Kursplanering hör nära ihop med schemaläggning, eftersom du behöver tänka igenom när under kursen det är lämpligt att lägga in olika undervisningsmodeller. Du behöver även förhålla dig till hur lång tid läraktiviteterna kommer att ta och vilka salar som är mest lämpliga för det du planerar eller om du ska träffa dina studenter i Zoom. Det finns fler undervisningsmodeller och läraktiviteter än de som nämns här. Om du vill ha stöd vid ditt val ska du boka en pedagogisk utvecklare.
Läraktiviteter
Föreläsning
En föreläsning kan genomföras på många olika sätt och det kan också finnas skillnader mellan olika ämnesdiscipliner. Om föreläsningen sker i realtid (synkront) har du möjlighet att interagera med studenterna och till exempel ställa frågor som studenterna svarar på. Oavsett om dina studenter är i en sal på campus, på nätet eller om föreläsningen sker i hybridform med studenter både i salen och på nätet samtidigt.
Ambitionen ska vara att dina studenter får en så likvärdig upplevelse som möjligt oavsett hur de väljer att delta.
Följande faktorer är bra om du har tänkt igenom innan föreläsningen
- Hur upplevs ljudet i salen och för de som deltar på distans. Behöver du upprepa frågor eller läsa chatten med jämna mellanrum för att alla som deltar ska ha samma möjlighet att ställa frågor.
- Hur syns det som du skriver på tavlan eller visar i en PowerPoint. Hur syns det om du står och pekar på projektorduken i salen medan du föreläser. Blir det likvärdigt för dem i salen och för de på nätet.
- Är du i en hybridsal finns tre förinställda lägen, inzoomat på läraren, tavlan eller hela klassrummet. Vilken passar bäst för den typ av föreläsning som du ska ha. Direktsänder du din föreläsning i Zoom från ditt kontor behöver du tänka igenom hur du placerar din webbkamera på motsvarande sätt.
Du kan också spela in din föreläsning, antingen samtidigt som den genomförs med studenter eller som en särskild inspelning utan studenter närvarande. En inspelad föreläsning dina studenter möjligheter till ökad flexibilitet, eftersom de kan titta på den när de vill (asynkront) och varifrån de önskar. Studenterna kan också repetera hela föreläsningen eller välja ut vissa avsnitt. Den inspelade föreläsningen kan även kompletteras med frågor som studenterna kan svara på.
Riktlinjer för lärare: Inspelning av föreläsningar
Seminarium
Seminarier kan genomföras på olika sätt och det kan finnas skillnader i genomförande mellan olika ämnesdiscipliner. Många gånger sker seminarier i mindre grupper än vad som är vanligt vid föreläsningar. När du planerar ett seminarium bör du tänka på att det ofta leds av en seminarieledare och att samtliga deltagare förväntas delta aktivt. Planerar därför in aktiviteter som till exempel diskussioner, övningar, kortare presentationer och behandling av texter eller litteratur för ditt seminarium och anpassa längden på seminariet till vilka aktiviteter ni ska hinna med.
Seminariet kan också genomföras i en grupp av studenter utan lärarens medverkan. Då kan det vara bra att utse någon student till seminarieledare. Om det är många studenter som deltar i seminariet, kan det vara en fördel att dela in dem i mindre grupper för att fler ska få komma till tals.
Kommer ditt seminarium ske på campus behöver du boka en lokal som är lämplig samt överväga om det kräver en särskild möblering. Sker ditt seminarium i Zoom behöver du boka eller skapa mötesrum för det.
Seminarierna blir oftast mer effektiva när studenterna på något sätt dokumenterar resultatet av diskussionerna, särskilt om resultatet från gruppernas seminarier gås igenom och sammanfattas i hela seminariegruppen efteråt.
Laboration
Laborationer kan genomföras på olika sätt och på olika platser och de kan genomföras med eller utan datorstöd. Planera om din laboration ska vara i en kontrollerad miljö i form av en laborationssal eller utanför högskolan där studenterna tar med den utrustning som krävs för det. Det påverkar tidsaspekten både för studenterna och den som handleder dem.
Även om du inter undervisar i naturvetenskapliga ämnen kan laborationer utgöra bra lärtillfällen för studenterna och det finns stora skillnader mellan hur genomförandet sker i olika ämnesdiscipliner. När du planerar din laboration ska du utgå ifrån vilka begränsningar som finns, till exempel hur många studenter som kan närvara samtidigt och därmed hur många tillfällen som måste planeras in.
En laboration leds oftast av en laborationshandledare och samtliga deltagare förväntas delta aktivt samt oftast redovisa någon form av resultat efteråt. Det blir oftast ett mer effektivt arbete för studenterna både under och efter laborationerna när de haft förberedande uppgifter innan tillfället samt om de dokumenterar någon form av labblogg medan de genomför sina undersökningar. Planera in om din laborationerna ska vara examinerande eller om det redovisningen som bedöms. Fundera över syftet med laborationen. Ska de lära sig hantera ett visst verktyg eller är det en vetenskaplig process som de förväntas lära sig medan de genomför momentet.
Workshop
En workshop, även kallad verkstad eller ett arbetsmöte, innebär ofta att deltagarna förväntas vara aktiva och göra något som är mer eller mindre praktiskt. De påminner om en laboration i sin form men är lite friare för upplägget. Det är vanligt att det finns ett syfte med workshopen, till exempel att deltagarna har ett uppdrag de ska utföra, hitta en lösning på ett problem eller att de ska lära sig något och samtidigt praktiskt få prova på hur man gör. När du planerar in en workshop är det bra att ha både tidsaspekten, gruppstorleken, syftet samt hur det ska bedömas med sig.
Projektarbete
Studenten arbetar individuellt eller tillsammans med andra för att genomföra ett större arbete med fastställda mål. Projektarbetet är en tillfällig verksamhet som ska genomföras inom en viss tidsram med givna resurser. Ofta, men inte alltid, är projektarbetet praktiskt inriktat. Till exempel kan ett strukturerat projektarbete följa dessa faser i sekventiell ordningsföljd:
- målformulering/förstudie
- planering
- genomförande
- avslutning.
Även om resultatet av projektarbetet är viktigt, är det vanligt att också processen ingår i bedömningen. När du planerar in ett projektarbete kan du utöver aspekter som tid, plats och gruppindelning behöva förhålla dig till om det projektarbetet ska ingå i flera kurser som du behöver samplanera tillsammans med. Det blir då viktigt med en tydlig instruktion med bedömningskriterier för studenterna för att de ska se vad du förväntar dig att se i arbetet.
Rollspel
Rollspel kan användas för att till exempel analysera och belysa en situation, träna kommunikation och problemlösning. Rollspelet kan göra att man ser situationen mer objektivt från ett ”utifrån”-perspektiv och kanske inte blir personligen involverad även om man är engagerad, eftersom man går in i en annan persons roll. Det kan göra att det blir lättare att komma fram till en lösning och få förståelse för andra personers perspektiv utan att de som deltar till exempel går i försvar.
Rollspel kan öka studenters motivation och skapa gemenskap i en grupp, eftersom man gör något tillsammans. Genom att använda rollspel kan studenterna få möjlighet att träna på situationer de kommer att möta och som de behöver lära sig hantera i till exempel i sin yrkesroll. Det kan vara en lärare som ska träffa en förälder där det har uppstått problem med eleven eller en sjuksköterska som ska träffa en patient. Rollspel kan också användas som examinationsform för att ge studenterna möjlighet att agera i en roll som de kommer att få i den verksamhet de utbildar sig för.
Studiebesök och exkursion
Studiebesök och exkursioner har mycket gemensamt. Båda aktiviteterna genomför du med dina studenter efter de har behandlat något teoretiskt för att de sen ska få uppleva det i praktiken.
Exkursioner går att genomföra i många ämnen även om det är vanligare i några. I biologi är det vanligt att genomföra exkursioner där man samlar in prover för att sedan analysera i en laboratoriemiljö. I geografi/ekologi är det vanligt med miljöbesök för att förstå hur terränger/biotoper analyseras. I astronomi kan en stjärnskådningskväll tillföra mycket för att skapa anknytning till och ge tillfälle att reflektera över det man studerat.
Ett studiebesök kan oftare anses vara lösare i sin form. Det kan handla om studiebesök på företag eller i verksamheter som är viktiga för studenten att få information om under sina studier även om det inte nödvändigtvis är ett moment som ska examineras. Det kan vara externa personer som leder studiebesöket eller du som lärare i kursen.
Ett studiebesök kan precis som en exkursion knyta ihop säcken för studenterna kring något som redan behandlats i kursen men kan även vara något extra för att sätta det som kursen/programmet behandlar i ett större sammanhang. Det kan röra sig om besök på muséer och Science Center, besök på Trafikverket eller Falu Vatten och Energi/Reningsverket, ett studiebesök på patologen på Falu Lasarett för att observera en obduktion.
När du planerar in exkursioner eller studiebesök behöver du förhålla dig både till antalet studenter, tiden som är tillgänglig samt kostnaden som besöket medför. Studier vid högskolor och universitet i Sverige ska vara kostnadsfria, men det är tillåtet att ta ut extra avgifter där studenterna betalar för studiebesöken. Du behöver vara förberedd på att det samtidigt kan utesluta studenter som inte anser sig ha råd att delta. Utgå därför från syftet med studiebesöket/exkursionen när du börjar med planeringen av aktiviteten. Kanske kan du samarbeta med flera lärare i andra kurser som har liknande behov för att frigöra mer tid och resurser. När du har planerat studiebesöket/exkursionen behöver du lägga in information om det i kursguiden så att studenterna i god tid kan förbereda sig inför det. Kanske vill du även ha en förberedande uppgift i syfte att få ut mer av besöket.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU innebär att studenterna får möjlighet att lära sig på en arbetsplats. Det kan handla om att få insikt och kunskap i hur en viss arbetsplats eller bransch fungerar. Om man har praktik under utbildningen ger det möjligheter att träna på det man har lärt sig i utbildningen i en mer eller mindre realistisk situation på en arbetsplats, ofta under handledning. Fördelen med praktik är att man kan få praktisk erfarenhet från arbetslivet, lära sig om arbetslivets värderingar, vidareutveckla sin sociala kompetens och få möjlighet att knyta viktiga kontakter. VFU är vanligt förekommande till exempel inom professionsutbildningar och kan ske både i Sverige och utomlands. Det är vanligt att den där är styr i hur många dagar/veckor som studenterna har rätt att få i sin utbildning och det kan påverka hur du behöver planera i din kurs för att arbetsbördan ska bli jämnt fördelad för studenterna.
Undervisningsmodeller
Flipped Classroom
Flipped classroom är ett sätt att använda tiden tillsammans med studenterna på ett annat sätt än genom föreläsning. Metoden har använts ganska länge nu och på svenska kallas den ibland för ”det omvända klassrummet”. Om du vill använda flipped classroom behöver du planera för att utnyttja tiden som lärare och studenter är tillsammans till att studenterna arbetar kollaborativt med stöd av läraren. Detta kan ske antingen i salen på campus eller på nätet.
Du kan använda metoden på en hel kurs eller på ett kortare moment. När du planerar för flipped classroom ska du planera in tid där studenterna förbereder sig inför att de ska träffa sina studiekamrater och läraren. Exempel på förberedelser är att läsa in sig på litteratur, läsa vetenskapliga artiklar, titta på video eller en eller flera föreläsningar som läraren har spelat in. Om du dessutom samlar in något från studenterna innan lärtillfället, till exempel svar på ett kort test i lärplattformen, en uppgift i ett forum eller ett interaktivt test på en film i play, kan du utgå ifrån deras förförståelse och forma lektionen till det som du ser att gruppen behöver jobba med. Syftet med metoden är att undvika att studenterna stöter på frågor och problem när de kommer hem och ska jobba ensamma med det som läraren har gått igenom.
Eftersom studenterna har förberett sig är de på en ungefärlig likvärdig kunskapsnivå. Därför kan studenterna sätta i gång direkt med kollaborativt arbete, problemlösning och andra studentaktiverande aktiviteter när de träffas. Du finns som resurs under lektionen för att svara på frågor från studenterna samt hjälpa dem och förklara om de inte förstår.
Case-metodik
Case-metodik är ett exempel på en studentcentrerad undervisningsmetod där man kan ha studentgrupper på mellan 20 och 60 studenter. Undervisningsmetoden utgår från ett Case, det vill säga ett fall som beskriver en situation eller en händelse.
Det finns både autentiska (fall från verkligheten) och fiktiva fall (som någon har skapat). Rätt eller fel svar på fallen saknas och det kan ibland vara svårt att förstå för studenter. Att använda sig av case-metodik kan hjälpa studenter att lära sig resonera och diskutera lösningar i stället för att inrikta sig mot det ”rätta” svaret.
I undervisningen blir därmed processen viktigare än själva produkten. Din roll är att leda diskussionen, inte att förmedla information. Det kräver att du förbereder dig på möjliga vägval som studenterna kan ställas inför för att kunna leda diskussionen.
Casemetodik beskrivs ibland som 3C:n:
- Constructions of knowledge
- Complex situation
- Community of learners.
Studenterna tränar sig i att sätta sig in i olika perspektiv och förmågan att kunna se alternativ/alternativa lösningar. Att arbeta med casemetodik kan skapa ett samband mellan teori och praktik. Inom sjukvården arbetar man ofta med patientfall för att till exempel träna sig på att ställa diagnoser.
Problembaserat lärande (PBL)
Problembaserat lärande (PBL) är en undervisningsmetod som bygger på att studenterna arbetar aktivt och självständigt i grupper om 7-8 studenter. Metoden främjar att studenterna lär sig arbeta i grupp och att de också lär sig att ta ansvar, bland annat i rollerna som ordförande och sekreterare, vilka brukar cirkulera i gruppen. För att kunna arbeta enligt metoden PBL, som vanligtvis genomförs i sju steg, behöver man träffa studenterna regelbundet och under en längre tid, som till exempel under en termin.
Problemet eller uppgiften i PBL är i fokus för studenternas arbete och när de påbörjar uppgiften har de inte den information och de kunskaper de behöver för att lösa problemet. PBL är inriktad mot att studenterna själva ska söka information och sedan värdera och kritiskt granska informationen i gruppen för att så småningom komma fram till en lösning på problemet. Din roll blir att vara en handledare och ger stöd till gruppens arbete. PBL är en internationell metod som har använts länge, till exempel inom vård- och läkarutbildningar, tandläkarutbildningen, men också inom andra utbildningar.