Projektet startar i januari 2025 och ska undersöka hur olika typer av kriminalitet på arbetsplatser kan förhindras, samt bidra till utvecklingen av mer effektiva metoder för att skapa tryggare arbetsmiljöer.
Arbetslivskriminalitet handlar bland annat om brott som att bryta mot arbetsmiljölagen, undvika skatteinbetalningar eller använda sig av arbetstagare som inte har uppehållstillstånd i Sverige.
– Vi ser att organiserad brottslighet på arbetsplatser inte bara äventyrar arbetsmiljön och de anställdas rätt till goda arbetsvillkor, utan även hotar samhället, arbetslivet och den svenska modellen som helhet, säger Annika Vänje, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Projektet kommer att analysera de utmaningar och dilemman som uppstår i samarbetet mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter. Målet är att förstå hur aktörer, som Arbetsmiljöverket och fackförbund, kan samverka mer effektivt för att minska brottsligheten inom de fokusområden som projektet täcker, bygg- och omsorgssektorn.
– En central del av forskningen är att granska och analysera befintliga rapporter och dokument från regeringen och arbetsmarknadens parter. Dessa textanalyser kombineras med kvalitativa metoder, som intervjuer och fokusgrupper, för att ge en bredare förståelse av arbetslivskriminaliteten och hur den kan motverkas, säger Annika Vänje, professor i arbetsvetenskap.
Forskarna hoppas att projektets resultat ska leda till konkreta rekommendationer för hur bygg- och omsorgssektorn kan skyddas från organiserad brottslighet och därigenom bidra till en tryggare och sundare arbetsmarknad.
Om projektet
Titel: Arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö – en jämförande studie med fokus på interorganisatorisk samverkan i en komplex kontext
Projektperiod: 1 januari 2025–31 december 2028
Projektledare: Annika Vänje, professor i arbetsvetenskap, Högskolan Dalarna
Projektdeltagare: Jan Ottosson professor i ekonomisk historia, Olle Jansson docent i ekonomisk historia, Jenny Jansson docent i statsvetenskap, Uppsala universitet.
Finansiering: Projektet finansieras med 4,6 miljoner kronor av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
