Att genomföra Vasaloppet är en stor utmaning som ställer stora krav på deltagarna rent fysiologiskt. Forskare har undersökt skillnader i fartstrategier med hänsyn till åkarnas kön, ålder och erfarenhet under Vasaloppet, samt vilka strategier som är att föredra vid långlopp inom längdskidåkning och särskilt de nio milen mellan Sälen och Mora.
Jämförelse av åkhastigheter under Vasaloppet
Manliga och kvinnliga deltagare i Vasaloppet har olika strategier för att avverka sträckan mellan Sälen och Mora. Det visar resultatet från studien som genomfördes år 2016. För varje kategori matchades skidåkarna utifrån sluttid, startled och de övriga två kategorierna för att möjliggöra en jämförelse av åkhastigheterna under Vasaloppet.
- Männen åkte fortare än kvinnorna fram till Evertsberg, medan de kvinnliga skidåkarna gradvis hämtade in männens försprång under den andra hälften av loppet.
- Det är tydligt med stora skillnader i åkhastigheten mellan erfarna Vasaloppsåkare och deltagare med mindre erfarenhet från tävlingen. Skidåkare som har deltagit i fler än fyra Vasalopp åkte fortare fram till första kontrollen i Smågan, medan skidåkarna med mindre erfarenhet av Vasaloppsdeltagande hade en högre åkhastighet under andra hälften av loppet.
- Däremot verkar inte deltagarnas ålder ha någon betydande inverkan på åkhastigheten under Vasaloppet. Skillnaderna i fartstrategier under Vasaloppet kan förklaras av såväl fysiologiska, psykologiska som erfarenhetsbaserade faktorer.
Att välja rätt fartstrategi
Baserat på resultaten bör framför allt män välja en fartstrategi med en relativt sett lägre åkhastighet under första halvan av Vasaloppet, för att de totalt sett ska ha en jämnare arbetsintensitet under hela Vasaloppet. Rekommendationen att försöka hålla en jämn arbetsintensitet för att optimera prestationen utifrån individens fysiologiska förutsättningar gäller för både män och kvinnor. Det är alltså viktigt att välja ett relativt sett lågt utgångstempo och försöka att undvika att dras med i tävlingshetsen, i vetskap om att man kommer att passera många av de som överskattat sin fysiologiska förmåga under den senare delen av loppet. Den här strategin höjer sannolikt även totalupplevelsen av deltagandet i Vasaloppet.
Om forskningsstudien
Forskningsstudien "The influence of sex, age, and race experience on pacing profiles during the 90 km Vasaloppet ski race" är genomförd av Magnus Carlsson, Hannes Assarsson och Tomas Carlsson. Studien är publicerad i tidskriften Open Access Journal of Sports Medicine.
