Har du funderat på hur ditt språk formar din identitet och påverkar hur andra uppfattar dig?
Språk upplevs ofta som något personligt. Man kan känna en stark koppling till ett eller flera språk, på liknande sätt som man gör till dialekter. Det kan handla om ett språk som man har kunnat länge, som man håller på att lära sig, som man hör dagligen eller har ett band till genom en viss person, en plats, en upplevelse eller ett minne.
Genom min forskning har jag träffat många människor som berättat om sin relation till språk. Dessa möten visar ofta att språk utgör ett kärnvärde och ger tillsammans med kultur en anknytning till släktingar, familjens historia och traditioner, ett band till ens rötter. Många uttrycker sig känsloladdat om sina språk och visar att oavsett vilka språkkunskaper de själva har, utgör språk en viktig del av deras identitet.
Att språkfrågor väcker känslor finns det många exempel på. Så som den senaste debatten om finsk brytning på svenska. Eller svensk-amerikaners fällda tårar i TV-programmet Allt för Sverige när de tänker på svenska språket och den svenska kulturen som i så många familjer gått förlorad. På samma sätt som dialekter tunnas ut, kan ett språk och en kultur förloras från en generation till en annan. Det kan lätt inträffa om samhälle, skola och familjer inte värnar om och tar ansvar för att bevara och utveckla språk och kultur.
I Sverige har vi en språklag, som lyfter att flerspråkighet är bra både för samhället och individen. Språklagen säger också att alla har rätt till språk och att alla har ansvar för att man får tillgång till språk. I språklagen finns bland annat särskilda bestämmelser för Sveriges nationella minoritetsspråk, som är finska, samiska, meänkieli, romska och jiddisch, samt för det svenska teckenspråket.
I linje med språklagen, skollagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk stödjer skolämnet modersmål familjers strävan att ge barn tillgång till och möjlighet att lära sig, utveckla och använda ett språk som de har ett särskilt band till. Eleverna har dock möjlighet att välja endast ett språk som modersmål i skolan, medan det är mycket vanligt att eleverna i dag har fler än ett modersmål, eller förstaspråk såsom det kallas i forskningssammanhang.
Modersmål är det skolämne som fram till 1997 gick under namnet hemspråk. Det är detta skolämne som jag i min forskning studerar. Dels för att jag anser att modersmålsämnet med sin komplexitet är fascinerande och förtjänar mer uppmärksamhet, och dels för att jag har en särskild relation till ämnet genom mina olika perspektiv som lärarutbildare, tidigare modersmålslärare samt som förälder till tre trespråkiga barn.
Modersmålsämnet hamnar ofta i fokus för den samhällspolitiska debatten och väcker motsägelsefulla åsikter om elevers rättigheter att delta i denna undervisning. Men av den forskningsbaserade kunskap som i dag finns om skolämnet modersmål vet vi att ämnet är mycket betydelsefullt för ett stort antal elever. Inte minst vad gäller att stödja deras språkutveckling både när det gäller det aktuella modersmålet och andraspråket svenska.
Mina barn som har tre modersmål har valt att läsa olika språk som modersmål i skolan.
Mitt äldsta barn har valt sin farmors språk finska. Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige och vår kommun ingår i förvaltningsområdet för finska, finns det många förmåner: finska kan läsas som modersmål även om barnet inte har några kunskaper i språket, barnet kan också gå i en förskola där man talar finska, delta i barnaktiviteter i lokala kulturföreningar eller få sommarjobb och stipendium.
Mina andra två barn har valt ungerska, deras morföräldrars språk, som modersmål i skolan. De har jämfört med deras storasyster inte samma förmåner, men ändå nytta och glädje av ungerskan. Dessa exempel visar att språkens status i samhället har en stor påverkan på individens språkliga rättigheter, möjligheter till bevarande och användningen av språk. På det sättet påverkas även ungas förhållningssätt till språk och deras identitet.
Modersmålsämnets implementering är i vissa kommuner bristfällig, men forskning visar att ämnet gynnar enskilda elevers studieresultat i såväl olika språk som andra ämnen.
Att elever i skolan blir stärkta i sina språk är oftast en positiv upplevelse för dem själva och deras familjer. Att få läsa ett språk som av olika anledningar är viktigt för eleven och dennes familj bidrar positivt till lärande. Även att få träffa andra barn med liknande bakgrund gynnar barns självkänsla, självbild och identitetsutveckling. Således är modersmålsämnet värdefullt i att förstärka elevers identitet, för att skapa trygghet och trivsel både i skolan och utanför.
Det finns många fördelar med att ha tillgång till olika språk. Att ha kunskap om språkens och kulturers identitetsstärkande funktion är viktig i dag när desinformation sprids och folkgrupper diskrimineras för deras språkliga och kulturella tillhörighet. Att vara lärare och forskare inom språk är i dag viktigare än någonsin. Med den kunskap och forskning vi gör kan vi bidra till att samhället blir mindre polariserat och mer rättvist.
Att barn får växa upp med flera modersmål är helt i linje med Europeiska unionens mål om att varje medborgare ska behärska tre språk. Men utöver familjernas och skolans arbete behövs det en bredare förståelse från hela samhället för språkens betydelse.
Det är ju varje föräldrars önskan att barn och unga ska kunna växa upp som starka, kunniga och trygga individer. Att ha tillgång till flera språk är en rikedom och resurs för både individ och samhälle i stort.
Publicerad i Falu-Kuriren 6 juli 2024