kommer vi utveckla metoder som utgår från elevernas behov, säger Caroline Ekwall, lärare i sfi på en skola i Dalarna.
Studien genomförs i form av så kallad aktionsforskning som syftar till att ha en direkt påverkan på forskningsområdet, i det här fallet undervisningen i klassrummet. På så sätt blir forskningen väldigt praktiknära och kan bidra till lösningen på praktiska problem i verkliga situationer. I den här studien arbetar forskare och lärare tillsammans med undervisningen och utvecklar undervisningspraktiker genom ett systematiskt samarbete.
– Vi förbereder undervisningen tillsammans med lärarna, sedan är vi forskare med och observerar undervisningen och efteråt analyserar och diskuterar vi tillsammans med lärarna, säger Åsa Wedin.
Under pandemin har undervisningen delvis genomförts digitalt och forskarna har fått göra vissa anpassningar.
– Det är såklart en utmaning, men vi har löst det tillsammans på bästa sätt, säger Åsa Wedin.
Alla lär sig olika - allt utgår från eleverna
När en elev kommer till skolan börjar läraren med att kartlägga elevens tidigare erfarenheter av att läsa och skriva, hur hen kommit i kontakt med skriftspråket tidigare i sitt hemland och vad eleven har för egna strategier för att lära sig skriva. Planeringen av undervisningen ska sedan utgå från kartläggningen.
– En elev berättade för mig att hon hade arbetat på en restaurang. Istället för att skriva ner beställningarna memorerade hon allting. Eleven visade sig vara otroligt duktig på att komma ihåg. Det var något vi kunde jobba vidare på i undervisningen och hon kunde snabbt lära sig många ord på svenska, säger Caroline Ekwall.
Undervisningen ska vara användbar i vardagen
Svenska för invandare är ingen vanlig skola. Här handlar det om att undervisningen ska vara nära kopplad till arbetslivet, samhällslivet och vardagslivet.
– De behöver lära sig sådant de har glädje och nytta av i vardagen. Det kan handla om att förstå ett brev från vårdcentralen, så att man kommer till rätt plats på rätt tid, säger Åsa Wedin.
Tanken är att de ska få användning av det de lär sig i klassrummet direkt när de går därifrån.
– Jag vill kunna läsa tidningar och förstå nyheter, och jag vill kunna hjälpa mina barn med läxor, säger Fadumo Gujir.
Tro på framtiden är en förutsättning för att lära sig
Det som är absolut viktigast för att en elev ska lära sig är motivation och en framtidstro.
– Om en elev vet vad hen vill med undervisningen kommer hen ha förutsättningar att lära sig. Därför behöver jag motivera varje elev utifrån deras egna mål, säger Caroline Ekwall.
För vuxna elever som inte kan läsa och skriva handlar det ofta om andra mål än för barn som lär sig läsa i skolan.
– Målet är oftast inte att gå vidare till gymnasiet och därefter högre utbildning, för dessa elever är det viktigare att bli självständiga individer och komma in i samhället, säger Caroline Ekwall.
Fadumo Gujir har motivationen som krävs för att lyckas.
– Efter sfi vill jag jobba. Det spelar inte så stor roll med vad. Jag kan jobba som barnskötare, på skola, som skräddare eller som säljare i en butik. Men först måste jag lära mig svenska, säger Fadumo Gujir.
