Under 2000-talet har begreppet ”brytpunkt” och framförallt ”brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede” blivit allt vanligare inom svensk hälso- och sjukvård. De återfinns vid utbildningar, i vårdprogram, kvalitetsregister, statliga utredningar och i nationella riktlinjer. Identifiering av ”brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede” och kommunikation med patient och närstående via ”brytpunktssamtal” bedöms ha stor betydelse för upplevd livskvalitet och vårdens innehåll den sista tiden. Brytpunktssamtal bedöms också ha betydelse för patientens och anhörigas autonoma val. I litteraturen finns beskrivet vikten av att den svårt sjuke får information om sin sjukdom och behandling för att kunna ta ställning till och planera den sista tiden i livet. Ökad kunskap behövs gällande innehåll av ”brytpunktssamtal”, när och hur de genomförs och dokumenteras och vilken påverkan de har på vårdens innehåll. Hur upplevs samtalen av patienter och närstående? Hur kommuniceras sådan information till barn och deras familjer, och till vuxna? Idag saknas koncensus nationellt och den internationella motsvarigheten är inte entydig varför det är viktigt med ökad kunskap i ämnet, särskilt när det gäller barn med svår sjukdom och deras familjer. Syftet är att undersöka om och hur kommunikationsprocessen kring brytpunktssamtal genomförs samt undersöka om och hur dessa brytpunktssamtal påverkar vårdens inriktning och mål för svårt sjuka vuxna samt för svårt sjuka barn och unga och deras familjer.
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
