Tänk dig att du är en ko i en ladugård. Vad är det egentligen som får dig att må bra?
Kanske är det friskt vatten och att ha tillräckligt med mat. Torra fötter och en skön bädd är heller inte så dumt. Precis som för oss människor kan det vara viktigt för en ko att känna trygghet, inte vara rädd och stressad.
Det är lätt att börja tänka på rent fysiska faktorer när det kommer till djurhållning, men forskning visar att det sociala samspelet är av lika stor betydelse för att kor ska trivas. Hur individerna i en ladugård samverkar med varandra spelar roll.
Vi vet att stressade kor mjölkar sämre, men ganska lite om hur djurens sociala liv ser ut. Genom de senaste årens digitala utveckling kan forskare i dag studera de sociala samspelen hos hundratals kor på flera olika gårdar samtidigt.
Jag bor i Leksands kommun i byn Djura på en gård. Vi har inga egna djur men det är öppna fält runt hela gården. Söder om gården ligger en myr omringad av ett skogsbryn mitt i odlingslandskapet.
Det ringlar sig en å genom åkrarna ner mot älven och det är en av Dalarnas bästa fågellokaler full av biologisk mångfald. En mångfald som möjliggörs av lantbrukarna i trakten. Bondgårdarna kommer att finnas kvar så länge det man producerar är efterfrågat och det är lönsamt för lantbrukaren.
Hur framtidens jordbruk på ett hållbart och rättvist sätt ska kunna föda en växande befolkning är en av de största utmaningar som mänskligheten står inför. Vi behöver alla näringsriktig mat, som ger så lite klimatpåverkan som möjligt. Här blir djurhälsa mycket viktig. De kor som vi har i produktionen behöver må bra.
En sämre djurhållning kräver också mer antibiotika, vilket globalt sett är ett enormt problem. Det ger resistensutveckling hos bakterierna, och i förlängningen sämre möjligheter till behandling av både människor och djur.
Jag har jobbat med socialt samspel och smittspridning bland kor i fyra år och haft förmånen att leda ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i samarbete med forskare inom flera olika områden: statistik, teknik, genetik, beteendevetenskap och epidemiologi. Du kan bara ana hur roligt det är att diskutera hur kor beter sig och hur lika eller olika de är människor.
Hur gör man då rent praktiskt? Det här är ett snabbt växande forskningsfält där det finns ny teknik som kan samla in information om djurens beteende. Man kan i dag följa hur kor rör sig inomhus och hur de mjölkar med hjälp av data från olika mätinstrument som sitter på kornas halsband och på annan utrustning inne i ladugården.
Jag har varit med och samlat in data från 400 kor i tre år där vi varje sekund kan följa kornas position inne i ladugården.
I vår forskning har det visat sig att de mer erfarna korna väljer de bästa liggplatserna nära maten och mjölkning. Vi har också sett att korna har tydliga sociala nätverk. Kor som växte upp tillsammans som kalvar går ofta tillsammans inne i stallet. Om en mor och dotter finns samtidigt i stallet vill de gärna följas åt.
Det är praktisk användbar kunskap som mjölkbonden kan tänka på för att undvika att skilja på kor som gillar att vara tillsammans.
Avelsarbetet har ett stort fokus på mjölkproduktion, men man har under de senaste årtionden lagt mer och mer vikt på kornas hälsoegenskaper. Jag hoppas att man i framtiden också kommer att ta hänsyn till det sociala samspelet i avelsarbetet, för att kunna förbättra djurhälsan ytterligare.
För att förstå vad som får kor att vara friska behöver vi också förstå hur sjukdomar sprids.
Efter pandemin är vi alla bekanta med smittspridning. Det finns också smittsamma sjukdomar bland kor, till exempel juverinflammation. Sådana smittor kontrolleras noggrant, så att vi kan vara trygga med att mjölkvaliteten alltid är god när vi handlar.
I min forskargrupp har vi studerat hur smittspridningen egentligen går till. Vi har följt bakteriestammar med hjälp av DNA-teknik i en av ladugårdarna, för att se hur bakterierna sprids beroende på vilka kontakter korna har.
Målet är att kunna ge praktiska råd till mjölkbönderna för att minimera användandet av antibiotika.
Den här forskningen bygger till stor del på de senaste årens teknikutveckling och tillgång till datorer som kan göra avancerade beräkningar. Jag tror och hoppas att den utvecklingen kommer att påverka framtidens jordbruk i Sverige.
Jag har valt att sätta min forskning i ett större sammanhang genom att delta i ett forskningscentrum där flera universitet, forskningsinstitut, intresseorganisationer och företag medverkar. Vi vill öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i utvecklingen av en hållbar produktion i Sverige.
Det är en viktig utmaning där stort fokus ligger på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Min förhoppning är att den nya tekniken kommer att gynna både små och större gårdar, och att vi har möjlighet att ha stor variation i lantbruket långt in i framtiden.
Publicerad i Falu-Kuriren den 16 mars 2024.