
Vilket lag hejar du på?” Denna fråga får jag ofta när det spelas landslagsmatcher i fotboll eller i andra idrotter mellan Sverige och Tyskland.
Vad ska jag svara? Jag är född och uppvuxen i Hamburg, bor sedan länge i Uppsala och har arbetat i Falun i mer än 15 år. Alla dessa orter är del av min livshistoria.
Att leva i olika kulturer leder mig till frågan: Var hör man hemma? Förmodligen är det som känns som ”hemma” något speciellt för var och en av oss.
Det kan exempelvis vara en känsla, dofter, platsen man kommer ifrån och där man känner tillhörighet. Det kan också vara människor och gemenskap, vissa maträtter, ljud och musik eller språket och dialekter.
I Dalarna är man stolt över sina traditioner. Men hemkänsla uttrycks inte bara genom midsommarstänger och hemvändardagar. Vissa känner sig mera som världsmedborgare än som Falubor.
”Hemma är där mitt internet fungerar” läste jag nyligen på en ask med mintkarameller. Hur skulle du själv beskriva vad hemma betyder för dig?
Att känna sig hemma är viktigt för vår identitet. När vi möter nya människor berättar vi ofta var vi kommer ifrån. Det kan höras på vår dialekt eller på vår brytning, men det som vi berättar om vår tillhörighet varierar i olika sammanhang.
Min forskarkrönika handlar – som en lektion i tyska – om ordet Heimat. Det finns ingen direkt översättning till svenska som ger en tydlig bild över begreppet. Den bästa översättningen är ”hemkänsla”, men ordet betyder mer än det. Även om du inte förstår tyska kan du fundera över uttryck och bilder som ger dig en känsla av hemhörighet.
Varje tid skapar nya berättelser om hur man förhåller sig till sin omgivning. Min forskning om tyskspråkig litteratur handlar bland annat om sambandet mellan berättelser och identitet, både i fiktiva texter och i biografiska skildringar av andra människors liv.
Heimat uttrycker längtan efter tillhörighet i tid och rum. Ordet förknippas vanligtvis i reklam, film och skönlitteratur med ett lantligt liv.
Smör smakar godare, utlovar reklamen, när man ser en alptopp på förpackningen som väcker en Heimat-känsla. Även om kossorna med all sannolikhet inte betat på gröna österrikiska Sound of Music-ängar. Här finns också tydliga paralleller till en viss svensk reklam.
I politiken använder några tyska partier Heimat för att förenkla eller för att ge en positiv bild av verkligheten. I propagandaspråket beskrivs Heimat med stereotypa bilder som är långt ifrån verkligheten.
Det finns gott om exempel både från det förflutna och från nutiden. Heimat står för entydighet och tradition. Ett sådant synsätt bortser från att ett samhälle blir dynamiskt och levande genom olika kulturer.
Forskningen analyserar hur begrepp och klichéer används med olika syften. Den hjälper oss att avslöja verklighetsförvrängningar som kan vara kopplade till uttryck som Heimat.
I den klyschiga tyska tv-serien ”Inga Lindström” blir den svenska landsbygden en kuliss för moderna Heimat-filmer. I serien flyttar Stockholmsbor tillbaka till sin hembygd och finner sin stora kärlek. Det handlar om längtan efter ett liv där man finner sin plats och där man är hemma.
Det finns för närvarande en våg av ny Heimat-litteratur på tyska. Många aktuella romaner (till exempel av författare som Juli Zeh och Dörte Hansen, som även finns i svensk översättning) skildrar – ofta ironiserande – människornas flykt från storstäderna till landet. De försöker leva ett lyckligt lantliv som liknar idyllen som den ser ut i glassiga tidskrifter.
I regel misslyckas romanfigurerna med sin nya livsstil. Det verkliga lantlivet motsvarar inte förväntningarna. Den nya Heimat-litteraturen avslöjar Heimat-idyllen som någonting som bara finns i fantasin.
”Heimat är en utopi” skriver författaren Bernhard Schlink i en essä. Hemlängtan ligger ofta i det förflutna. Många minns sin barndom på ett mer skimrande sätt än hur det egentligen har varit. Om vi vet att Heimat bara är en dröm fyller ordet en funktion – den att sträva efter en bättre värld.
Vi befinner oss i en tid där många människor har fått lämna sina hemländer. Begreppet Heimat kritiseras ibland ur ett migrantperspektiv. Man känner sig främmande i det nya landet där andra har bott i generationer.
Litteratur handlar ofta om hur invandrare måste skapa sig en ny Heimat. Man måste lära sig ett nytt språk och att trivas på en ny plats. Här ligger begreppet Heimat som en utopi i framtiden. Men hemlängtan till det som har varit kan finnas kvar.
Vilhelm Mobergs utvandraromaner och musikalen Kristina från Duvemåla skildrar på ett gripande sätt erfarenheter som många migranter har. De befinner sig mellan det gamla och det nya. Genom konst, filmer och romaner lär vi känna olika livsöden, där hemhörighet och identitet spelar roll.
Ordet Heimat används numera inte bara i ental (die Heimat) som för flera decennier sedan, utan även i flertal (die Heimaten).
När jag besöker mina föräldrar brukar min far säga ”välkommen hem” trots jag aldrig har bott i deras lägenhet. Ändå känner jag mig hemma där – och i många andra sammanhang.
På frågan vilket landslag jag hejar på i fotboll svarar jag numera ”på båda”.
Publicerad i Falu-Kuriren 5 februari 2025.