Pristagare bästa examensarbete med avseende på hållbar utveckling

Här kan du läsa om högskolans pristagare av bästa examensarbete från 2018 till 2022.

2022: Andrea Čabajová och Jakub Košík 

Examensarbete: Consumer preferences for graphic, structural, and information elements on recycled paper-based package: Gender, age, and education differences (DiVA)

Andrea och Jakub har läst på Högskolan Dalarnas magisterprogram i företagsekonomi med ett internationellt fokus. De har i sin uppsats undersökt hur estetiken i hållbara förpackningsmaterial påverkar kundernas preferenser i Slovakien, ett land med lågt miljöprestandaindex (EPI) i Europeiska unionen. 

– Vi ville genom vår uppsats belysa problemet med den överdrivna ansamlingen av plastavfall som är ett resultat av alla plastförpackningar som konsumeras dagligen och bidra med en lösning. Vi valde att fokusera på återvunnet papper, vilket är ett hållbart förpackningsmaterial som inte belastar naturen i samma utsträckning som plast. Problemet med pappersmaterial är att det sällan tilltalar konsumenter visuellt. I vår uppsats fokuserade vi därför på hur man kan göra dessa förpackningar mer visuellt tilltalande genom användandet av grafiska, strukturella och informativa element. Vårt resultat ger riktlinjer för hur man kan utveckla hållbara och attraktiva förpackningar utifrån slovakiska konsumenters preferenser. 

Hur önskar ni att resultatet av studien används i framtiden? Vem tror ni kan ha användning av de slutsatser som ni dragit?
– Vi hoppas att vårt arbete bidrar till fler diskussioner om miljöproblemet med plastförpackningar och att fler företag vidtar åtgärder för att begränsa sin användning. Studien riktar sig främst till grafiska designers, entreprenörer och företagsledare och vi hoppas att vår studie inspirerar till utvecklandet av innovativa och hållbara förpackningar som bidrar till en hållbar framtid.

Vad kommer ni använda stipendiet till?
– Vi vill använda stipendiet till en miljökonferens relaterad till hållbara förpackningar och dess framtid för att få mer information och kunskap inom detta område. Vi tror att denna möjlighet kan hjälpa oss att träffa nya människor med liknande intressen och som också vill bidra till en bättre framtid.

Juryn som utsett det vinnande bidraget bestod av medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:

"Andrea Čabajová and Jakub Košík’s examensarbete studerar estetiken i hållbara förpackningsmaterial enligt kundernas preferenser i Slovakien, ett land med lågt miljöprestandaindex (EPI) i Europeiska unionen. Tillsammans med det unika kunskapsbidraget till forskning om hållbar utveckling har deras resultat potential att positivt påverka företag i övergången till mer hållbara produkter och, i sekundär mening, till en mer hållbar leveranskedja. Forskningen erbjuder också flera samhällsfördelar, men kanske ligger de stora fördelarna i att studien bidrar till att ge korrekt och tilltalande hållbarhetsinformation till konsumenten."

2020: Anastasiia An

Examensarbete: Early Design Stage Energy Optimization of Bysjöstrand Ecovillage, Sweden (DiVA)

Anastasiia har läst på Högskolan Dalarnas magisterprogram i Energieffektivt byggande. Anastasiia har i sin uppsats studerat hur energiprestandan i ett planerat nytt bostadsområde kan förbättras. Som studieobjekt har hon använt Bysjöstrand, en så kallad ekoby under uppförande strax söder om Grangärde utanför Ludvika.

I uppsatsen kombineras flera olika slags analyser och tekniker för att åstadkomma ett så lågt energibehov som möjligt. Faktorer som har studerats är byggnadernas placering i förhållande till varandra, hur varje enskild byggnad orienteras, hur stor del av fasaden som består av glas samt husens isolering. Detta kombineras med produktion av solel på varje byggnad. Sammantaget visar studien att den totala årliga energiförbrukningen i ekobyn kan minskas med hela 50%.

– Det bekräftar att de strategiska beslut som tas i ett tidigt skede av utformandet av byggnader och bostadsområden kan påverka energibehovet. Dessutom kan fördelarna med att minska energiförbrukningen maximeras genom att använda förnybara energikällor, berättar Anastasiia. Hon tillägger att de föreslagna åtgärderna för energioptimering stöds av ekonomiska beräkningar, som visar att det är ekonomiskt försvarbart att investera i dessa åtgärder.

Hur önskar du att det du har kommit fram till i ditt examensarbete används i framtiden? Vem tror du kan ha användning av de slutsatser som du har dragit?
–  Arkitekter och ingenjörer har ofta höga ambitioner när det kommer till hållbarhet och det är ett arbete som jag vill bidra till. Att kombinera energieffektiv design med produktion av förnybar energi är ett av de bästa sätten som byggindustrin kan bidra till ett mer hållbart samhälle och genom det minska sitt koldioxidavtryck, säger Anastasiia.

Juryn som utsett det vinnande bidraget har bestått av tre medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:

”Energi är oerhört centralt för en hållbar omställning. På sikt behöver hela samhället bli fossilfritt. Detta kan åstadkommas dels genom tillförsel av mer förnybar energi, dels genom klokare användning av den energi som tillförs. Anastasiia An kombinerar båda dessa angreppssätt när hon tar sig an möjligheten att i tidig planeringsfas försöka optimera energiprestandan i ett bostadsområde. Den kombination av analyser som görs i arbetet visar på stor förbättringspotential. Angreppssättet är tillämpbart även i andra sammanhang vid planering av byggprojekt, den möjliga samhällsnyttan av arbetet är därför stor. Anastasiias arbete är mycket systematiskt genomfört, och förutom vetenskaplig stringens är uppsatsen pedagogiskt skriven och därmed relativt tillgänglig även för den som inte själv är i bygg- eller energibranschen.”

2019: Ilenia Tonetti

Examensarbete: Linguistic Trust-Building Strategies in Swiss Banks’ Public Discourse: A Diachronic Study of Annual Reports and Corporate Responsibility Reports from UBS and Credit Suisse (DiVA)

Studenten Ilenia Tonetti har läst magisterprogram i engelska - lingvistik och har i sin uppsats undersökt bankers strategier för att bygga tillit hos investerare och andra intressenter genom en diskursanalys där två schweiziska bankers årsrapporter och CR-rapporter (Corporate Responsibility Reports) från åren 2007, 2012 och 2017 har granskats.
 
Särskilt har Ilenia försökt identifiera eventuella förändringar i bankernas förtroendeskapande strategier efter finanskrisen 2008 och resultaten tyder bland annat på att bankerna lagt allt större vikt vid att visa sig pålitliga och kompetenta inom riskhantering. Frekvensen av ’hållbarhet’ (*sustainab*) och liknande ord ökade också över tid, vilket kan tolkas som att bankerna sett ett allt större behov av att skapa en bild av sig själva som hållbara företag.
 
Nyttan av att bättre förstå företags kommunikation är stor. I dessa dagar har exempelvis många företag anpassat sitt hållbarhetsarbete till FN:s globala mål (Sustainable Development Goals, SDG:s). En genomgång av världens 100 största företag och intervjuer med företagsledare har dock visat att få företag i praktiken har gjort något nytt i sin verksamhet för att faktiskt bidra till de globala målen. Det företagen hittills gjort är, med få undantag, att ändra sin kommunikation genom att sätta en ”SDG-etikett” på befintliga arbetssätt och initiativ.
 
Juryn som utsett det vinnande bidraget har bestått av tre medlemmar från Högskolan Dalarnas råd för hållbar utveckling, och deras motivering lyder:
 
”Ilenia Tonettis magisteruppsats bidrar med kunskap om hur företag kan förändra sina kommunikationsstrategier i takt med att samhällets förväntningar ändras. I en tid som vår, när användningen av begreppet ’hållbar’ har ökat dramatiskt, är sådan kunskap angelägen. Diskursanalysen av de två bankernas års- och hållbarhetsrapporter visar hur bankerna lagt allt större vikt vid att visa sig hållbara och pålitliga. Med stor noggrannhet och stringens har Ilenia analyserat det stora textmaterialet och använt sig av såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Ilenias uppsats säger förvisso ingenting om hur bankerna agerat i praktiken, men hennes analys påminner oss om följande: ett begrepp som hållbarhet kan användas och konstrueras av ett företag för att det ska uppfattas som hållbart även om inga förändringar gjorts av vare sig affärsidé eller verksamhet. Detta är viktig kunskap för alla som inte nöjer sig med att höra företagen berätta om sitt hållbarhetsarbete, utan som också vill se resultat.”

2018: Pavlina Arsova

Examensarbete: Alcohol Advertising: A Minor Field Study in Cape Town (DiVA)

Pavlina har läst på Högskolan Dalarnas filmdesignprogram och har i sin kandidatuppsats undersökt synen på alkoholreklam i Sydafrika. Sydafrika är ett land med liberal lagstiftning kring alkoholreklam, med utbredd alkoholism och där man, enligt uppsatsen, historiskt sett har nyttjat alkohol i syfte att kontrollera landets svarta majoritet. Examensarbetet heter "Alcohol Advertising: A Minor Field Study in Cape Town".

Hur har du gått tillväga för att göra det här?
– Månaderna inför nedresan genomförde jag en hel del research. Det var allt ifrån att följa den lokala nyhetsrapporteringen till att detaljstudera google maps för att få en geografisk förståelse, vilket underlättade mycket när jag sedan var på plats. Den största utmaningen var att få tillgång till lämpliga intervjupersoner samt att få ro till att skriva uppsatsen. Att göra en fältstudie utomlands var en väldigt lärorik upplevelse, både uppsatsmässigt men även på ett personligt plan, och jag kan varmt rekommendera det, säger Pavlina Arsova.

Det tre jurymedlemmarna i Högskolan Dalarnas miljöråd motiverar sitt val så här: 

”Pavlina Arsova har med sitt examensarbete på ett förtjänstfullt sätt belyst etiska problem och ställningstaganden inom reklambranschen. Hon har tittat på såväl sociala som ekonomiska effekter av att marknadsföra alkohol, och undersökt hur verksamma inom reklambranschen ser på sin roll. Reklam har stor betydelse i vårt samhälle för att informera och möjliggöra konkurrens på marknaden. Samtidigt riskerar reklam att bidra till ökad efterfrågan på tjänster och produkter som belastar både miljö och hälsa negativt. Reklambranschen är en betydande maktfaktor med stor påverkan på människors identitetsskapande och hur samhällets resurser kanaliseras. Att som Pavlina gjort problematisera marknadsföringens roll för ett hållbart samhälle är därför av största vikt.”

Senast granskad:
Senast granskad: