Projektets huvudsyfte är att nå en djupare förståelse för hur Johan Henrik Munktells (1804-1861)bildningsresor under det tidiga 1800-talet påverkar Falusalongerna och gruvsamhällets kulturella och bildningsmässiga utveckling. I fokus står bildningsresans betydelse och salongernas idéspridande funktion kring utbildningsfrågor, bildning och kultur. Projektet fördjupas därför kring salongen som bildande och utbildande resurs och kring salongen som ”det pedagogiska rummet” (jfr Scott Sørenson 1998). Ett specifikt mål är att genom salongens internationella förgreningar studera hur den munktellska salongen i Falun korresponderar med kontinentens salongskultur och de äldre judiska salongerna i Berlin. Döttrarna Emma och Helena Munktell når båda professionell status inom konst- och musikområdet och speglar på mer än ett konstnärligt plan den odling av estetiska värden som Berliner biedermeierkulturen förmedlar (Jfr Mansén 1998; Öhrström 1987,1998).
Ett viktigt mål är den brevsamling från Johan Henrik Munktells utländska resor 1828-30 som ska tolkas. Breven är ett orört historiskt material som på ett ocensurerat sätt tar oss rakt in i 1800-talets estetiska samtal (jfr Elam 2008). Under vistelsen skapas ett nätverk av musikpersonligheter som i dag betraktas som några av den västerländska musikhistoriens viktigaste. Av särskilt intresse är Johan Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en prototyp för den musikaliska salongen i Europa (Wilhelmy 1989; Öhrström 1998, 2007).
Nyckelord
Music salon, education travel, continental context, cultural development, salon didactica
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
