Studien “Sjuksköterskor i frontlinjen av covid-19-pandemin: Vilka blev konsekvenserna?” där 4000 sjuksköterskor kommer att ingå, leds av Ann Rudman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna. Den sker i samarbete med forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, där Rudman var verksam tidigare.
Sjuksköterskor har ökad risk för stressrelaterade sjukdomar
Pandemin är en påfrestning för de flesta, men för vårdpersonalen som finns i fronten av covid19-bekämpningen kan den orsaka allvarliga hälsoproblem. Gruppen sjuksköterskor är redan idag en yrkesgrupp i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar, och covid-19-pandemin har visat sig öka risken för symtom på Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är en sjukdom som kan uppkomma efter att en person upplevt något traumatiskt, till exempel svårt lidande eller död.
Genom att förstå de psykologiska, fysiologiska och strukturella faktorer som skyddar eller påverkar vårdpersonalens hälsa går det att hitta sätt att förebygga ohälsan. Arbetsrutiner, sömn, kost och olika copingmekanismer spelar roll. Studien ska kartlägga och jämföra arbete och hälsa före, under och efter pandemin.
Rapporter från vårdpersonal i Kina och Storbritannien som varit i nära kontakt med covid19-patienter visar på ångest, depressioner, sömnsvårigheter och PTSD-symtom. På längre sikt finns risk för kvarvarande besvär. Det går bland annat att se från långtidsuppföljningen av den vårdpersonal som arbetat under SARS-epidemin.
4000 sjuksköterskor ingår i studien
De 4000 sjuksköterskorna kommer få svara på en enkätundersökning i den så kallade Lust-studien, Longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro, som pågått i etapper sedan 2002. Den långa serien som gjorts på sjuksköterskorna är värdefull eftersom den mäter över tid och därmed kan svara på hur hälsan förändrats över tid.
– Vi har sett i våra studier att vården är en stressig arbetsmiljö och vi har följt sjuksköterskornas utveckling fysiskt och psykiskt, vi mäter utbrändhetssymptom. Vi mäter tidiga tecken på stress för att veta hur och när det utvecklas för att gå in med förebyggande insatser, säger Ann Rudman.
Höga nivåer av stress under utbildningen får konsekvenser för arbetet senare. Höga nivåer av stress tidigt i karriären får konsekvenser för minne, koncentration, depression och sömnproblem.
– Vi har följt tre nationella kohorter av sjuksköterskor från utbildningen och hela vägen ut i arbetslivet. Vi har följt de som gick ut 2002, 2004 och 2006. Nu vill vi se hur läget är under pandemin. Vi vet att det har varit svåra situationer och där vill vi undersöka PTSD. Resultaten av studien får skapa underlag för långsiktiga strategiska program för att hantera effekterna, säger Ann Rudman.
Vårdpersonal ska erbjudas hjälp med sina stressymtom
Hos KI finns data från tidigare insamlingar, och i Uppsala forskas det sedan tidigare på PTSD. Där kommer också vårdpersonal i en ny studie att erbjudas hjälp med sina stressymtom:
– Vi gör både kartläggningar och interventioner. Det är viktigt att det inte blir någon hopplöshetskänsla för det är ett ganska allvarligt läge. Det är jätteviktigt att inte bara beskriva något, utan att vi också hittar olika sätt att förbättra situationen, säger Ann Rudman.
Projektet är treårigt och studien startar under den andra halvan av 2021.
