Jörgen, hur känns det att ha blivit utsedd till rektor för Högskolan Dalarna?
– Det känns bra och hedrande att få fortsätta som rektor i en ordinarie roll. Det är också skönt att processen äntligen har blivit klar och att beslutet är taget av regeringen.
Du har ju sedan december varit vikarierande rektor, hur kommer det märkas att du nu kliver in som ordinarie rektor?
– Det blir lättare att agera långsiktigt, det är den största skillnaden som jag ser. Som vikarierande rektor är det inte helt rätt att ta långsiktiga beslut, även om det i vissa fall behövs göras. Att ha en ordinarie rektor på plats bidrar till stabilitet och långsiktighet inom högskolan.
Du är utbildad vid högskolan och har under hela din akademiska karriär varit anställd här och arbetat i olika roller, vilken påverkan har det på din kommande roll tror du?
– Jag har en god förståelse för lärosätets karaktär och för våra styrkor och utmaningar. Sedan har jag haft andra uppdrag hos andra lärosäten, bland annat Uppsala universitet, vilket gjort att jag också fått möjligheten att se Högskolan Dalarna från annat perspektiv, det tror jag också är viktigt.
Vad var det som lockade med rektorsuppdraget?
– Jag har egentligen inte haft några särskilda tankar tidigare om att bli rektor. Jag var prorektor sedan fem år tillbaka och tyckte det var ett jättebra uppdrag, jag trivdes bra i rollen. Men när det stod klart att dåvarande rektor Martin Norsell skulle få ett nytt uppdrag så var det flera som nyfiket undrade om jag skulle söka uppdraget. Då började jag vänja mig vid tanken. Jag kan verksamheten och som prorektor har jag arbetat nära tidigare rektor under en lång tid, vilket innebär att jag känner till strategin och ambitionerna. Beslutet växte fram utifrån det, plus att jag kände att jag hade gott stöd.
Hur skulle du beskriva din ledarstil?
– Det skulle andra egentligen få svara på, men om jag utgår från egna reflektioner: jag vill ge mina medarbetare stort ansvar och förtroende. Jag utgår från att alla vill göra ett gott arbete och vill stötta dem i det arbetet. För mig är det viktigt med dialog och att lyssna. När jag blev intervjuad för rektorsuppdraget fick jag frågan ”är du för snäll”, men jag ser inga problem med att vara en snäll ledare. Det är inte synonymt med att jag inte kan vara bestämd, jag känner mig bekväm med att både ta och stå upp för beslut.
Vilka anser du är högskolans främsta styrkor?
– Vår regionala förankring. När jag pratar med politiker i kommunerna runt om i Dalarna så blir det tydligt vilken viktig och central regional roll vi har, till exempel i kompetensförsörjningsfrågor och för samhällsutvecklingen i stort. Sen vill jag också nämna den styrka vi har i vårt breda utbud, som även till viss del är problematiskt att upprätthålla. Men vi har ett gott rykte och bra utbildningar som gör oss attraktiva.
Vilka är de största utmaningarna för högskolan i nuläget?
– Förutom det kärva ekonomiska läget, som ju drabbat flera lärosäten i Sverige, så har vi andra utmaningar som gäller hela riket. Till exempel är utbudet av utbildningar stort och studenterna räcker inte riktigt till för att fylla alla platser. Det skapar utmaningar kring vår tillväxt; hur vi ska tänka där.
Vilka kommer vara dina främsta fokusområden den närmsta tiden?
– Jag ser fram mot att se verksamheten komma i gång på vårt nya campus i Borlänge. På kort sikt är annars mycket kopplat till arbetet med att få en ekonomi i balans. När vi beslutat och genomfört långsiktiga åtgärder och återfått en stabil ekonomi, då hoppas jag att vi kan arbeta mer med det akademiska ledarskapet, att stärka forskning och pedagogisk utveckling.
Högskolan befinner sig just nu i en situation där vi arbetar för en ekonomi i balans, hur ser du på det fortsatta arbetet?
– Kortsiktigt så handlar det om att försöka få fler studenter att vilja komma till oss för att studera och hålla nere rörliga kostnader. Här ser vi redan nu att våra medarbetare gör ett fantastiskt arbete. När vi ser på det långsiktigt, mellan 2025 och 2027, då handlar det mer om att strukturella förändringar är nödvändiga. Vilka åtgärder som behövs är inte beslutade än.
Vart ser du Högskolan Dalarna om tio år?
– Jag ser att vi är en självklar kraft i Dalarna och i samhällets utveckling. Vi har våra egna forskarutbildningar och är ett starkt lärosäte med nationella och internationella relationer som bidrar till regional utveckling. Målet om att vi ska bli ett universitet kvarstår, så det hoppas jag att vi är om tio år.
Hur skulle du sammanfatta Högskolan Dalarna med tre ord?
– Jag tycker vi är moderna, snabbrörliga och personliga.
Kort om Jörgen Elbe
Ålder: 64 år
Bor: Borlänge
Bakgrund: Professor inom företagsekonomi, utbildad vid Högskolan Dalarna. Disputerade 2002 i företagsekonomi vid Uppsala universitet och antogs som docent vid samma lärosäte 2009. Har under hela sin akademiska karriär varit anställd vid Högskolan Dalarna i olika roller; ämnesföreträdare, personalrepresentant i Högskolestyrelsen, prorektor och vicerektor med särskilt ansvar för forskning.
Om beslutet
Jörgen tillträder som rektor den 1 juli 2024 och blir den nionde rektorn vid Högskolan Dalarna sedan lärosätet grundades 1977.
Enligt högskoleförordningen är det regeringen som fattar beslut om rektorer vid svenska lärosäten. En nomineringskommitté lämnar förslag på ny rektor till styrelsen, som i sin tur tar ställning till föreslaget och lämnar över det till regeringen som fattar slutgiltigt beslut.