Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Berätta lite om dig själv, vem är du?
Jag är i grunden gymnasielärare i svenska och engelska, men har jobbat i många år med skolutvecklingsfrågor i Örebro kommun och på PUD på högskolan Dalarna. Jag har också arbetat med lärarutbildning på Örebro universitet i många år. Att söka forskarutbildning kändes därmed som ett naturligt steg speciellt då det utlystes en doktorandtjänst med inriktning mot ledarskap och skolutveckling.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandling undersöker ett av de mest omfattande skolförbättringsprogrammen som den svenska regeringen har initierat på senare tid: Samverkan för bästa skola (SBS). Avhandlingen analyserar de maktteknologier som är synliga inom SBS genom en fallstudie i en kommun som deltar i programmet. Begreppet makt är grundläggande för att förstå samhället. Det övergripande syftet med denna avhandling är att belysa hur makt fungerar i ett statligt initierat skolförbättringsprogram och hur lokala skolaktörer konstrueras och regleras genom detta. Foucaults teorier är centrala i avhandlingen.
Avhandlingen är en fallstudie i en kommun som deltagit i Samverkan för bästa skola. (intervjuer, observationer, dokumentanalys och scoping review).
Vad har du kommit fram till i avhandlingen?
Åtta år efter implementeringen är forskningen om SBS fortfarande begränsad. Avhandlingen bidrar till forskning om SBS och styrning inom storskaliga utbildningsreformer generellt. I den här avhandlingen har jag skrivit en berättelse ur de lokala aktörernas perspektiv med främst Foucaults teorier som ram. I min avhandling försöker jag inte förneka att det finns skolor i behov av stöd eller att alla skolor är ”bra” skolor; snarare är det problem som jag har försökt diskutera från olika håll, ”problematiseringen” av skolor i behov av förbättring och diskurser som omgärdar detta fenomen, såsom de lokala skolaktörerna som aktörer i behov av att ”fixas” (Gore et al., 2023, p. 454), där ett antal makttekniker används för att lägga ansvar på de lokala aktörerna. Avhandlingen problematiserar ett till synes ensidigt fokus på lokala aktörer som problem vilket riskerar att förbise andra potentiella strukturella orsaker till de upplevda problemen. Avhandlingen belyser också svårigheten att motstå dominerande diskurser om förbättring och ansvarsskyldighet, och visar hur dessa formar professionella identiteter och praktiker.
Min avhandling undersöker en av de största skolutvecklingssatsningarna som gjorts i Sverige där lärosäten såsom högskolan Dalarna är inblandade i utförandet av satsningen.
Vad kan vi lära oss av din forskning?
När det gäller SBS så är, åtta år efter dess införande, forskning om olika aspekter av SBS är fortfarande begränsade, varför denna studie kan bidra både till forskning om SBS-satsningen och om styrning inom storskaliga skolförbättringsinsatser i allmänhet. Ingen av den tidigare forskningen rörande SBS-fenomenet har haft ett explicit maktperspektiv med hjälp av empiriskt material, där denna avhandling också kan ge ett viktigt bidrag. I avhandlingen har jag argumenterat för att den ensidiga fokuseringen på de lokala aktörerna som problemet, genom olika typer av granskning, både av Skolinspektionen och de självutvärderande/konfessionella aspekterna av SBS, kan leda till risken att andra möjliga berättelser om orsakerna till de upplevda problemen lämnas åt sidan. De lokala aktörerna ses både som problemet och som ansvariga för lösningar, om än de rätta lösningarna enligt Skolverket och det allmänna diskurs om vad som för närvarande ses som bästa praxis. Ett viktigt bidrag som en kritisk analys kan ge är att ifrågasätta det som ses som ”common sense” och hjälpa till att uppmärksamma hur dessa neoliberala diskurser skapa nya subjektiviteter.
Min avhandling kan bidra till att skapa större medvetenhet bland skolpersonal, rektorer och lärare om deras roller inom system och hur diskurser formar deras handlingar och uppfattningar. Genom att förstå dessa influenser kan lokala skolaktörer kritiskt reflektera över sin egen praktik och de bredare utbildningspolitiska diskurserna. Förhoppningsvis, kan denna medvetenhet hjälpa dem att bättre navigera i politiska reformer och förstå sanningspåståenden som är inneboende i dessa reformer, att se vad som för närvarande räknas som bra utbildningsledarskap och undervisning, och de myriader av annan dominerande utbildningsdiskurs.
Vad kommer du göra nu efter avklarad disputation?
Jag kommer att fortsätta arbeta på Örebro universitet där jag sedan tidigare har en tjänst. Jag samarbetar även med andra forskare kring det nationella professionsprogrammet för rektorer och lärare och kommer att fortsätta med detta. Jag är också med i SWERA:s (Swedish Educational Research Association) forskarutbildningsråd och vi håller på att skriva om forskarutbildningsämnen inom det pedagogiska kunskapsområdet ur ett historiskt och organisatoriskt perspektiv.