– Vi ser att klimatförändringarnas effekter redan påverkar vården, men det saknas en samlad strategi för hur vi ska hantera dem på nationell nivå. Kunskapsöversikten visar att det behövs en mer samordnad plan där resurser avsätts för att både förebygga och hantera klimatrelaterade hälsorisker, säger Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna och huvudansvarig för kunskapsöversikten.
Studien, som finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), visar att ansvaret för klimatanpassning inom sjukvården i dag till stor del faller på enskilda regioner och vårdinrättningar. Det skapar ojämlikheter och ineffektivitet.
– Vi behöver stärka vårdens motståndskraft. Det handlar om allt från att bygga klimatanpassade vårdinrättningar till att utbilda framtidens vårdpersonal i klimat och hälsa, säger Anna Anåker.
Forskarna rekommenderar att klimatfrågan integreras i vårdens styrning, utbildning och forskning. Bland annat föreslås att klimatutbildning ska ingå i alla vårdprofessioners grundutbildningar och att mer resurser satsas på forskning om klimatanpassning av sjukvården.
Huvudresultat från kunskapsöversikten:
- Sjukvården saknar en nationell strategi för klimatanpassning.
- Extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar, riskerar att överbelasta vården.
- Förändrade sjukdomsmönster, exempelvis ökad spridning av infektionssjukdomar, kräver bättre beredskap.
- Klimatförändringar påverkar även psykisk hälsa och kan öka behovet av psykiatrisk vård.
- Investeringar i klimatsmart sjukvårdsinfrastruktur och utbildning är avgörande för att hantera framtidens hälsorisker.
Kunskapsöversikten är framtagen av Högskolan Dalarna i samarbete med Mittuniversitetet och baseras på en systematisk genomgång av aktuell forskning och policyrekommendationer.
Ladda ner kunskapsöversikten:
