Det direkta ansvaret för att förebygga och hantera diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling har chefer på alla nivåer i organisationen. Chefer ska verka för att frågor gällande god arbetsmiljö och likabehandling integreras i den dagliga verksamheten.
Förbud mot diskriminering och kränkande särbehandling
Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering, samt att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett en eller en kombination av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skyddet omfattar inte bara anställda och studenter, utan även de som söker anställning eller studier hos oss, samt praktikanter och inhyrda.
Lagen omfattar flera olika former av diskriminering:
- Direkt och indirekt diskriminering
- Bristande tillgänglighet
- Trakasserier och sexuella trakasserier
- Instruktioner att diskriminera
Bemötande i offentlig sektor
Diskrimineringslagen innehåller även ytterligare en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Denna bestämmelse gäller enbart inom den offentliga sektorn och kompletterar de diskrimineringsförbud som gäller inom ovanstående områden. De som omfattas av förbudet är anställda inom stat, kommun och region. Förbudet gäller framförallt hur anställda bemöter allmänheten när de ger upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp.
Förebyggande arbete och aktiva åtgärder
Som utbildningsanordnare ska vi bedriva arbetet med aktiva åtgärder inom fem olika områden:
- Antagning och rekrytering
- Examinationer och bedömningar
- Studiemiljö
- Studier och föräldraskap
- Undervisningsformer och organisering
Som arbetsgivare ska vi bedriva arbetet inom följande fem områden:
- Arbetsförhållanden
- Löner och andra anställningsvillkor (ej att förväxla med lönekartläggning)
- Rekrytering och befordran
- Utbildning och övrig kompetensutveckling
- Föräldraskap och arbete