Reportage från Workshop: How to frame and write successful grant applications

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

I en kylig novembermorgon samlades kollegor från olika institutioner i Falun för att få inspiration och tips på hur vi kan utveckla vår förmåga att skriva fram en framgångsrik forskningsansökan.

Workshopen centrerades kring forskningsansökningar i direkt relation till Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen med Elevate Scientifics egen modell (PAOI) för att på ett tydligt sätt beskriva kärnfrågor som vi alltid kämpar med i forskningsstudier:

  • Varför är forskningsfrågan värd att undersöka?
  • Hur tänker vi att vi ska undersöka vår forskningsfråga?
  • Vilket resultat tror vi att vi kommer komma fram till?
  • Varför kommer vår studie att ha en påverkan i tid och rum?

Workshopen växlade mellan en ”teoretisk” genomgång till praktisk applikation där vi alla fick utgå från ett eget forskningsprojekt och hjälpa varandra framåt genom kollegial feedback. Under sessionens gång kunde vi arbeta fram huvuddelarna som krävs i en forskningsansökan – utifrån vad vi har i minnet. Vi fick tänka igenom balansen – vad ska vi lägga störst fokus på i forskningsansökningar – och det är helst inte bakgrunden (vilket var extra tydligt vid färgkodning av texten)!

I den mångdisciplinerade kontexten på workshopen så diskuterades även bruket jag eller vi – kanske föga förvånande. Men en sak som var intressant var att workshopledaren menade att när man använder vi eller jag i en forskningsansökan så visar det kompetens och ägandeskap av projekt och koncept. Våga vara direkt i dina förklaringar – ge tydliga motiveringar i din forskningsansökan – oavsett projektets natur. Och se till att ha koll på om projektet är Uni-, Multi-, Inter- eller Transdisciplinary.

Jag personligen upplevde workshopen som intressant och rolig men visst var man trött i huvudet när bussen gick tillbaka till Borlänge. Många intressanta frågor lyftes och min upplevelse var att alla var nöjda och engagerade. Jag tror dock att en viss förvirring kvarstår – vad är egentligen skillnaden mellan objective, aim, research question, goal eller purpose? Enligt workshopledaren så driver till exempel objective och aim forskningen framåt medan research questions tittar bakåt på forskningen. Även om begrepp kan få de flesta av oss förvirrade (och till stor del hamna i intensiva diskussioner) så tror jag det är mer viktigt att komma ihåg att vi måste kunna visa hur just vårt projekt och dess delar är relaterade till varandra på ett sådant sätt att personer oavsett bakgrund förstår vad det är vi vill och planerar att göra. Ett tips här är att kolla upp vilka som tidigare granskat ansökningar hos finansiären.

Även om workshopen är över så har vi tillgång till utbildningsmaterial och framtida planer på seminarieserie som fokuserar på kollegial feedback på och kring forskningsansökningar planeras på Högskolan Dalarna

Kontakt
Universitetslektor företagsekonomi
Senast granskad:
Senast granskad: